Biblioteksbubbel

I helgen har jag läst två  mycket bra berättelser. Skarven av Sara Lövestam och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Två mycket skickliga författare som båda har skrivit böcker för mellanåldern, deras första.

I Skarven är miljön en skärgårdsö befolkad av bl.a. tre ungdomar som av olika själ är hänvisade till varandra. De tre får vara våra ögon och driva berättelsen framåt omväxlande. Ludde har snöat in på Sherlock Holmes och vill gärna att det ska hända mystiska saker. Han kommer att bli bönhörd med råge. Johanna som tänker att sommaren ska bli ett andningshål från den jobbiga skolvardagen. Om nu bara hennes föräldrar kunde sluta att kalla henne för Johan och gilla det rosa håret. Olivia, vars föräldrar överbeskyddar henne så att livet blir mycket begränsat. De vill ju inte mista en dotter till.
När de tre beger sig ut till Skarvön, den kallas så för öns rika bestånd av Skarvfåglar, blir de bortmotade men samtidigt tipsade om något mystiskt som hände på deras ö, Sländö, för flera år sedan. En gästande biolog från Kina som föll ner från en klippa och dog. Var det verkligen en olyckshändelse? När ungdomarna börjar undersöka saken finns det personer på ön som blir oroade och hotar dem. Samtidigt som en mycket spännande deckargåta skrivs fram får vi följa ungdomarnas strider för att få vara de de är och vill vara utan begränsningar och förbehåll. Starkast griper mig Johannas kamp för att hennes föräldrar ska acceptera henne. Hon känner sig sviken och ensam, ett tag tror hon att även kompisarna har svikit henne. Att de bara har låtsats förstå henne. Deckargåtan får en dramatisk upplösning. I slutet av boken känns det hoppfullt, föräldrar blir klokare och ser sina ungdomar med nya ögon.

I Brorsan är kung följer Måns med sin mamma till Malmö en varm junimånad. Mamma ska jobba och de får låna en våning på Möllan. Nästan omedelbart träffar Måns Mikkel nere på gården när han är där med sin skateboard. Först känns Mikkel hotfull, ilsken tatuerad som han är och något äldre. Det visar sig vara fel, han blir en trofast vän med ett hjärta av guld och tatueringarna är bara tusch som Mikkels brorsa tränat sig att göra inför kommande tatueringsjobb. Det är stor humor när Mikkels skånska dialekt skrivs ut och de små förvecklingar det kan bli när en ovan Stockholmsgrabb ska förstå. Måns pappa är kvar i Stockholm. De vuxna säger att det beror på att han behöver träna sig på att cykla. Han ska göra en lång tur från norra Sverige till Paris för att uppmärksamma klimathotet. Måns anar att det är för att han gråter så mycket numera. Ända sedan Måns berättat att han vill bli betraktad som kille och inte som Michelle som dopnamnet är. Pappa är så orolig för hur livet ska bli för Måns. Allt känns lättare i Malmö med en riktig kompis och ingen som vet hur det var förut. Därmed inte sagt att han mår toppen eller inte bekymrar  sig. Det gör han hela tiden, över pappa, hösten, badbyxor… Den dagen Mikkel hittar Måns pass blir allt svart och ensamt. Som tur är måste mamma åka tillbaka några dagar under senhösten och då samlar Måns allt mod han har och går för att reda ut missförstånden.

Två helt olika böcker där Sara i Skarven låter Johannas dilemman bli en del i en bok där fokus alltmer blir på den spännande deckarhistorien. Dock utan att hon ”slarvar bort” det hon påbörjat i personbeskrivningarna. I Jennys  Brorsan är kung är Måns identitet hela tiden huvudfokus där hon flätar in sidoskott. Jag tror att båda typerna av berättande behövs och en sak är säker, båda böckerna är mycket mycket bra.

Jag tror att vi skulle kunna hålla på att skriva länge om det som vi har fått med oss hem från Bokmässan under dagarna två. Att vi förberett oss noga hemma genom att planera in nästan varenda minut från morgon till kväll hjälper till att det blir stort utbyte till en liten peng.

Jag lyssnade till Mary Ingemansson som just kommit ut med boken Lärande genom skönlitteratur. Mary är mycket influerad av Judith Langers tankar och har översatt hennes modell till svenska förhållanden kan en säga.
Vidare blev det ett seminarium om språkutvecklande undervisning inom både SO och NO. Det blev ett intressant samtal mellan Maria Bjerregaard och Anna Kaya som båda arbetar med svenska som andraspråk på nationell nivå. Samtalet leddes av Daniel Barker NO lärare på gymnasiet. Samtalet handlade mycket om att bygga strukturer i undervisningen som går att överföra till andra situationer. Ett ansvar som vilar på alla lärare som undervisar.
Intressant var även att lyssna till Sara Lövestam och Anneli Drewsen som båda skriver lättlästa böcker men även har erfarenhet av att undervisa med hjälp av skönlitteratur. Det är intressant att notera att det kvittar vilken åldersgrupp en jobbar med, förfaringssättet är detsamma. Båda betonar vikten av högläsning och att arbeta med ord och uttryck.

Naturligtvis blev jag sittande och lyssnade till Meg Rosoff, årets ALMA-pristagare, när hon blev intervjuad av Johanna Lindbäck. Meg hade ett hårt program under mässan och syntes i väldigt många olika montrar och på olika scener. Jag såg henne sitta i en monter på fredagseftermiddagen, till synes fortfarande pigg, ivrigt språkande med en mässbesökare.
Johanna och Lisa Bjärbo släppte sitt första poddinslag i Bladen brinner bokmässans första dag. Har du inte redan lyssnat rekommenderar jag dig att göra det. Podden kommer att återkomma med nya inslag varannan torsdag. Den vänder sig till vuxna som de hoppas ge idéer till så att de i sin tur ska kunna tipsa barn och ungdomar om bra läsning.
Då måste jag ju också nämna appen Bibblix som utvecklats av Malmö och Stockholms stadsbibliotek med
stöd från kulturrådet och de stora bokförlagen som ger ut barn och ungdomsböcker. Appen är mycket användarvänlig och innehåller massor av böcker att läsa direkt på surfplattan eller i en smart telefon. Tre böcker går att ladda ner direkt, sen ”kostar” det ett gratis lånekort på Malmö eller Stockholms bibliotek.
Till sist vill jag nämna en intressant diskussion mellan författarna Annika Thor och Christina Wahldén. Under rubriken Vad tål barnen diskuterade de vem det är som ska bestämma vad vi läser på förskolor och skolor. Är det föräldrar, tjänstemän eller den personal som arbetar med barn och ungdomar som ska bestämma? Ni förstår vad deras svar är och hur angeläget det är att ta upp litteratur och filmer som behandlar känsliga ämnen.
Det här inlägget skulle kunna ha blivit mycket längre men jag väljer att sluta här.

Jag träffade Gabriel och hans morfar på bokmässan. Vi ville tillsammans med många andra lyssna till Henrik Jonsson som gör illustrationerna i PAX-böckerna. Han illustrerar även Fantomen och Batman.
Upp på scenen stegade Henrik utrustad med pennor, tusch och penslar. Nästan genast började han skissa upp en Imp, hans favoritväsen. En Imp är en liten demon med många dåliga karaktärsdrag, ingen att lita på direkt. Henriks Imp har personliga drag uppfunna av illustratören. Henrik berättade att han studerat bilder av många djur för att få inspiration och tycker själv att hans Imp har drag av salamander, vithaj och nakenapa.
Under tiden som han skissade berättade han om PAX-serien och det var mycket vi fick lära oss. Att om du lägger alla PAX-böckerna i en lång rad ska bilderna hänga samman till en enda stor bild. Nidstången, den allra första boken i serien, fick bakläxa av femteklasserna i Mariefred som får läsa och tycka till innan böckerna kommer ut i tryck. Det första omslaget fick Henrik helt enkelt göra om.
Om du kommer till Mariefred kan du hämta en karta på biblioteket och göra en PAX- vandring och besöka alla de platser där handlingen utspelar sig, de finns i verkligheten!
Henrik visade också upp ett par original i A3 format till tidigare böcker. Han berättade att han tecknar en skiss med hjälp av en penna som är kopplad till ett ritprogram i datorn. Sedan skriver han ut bilden och fyller i konturerna med tusch, skannar in den i datorn och slutför teckningarna där. Det tar lång tid att färdigställa varje bild.
På bokmässan var det världssläpp av Pestan, den sjunde delen av tio.
När Henrik hade tecknat och berättat klart vände jag mig mot Gabriel för att höra vad han tyckte men då stod han redan i den långa ringlande kön för att få böckerna signerade av Henrik. Förhoppningsvis med en eller annan figur.
Jag vandrade vidare till nya möten, om dem berättar jag senare i veckan.

Idag är Torsten Bengtsson på Skönadalsskolan och besöker våra andraklassare. Andlösa sitter de och lyssnar till Torstens berättelser om böckerna. De har haft gott om böcker i klassrummen att läsa innan besöket. Jag vet att det har lästs flitigt, både högt och enskilt.

Bokrådet har också fått besök av Torsten och där berättade han om hur han gör när han ska skriva en bok. Han hade flera olika strategier visade det sig. Eleverna ställde hela tiden frågor och många gjorde listor av hans böcker som de sedan ska läsa.
Jag fick rycka in och äta med en klass och då hängde Torsten på och slog sig ner med soppan bland eleverna. Det fick till följd att fler elever kom in på bibblan efter lunchen och ville låna av hans böcker. Vilken förmån det är att kunna ha författarbesök!

Millas sommarlov är inte fyllt med kompisar, resor och spännande händelser. Nej, hennes mamma måste jobba och pengarna räcker knappt till mat. Bästa kompisen har åkt iväg med sin familj så dagarna är långa, tråkiga och ensamma.
Milla, som bor i Malmö, cyklar till stranden men kan inte slappna av för tänk om någon från skolan skulle se hur ensam hon är. Det blir att hon hänger på bibblan en hel del och sitter ofta framför datorn. En dag gör hon det bara, skriver ett inlägg på ett forum…


” Finns du, du som gillar att hitta på grejer, men som är trött på att bara hänga med dina egna tankar och dig själv? Okej, om du läser det här kan du gärna skriva en rad och berätta …Galningar undanbedes. Tack å hej! ”Milla” 


Efter flera dagar kommer äntligen ett svar, från Astrid. Astrid är också ensam på sitt sätt. Hon lever med sin pappa och utvecklingsstörda bror Charlie. Hon får ta stort ansvar för sin bror när pappan jobbar. Ofta blir det så att de träffas alla tre, Milla Astrid och Charlie och mycket av tiden och energin går åt att hålla Charlie sysselsatt och på gott humör. Det är en annorlunda bok som fyller ett tomrum. Mycket av texten är skriven i en sorts flytande dialog som gör texten lätt att läsa och bidrar att en kommer nära personerna. Titeln är hämtad från en låt av Tomas Andersson Wij med samma namn. Det är Charlotta Westerbergs debutbok, jag hoppas att det kommer fler.

Det är inte särskilt ofta det ges ut diktböcker för unga läsare och plötsligt kommer där två på en gång, båda utgivna på Rabén & Sjögren.


Mårten Melin är i mitt tycke den okrönte kungen vad gäller dikter för barn- och unga. Hans dikter är skenbart enkla, ofta med en twist och ibland även en skvätt humor. Ämnena i hans dikter är viktiga och berör på djupet. Jag arbetar gärna med hans dikter tillsammans med barn och unga i olika åldrar.
Diktsamlingen som nyss givits ut heter Att vara eller inte vara, dikter om dig och är precis lika bra som många av hans tidigare. De är indelade under olika rubriker.  Jag gillar även layouten , rent och avskalat med små vinjetter av Emma Adbåge.

Den andra diktsamlingen har Lena Sjöberg som skapare av både ord och bild. Den heter Under ett rabarberblad. En helt annan typ av verser som rimmar och med bilder i matta färger som breder ut sig över hela sidorna. Det är en behaglig färgskala och illustrationerna vaggar in en i en sorts lugn där de ståtar på det matta papperet. Lite bedrägligt för temat i dikterna kan vara nog så dramatiska om förgänglighet och död eller vara scener ur naturen som målas upp. Lena Sjöberg är skicklig på rim och rytm och det är fin samling.

Måndag till onsdag den här veckan kan vi lyssna till Ylva Mårtens som har varit i Kina och undersökt hur det står till med barnboken i det stora landet.
I måndagens program möter hon förlagschefen Bai Bang som säger att det har blivit en kraftig statusuppgradering för barnboken de senaste åren. Han kunde också berätta att de flesta av landets drygt 500 förlag även ger ut barnlitteratur.
I tisdagens program kommer vi att få träffa Astrid Lindgrens översättare.
Ylva Mårtens är en skicklig reporter, som har en förmåga att ställa de rätta frågorna för att komma ner på djupet. Ingen lätt uppgift när hon nu intervjuar människor som inte alltid kan säga vad de innerst inne tycker och tänker.
HÄR kommer du till Sveriges Radio och P1 Kultur podd.

Precis som Maria skrev kom alla elever tillbaka till skolorna i Kävlinge idag. Det har varit välbehövligt med några dagars förberedelse av bokprat, författarbesök, möten med lärarna … Men det känns allt lite tomt emellanåt.
Tur då att lärare kommer in och vill bolla idéer, ha en högläsningsbok, starta ett samarbete…
Några elever har också tittat in, hon som ska börja i förskoleklass och han som kommer ny inflyttad från annan skola och kommun. Och inte minst det gänget som troget tillbringat några timmar varje dag i bibliotekets soffor. Tysta har de läst,  bläddrat, fnissat till, delat läsupplevelser och fyllt i glasstrutar till Sommarboken. Med självklarhet har de intagit biblioteket som sitt rum. Jag delar mer än gärna med dem!