Browsed by
Etikett: sorg

Ninnis Jultips -I Rosens mitt

Ninnis Jultips -I Rosens mitt

”/”Det är julafton 1918 och det stora kriget har äntligen tagit slut. Det är fred i världen och det borde vara en ljus och förväntansfull stämning hemma hos familjen Eriksson. Så är det inte, samma dag som kriget tog slut, tog Stefans mamma Sonja livet av sig. Sedan den dagen har Stefan och pappa Karl-Erik gått som i en dimma, var och en inkapslade i sin egen sorg.
Stefan hör pappan fixa med julgranen, den är säkert köpt för hans skull, för att julen ska vara som den brukar. Inget är ändå som vanligt, den stora tystnaden har lagt sig över familjens lägenhet. Stefan och pappa byter ändå julklappar, men pappa får plötsligt brått iväg, han behöver verkligen går till jobbet. Stefan förstår honom, och strosar runt i lägenheten. Då får han syn på en kvarglömd julklapp. ”Till Stefan God jul från din mammas vän” står det på etiketten, och inuti ligger ett förstoringsglas.

Stefan går runt i lägenheten och testar förstoringsglaset när han upptäcker en trave brev på pappans skrivbord. Han vet att han inte borde, men öppnar ändå ett och börjar läsa. Det är till hans pappa från hans mamma, bara några veckor innan hon tog sitt liv. När Stefan läser förstår han inte alls, hon verkar precis lika glad som han minns henne, och hon planerar en resa till London med familjen när kriget väl är över. Gör man så om man funderar på att ta sitt liv?
Längst ner i brevet har hon målat en ros, och när Stefan tittar noga ser han pyttesmå bokstäver. Med förstoringsglasets hjälp kan han läsa ”All världens kunskap under kronan.” Vad i hela världen kan det betyda?!?

Stefan ger sig ut för att ta redan på vad mammans ord kan betyda, och hamnar i ett farligare äventyr än han anat! Kanske är sanningen om mammans död något helt annat än självmord…

Boken ”I Rosens mitt” är skriven av Martin Widmark och en fartfylld spännande berättelse i ett juligt Stockholm. Den är en spännande mix av text och seriebilder som för berättelsen framåt. Ola Skogäng står för de fina illustrationerna.

En bok om sorg, mod och om att vilja göra det rätta, även om en är rädd.

Strykpojken – Lena Ollmark

Strykpojken – Lena Ollmark

 

Strykpojken sover den eviga sömnen, Strykpojken är han som kommer i drömmen.

Han vet vem du är och han vet var du finns, hans tankar är mörka, det vet alla som minns.

Hur du än bönar, hur du än ber. Strykpojken ser till att du aldrig vaknar mer. 

Bokomslaget till strykpojken

Tess har inte hört från Elle under hela sommarlovet, så när Elle sms:ar att hon har något viktigt att berätta tvekar Tess inte en sekund att ses. Även om de ska ses på den övergivna lekplatsen på kvällen. När väl Elle dyker upp är de inte själva länge. Elles expojkvän André dyker också upp på lekplatsen. Tess blir sådär arg hon blir ibland och springer ifrån dem innan Elle ens hunnit förklara vad som varit så viktigt att berätta. Och Elle kommer aldrig få möjlighet att berätta…
Ganska snart börjar Tess och André uppleva fruktansvärda mardrömmar där Elle dyker upp och försöker berätta om vad som hade varit så viktigt. Men tyvärr är det inte bara Elle som dyker upp i drömmarna. Även en mörk figur som skrämmer dem och skadar dem. Skador som finns kvar när Tess och André vaknar. Så nu börjar en kamp mot klockan för att försöka lösa mysteriet med vad som hände Elle under den där sommaren och hur de ska stoppa den mörka kraft som släppts lös i samhället. En kraft som bara väntat på sin hämnd. 
Strykpojken är första delen i den nya trilogin Nattlandet av Lena Ollmark. Den handlar mycket om sorg och utanförskap. Samhället som Tess och André bor i är “perfekt”, eller i alla fall på ytan. Det förekommer ingen mobbning och alla får vara med. Men är det verkligen så? Det finns så mycket att prata om och de läskiga delarna i boken är läskiga på riktigt. Det är nästan lite Nightmare on elm street, fast anpassat till mellanåldern. Även om boken är klassad som 9-12 tror jag även äldre barn kan tycka den är spännande. 

Framtidsglimtar

Framtidsglimtar

Tiden är en spännande företeelse som många funderat på länge. Är den linjär? Parallell? Hur är det med tidsresor, är det möjligt? Jag har läst två böcker som leker med tiden.

Boken ”Framtidskameran” handlar om 12 åriga Emma. Hennes farfar har precis dött och lämnat efter sig en fotobutik, där Emma älskade att vara. Emma sörjer och saknar sin farfar djupt och innerligt, men får ingen tröst hemma. Pappan vill bara sälja butiken så fort det går, de har ont om pengar och det är dyrt med en stängd butik. När de ska börja röja i butiken så finns där ett paket från farfar till Emma som innehåller en polaroidkamera. Emma, som hellre skulle velat ha en ny mobil, är till en början sådär glad, men testar. Då märker hon att kameran fotograferar några minuter in i framtiden! Emma börjar fotografera och när hon ser bilderna så upptäcker att hon kan påverka världen omkring henne. Tänk vilken nytta hon kan ha av den! 

Boken handlar också om vänskap, Emmas bästis flyttade på sommarlovet för snart ett år sedan, och det är inte lätt att få en ny bästis så där bara. Tack vare kameran så hittar hon ändå riktiga vänner så småningom. Vi får också reda på att mamman har en arbetsskada och har haft en spelproblematik, och pappan bara jobbar och jobbar för att de ska få ekonomin att gå ihop. Det är mycket för Emma att hantera. Några gånger håller hon på att missbruka kamerans funktion, men hindrar sig i sista stund. Vissa gånger hjälper kameran henne att lösa hennes eller kompisars problem.

Jag lockades av baksidestexten på boken och tanken på vad en sådan kamera skulle kunna berätta. Berättelsen har ett eget driv som gör att en blir nyfiken och vill läsa vidare. Lektören på BTJ skrev: ”Det är spännande, roligt, gripande och berörande på samma gång.” och jag kan bara hålla med!

Bild på omslaget Framtidskameran av Kaj Hagstedt, bild Ninni Malmstedt
Boken ”Ett fönster i tiden” handlar om Linnea som är 15 år och som tillsammans med sin pappa flyttat från Stockholm till Östersund. Första dagen så kommer Lotten och Madde fram på lunchrasten och tar kontakt, sedan har de hängt ihop. Ända tills Linnea gör bort sig, för att imponera på de andra i klassen. Nu vill inte Lotten och Madde vara kompisar, trots att Linnea bett om ursäkt… I samma veva får hon en snap av Becka54 som vill ha Linneas hjälp med att förhindra en katastrof. Linnea förstår ingenting, men går trots det med på att träffa Becka. När hon kommer till mötesplatsen är Becka inte där, och Linnea tror stt någon gör sig rolig på hennes bekostnad. Då får hon en ny snap där Becka undrar var hon är. När de skickar bild på sig själv på mötesplatsen se de på tidningarnas löpsedlar att de förvisso är på samma plats, men Linnea är där 2018 och  Becka är där 2042… Länken som förenar dem är Edvin som är tidsresenär, och ett uppdrag som rör Sveriges blivande stadsminister Felicia som går i Linneas nya skola. Givetvis finns det någon som inte vill att deras uppdrag ska lyckas…
Även denna bok är spännande och jag känner verkligen med Linnea, hennes frustration över hur hon klantade till vänskapen med Lotten och Madde, och hennes skepsis inför Edvin och hela tidsresegrejen. Men ibland måste en chansa på att göra rätt sak, även om det verkar konstigt. Bokens slut indikerar att det finns möjlighet till fler böcker om Linnea och Becka, och det ser jag fram emot!
Omslagsbild av boken Ett fönster i tiden av Karin Herlitz, foto Ninni Malmstedt
Både Emma och Linnea är ganska ensamma personer och båda böckerna handlar mycket om vänskap, hur svårt det är att få nya kompisar, och hur ett litet misstag kan sabba för lång tid. Janet som är kurator på Rinnebäcksskolan och jag brukar dela ut följande visdomsord när vi arbetar med netikett, men det är applicerbart även IRL.
Fråga dig alltid innan du delar eller postar någonting: 
Är det sant?
Är det snällt?
Är det absolut nödvändigt?
Är det så här du vill att människor ska uppfatta dig?

Gömställen

Gömställen

 När Ollies mamma, som är pilot, dör i en flygolycka ärver Ollie hennes klocka. Det är ett digitalt ur, som tål både mycket höga höjder och undervattensdyk. Ollie har den alltid på sig, men hon vill inte att någon skall tycka synd om henne för att hennes mamma är död, så hon slutar prata, så att hon skall slippa svara på frågor. I skolan har hennes betyg rasat från topp till botten. Ollie begraver sig i böcker. Det är det enda som känns uthärdligt, att läsa. En dag när hon som vanligt smitit iväg från en lektion,  cyklar hon ner till floden för att få vara ifred och läsa. Hon vill inte cykla hem. Där finns pappa med alla sina omsorger och kanske han börjar fråga henne om mamma igen. 

Nere vid floden blir Ollie vittne till något konstigt. En kvinna “med rufsigt hår”, står nere på flodstranden och pratar för sig själv. Hon tycks föra en dialog med en osynlig person. Hon håller en bok i handen, redo att kasta den i vattnet. Hon gråter och skriker, panikslagen. “jag får inte kasta i den, men jag måste”.

I sista stund räddar Ollie boken från att hamna i floden. Innan kvinnan ger sig av vill hon ge Ollie ett gott råd “Undvik öppna platser om natten” hitta gömställen”!  Hon försvinner med orden ” att nu är det Ollie som har ansvaret”.

Boken, som ser ut som den vore en sorts dagboksanteckningar, är skrivna av Beth, som bor på gården Smoke Hollow i slutet av 1800 talet. Två bröder är båda förälskade i henne. Hon gifter sig med den ena av dem, och den andre försvinner. Beths svärmor blir utom sig av sorg och befaller även den andre brodern att ge sig iväg och leta efter den första. Ingen av dem kommer tillbaka. En förbannelse tycks sänka sig över gården.

Nästa dag skall klassen på utflykt till en bondgård i närheten. Busschauffören är inte deras vanliga chaufför, utan en grå och lufsig gubbe. Barnen får titta på skinande blanka mjölkkor och lysande solrosfält. Ollie går som vanligt sin egen väg och hamnar en bit från huset på en liten kyrkogård. Gravstenarna har alla namn på personer som förekommer i boken som hon läser. Hon tycks vara den enda som förstår att någonting inte står rätt till på gården. Förgäves försöker hon få sin lärare att förstå. På vägen hem och en bit in i skogen blir bussen stående med en motor som inte vill starta igen. Mobiltelefonerna verkar vara utan täckning och läraren ger sig iväg för att hämta hjälp. Ollie får syn på sin klocka, som svagt signalerar FLY. Plötsligt framstår alla varningar så tydligt och hon förstår att de verkligen måste fly, måste hitta gömställen innan det blir mörkt. Hon börjar också förstå att hon har en sorts kontakt  med sin mamma genom klockan.

Ollie försöker få med sig hela klassen, men bara dryga Brian, som alltid tävlat med Ollie om att vara smartast i klassen och den lilla sjåpiga Coco Zintner, verkar förstå att det är allvar. Ollie ber busschauffören att öppna dörren för dem och när hon tittar honom in i ögonen , som plötsligt ser ut som två ägg…säger han “undvik öppna platser om natten” hitta gömställen”

De tre barnen flyr ut i skogen och medan mörkret sänker sig och alla de andra barnen sitter kvar i bussen letar Ollie, Brian och Coco desperat efter gömställen, innan någonting …börjar leta efter dem.

En historia med många trådar, men när du läst en bit vill du absolut inte sluta, du kan inte sluta.

En skräckhistoria, men också en historia om sorg, läkande och nya vänner.

Dunne

Dunne

Jag har läst böckerna om Dunne inför Rinnebäcksskolans bokklubbs nästa träff. Vilken ljuvlig serie! Det är Rose Lagerkrantz som skrivit och Eva Eriksson som illustrerat. Jag läste första boken, ”Mitt lyckliga liv”, för några år sedan och boktipsar frekvent om den. Nu när jag läst alla böckerna så förstår jag varför böckerna är så populära!
Bilder och text harmonierar och förstärker varandra så fint och vissa sekvenser är riktigt hjärteknipande! Så mycket känslor som ryms på dessa boksidor, sådan igenkänning. Och vänskapen mellan Dunne och Ella-Frida som överlever trots avståndet. Jag tror att livet hade varit lättare om en hade varit mer som Dunne, lycklig nästa hela tiden.
Jag tror att vi kommer att ha mycket att prata om på onsdag i bokklubben!

Vakuum av Mia Öström

Vakuum av Mia Öström

Jonnas bror finns inte mer. Han har avslutat sitt liv och nu svävar Jonna i rymden. Hon vet inte var hon ska blir av med sin sorg. Hon äter, går till skolan, svarar på frågor- allt det där som man gör på autopilot. Men hon känner att hon inte finns, att hon försvann tillsammans med sin bror. Hon vet inte hur hon ska göra för att för att komma tillbaka. Årsdagen för broderns bortgång närmar sig och samtidigt som hennes föräldrar börjar prata om att rensa ut Johans, broderns, rum så hittar Jonna en lapp. Den är skriven till henne och det står Guten tag. Jonna vet i hela kroppen att det finns fler lappar och hon börjar leta. Vad är det Johan vill berätta?

Detta är en otroligt stark bok om sorg, om att behöva acceptera att en människa man älskar inte längre finns,  att den människan själv valt att dö och om att bli lämnad kvar.
Mia Öström har i sin bok verkligen lyckats gestalta sorgen som bortgångna unga människor lämnar efter sig, allt finns där, ilskan, längtan, vanmakten och sorgen.
Läs den!

Mia Öström har skrivit  flera noveller, barnböcker och även ungdomsromanerna Skuggsommar och Mitt hjärta borde slå någon annanstans. Den sist nämnda läste jag innan jul och den är också väldigt bra. 

Adventskalender Lucka 8

Adventskalender Lucka 8

I dagar som dessa, med klimathotet som hänger över oss, passar Mats Söderlunds serie Ättlingarna som handen i handsken. Två digra volymer, som ska bli tre under nästa år. Den första delen heter “Hotet” och handlar om Jenny och hennes familj, bestående av två syskon och en mamma som som arbetar för FN och är chef för avdelningen som ska se till att jordens vattenresurser fördelas rättvist. det är stor vattenbrist och de rika länderna blir ännu rikare genom att sälja vatten till dem som inte har. Vatten utvinns till och med genom att is transporteras från polerna.

Pappan försvann spårlöst under en fjälltur med Jenny när hon var 11 år och det finns flera saker som de helst inte pratar om med andra, som hur bra Jenny är på att orientera, och hur snabbt David egentligen kan springa. Eller att de känner dofter och ser mycket bättre än de flesta plus att de faktiskt till och med kan känna microjordskalv.
När boken börjar kommer Jenny snart att upplysas om en gigantisk hemlighet, en hemlighet som förts vidare genom generationerna.
På baksidestexten står det:
Hotet utspelar sig i en närbelägen framtid där klimatkatastrofer är vardag och bristen på vatten har drivit stora delar av världens befolkning på flykt. I ett hypermodernt och ständigt uppkopplat samhälle blir det plötsligt uppenbart att det ligger mer sanning i folktro och gamla sägner än någon kunnat ana.”

Del 2 heter “Kampen” och del tre, “Flykten”, kommer ut i mars 2020

  
Känslosamtal

Känslosamtal

Jag och kuratorn Veronica är inne på vårt tredje år med känslosamtal nu, tror jag. Vi träffar årskurs 2 i mindre grupper och pratar om känslor utifrån några olika böcker. Vi gick ut ganska ambitiöst första året och hade tre olika texter, men har sedan bantat ner det till två. Både vi och barnen ska orka också.

Vid första tillfället läser vi Ester Arg och Daisy Galej, om två vänner och grannar som verkligen är varandras motsatser. Allt gör Ester irriterad, arg och sur. Om varmvattnet tar slut, hon tappar ett ägg på golvet eller de ställer in melodikrysset. Hon vet inte egentligen varför hon reagerar så starkt, det bara blir så. Daisy blir istället glad av nästan allt. Om solen skiner, tussilagorna har slagit ut eller hon ser ett stjärnfall. Hon vet inte heller varför hon har så lätt för att bli glad, det bara blir så. Klart att det kan bli lite komplicerat ibland när man är så olika, men vänner är de ju ändå.
Och när jag/Veronica läst boken pratar vi om vilka känslor som finns i den. Mest ilska och glädje såklart, men även lite skam. Är du mest en Ester eller en Daisy? Vad gör dig arg? Vad gör dig glad? Var sitter de här känslorna? Vad händer om du möter någon som är riktigt arg eller riktigt glad – kan du (råka) adoptera deras känsla? Hur kan det kännas när man blivit riktigt arg på någon, kanske så att man sårat den personen?

Efter att ha träffat några klasser kan jag konstatera att syskon och föräldrar lockar fram Ester hos väldigt många barn. Många föräldrar är stressade och upplevs som orättvisa (har hört det några gånger här hemma också) och syskon, oavsett om de är äldre eller yngre, är en pest … Daisy finns i fritidsaktiviteter och hobbys, ganska ofta i TV- eller datorspel och med kompisar.
I onsdags träffade vi tvåorna på Lackalänga och på torsdag ska vi träffa dem igen. Det blir spännande att höra vad de har att säga om Sagan om den lilla farbrorn. Då kommer vi mer in på sorg, vänskap och mobbing. Den är en riktigt älsklingsbok från min egen barndom och med de nya färgbilderna är den ännu mer fantastisk. Själva berättelsen är tidlös. Alla kan relatera till att känna sig rädd eller utanför, och kan förstå farbrorns längtan efter någon som verkligen vill vara med honom.

Bröderna Lejonhjärta

Bröderna Lejonhjärta

Jag vet inte hur många gånger jag läst Bröderna Lejonhjärta vid det här laget, men det är ganska många. Jag har väntat och funderat på när det kan vara lagom att läsa den för mina barn, men har hittills tyckt att de varit för små. I somras när vi var på Astrid Lindgrens värld fick den stora, som är 7, se en av föreställningarna som handlade om Skorpan och Jonatan och jag försökte förklara handlingen runt omkring så gott det gick. Hon var tagen. Kanske inte så mycket av mitt berättande som av pjäsen.

Häromdagen såg jag på Barnradions Instagram att Bröderna Lejonhjärta kommer som dramaserie i Barnradion i höst. Premiär 27 oktober. Serien är i 10 delar och är skriven av Alex Haridi som förutom ett par ungdomsböcker även skrivit manus till TV-serien Störst av allt (efter en roman av Malin Persson Giolito). Läs mer om serien på Barnradions webbplats.
Bild från barnradion.se
Kanske är det nu jag verkligen ska våga läsa om döden, sorgen, skräcken och modet för mitt stora lilla barn! Om vi har läst boken först kan vi ju sedan lyssna tillsammans, och kanske våga oss på att se filmen också om ett tag. Jag hoppas att hon kommer älska den lika mycket som jag har gjort!
Hålen efter Stig

Hålen efter Stig

Barnens bokhyllor (ja, plural…) är ett sammelsurium av böcker jag köpt, böcker de fått och gallrade böcker jag plockat med hem. Vi har så mycket böcker att det säkert står både tio och tjugo böcker där som vi aldrig ens läst. Antingen för att barnen inte velat, eller för att de inte ens upptäckt att böckerna finns. Min lilla är 5 år och även om jag personligen inte tycker att en någonsin blir för gammal för att läsa bilderböcker så kommer det (ganska snart) komma en period när barnen definitivt tycker så. Stig igår kväll vid nattningen. Den tillhör kategorin böcker som jag har köpt, men som aldrig blivit läst för att barnen inte ville. Så sorgligt.

Därför blev jag så glad när lilla kom med
Stig handlar om ett syskon, och en familj, som blivit kvar när Stig har dött. Samma dag som jaget i boken lärde sig simma dog Stig av en sjukdom. Det blev ingen fest för att fira, så som de hade tänkt. Istället blev det ett hål. Jaget ser hålet så tydligt, på den tomma stolen vid matbordet, i lekparken, på den övergivna gungan bredvid sig, till och med på toaletten på förskolan, trots att Stig aldrig ens var där. Och det verkar inte som att någon annan ser hålet, trots att det finns där så tydligt. Ibland är hålet en stor svart fläck på boksidan, ibland mer subtilt, som ett glapp i bilbanan, eller nyckelhålet i en dörr (eller är det bara min tolkning…). Vi läste och letade hål, funderade på varför ingen annan såg de där hålen, och bläddrade fram och tillbaka i boken för att jämföra.
Stig är en bok som tål att läsas flera gånger. Vi kommer säkert hitta fler och andra hål när vi läser nästa gång (för jag hoppas verkligen det blir en nästa gång, nu när de väl upptäckt boken), och kanske kan vi också komma in på en djupare diskussion om vad som egentligen händer med de som är kvar när Stig är borta.