Bläddra efter
Etikett: läsning

Mera Bokmässa

Mera Bokmässa

Vi var fem skolbibliotekarier som åkte på Bokmässan i år, vilket är väldigt roligt eftersom att vi deltog på olika seminarier och scenprogram som vi sedan kan berätta om för varandra.

Jag började torsdagsmorgonen med seminariet ”Humor i bilderboken” med Bjørn F Rørvik och Emma Virke.

Bjørn har skrivit de populära böckerna om Bockarna Bruses lite mer moderna äventyr. Han berättade att uppkomsten till böckerna skedde i en nordisk tävling där han och illustratören Gry Moursund på tid skulle skapa en berättelse utifrån ”Geten som ville vara Gud” Det stod helt still i bådas huvuden och stressen över att se de andra lagen arbeta på i ilfart gjorde det inte bättre. Plötsligt så kom kopplingen ”Get” och ”bockar”. Först tänkte de att bocken skulle gå på spa, men eftersom att de ville ha igenkänning för barnen, så blev det badhus, och de kunde med minsta möjliga marginal lämna in sitt bidrag. Det blev sedan den första boken ”Bockarna Bruse på badhus”. Nu arbetar de på en ny, med julen som tema, och jag tror alla kan gissa vem som blir tomte!

Emma Virke skriver för de yngre barnen och gör interaktiva böcker så att barnen kan känna att de är delaktiga i berättelsen.På ett uppslag är det tex två hål där barnets fingrar blir armar åt en frukt som spelar trumma. Hon undviker bekymret att köna sina huvudrollsinnehavare genom att helt enkelt använda personifierade frukter. Båda två poängterar att humorn i böckerna måste vara på barnens villkor, att arbeta med igenkänning. Bjørn lägger in lite vuxenreferenser, men är noga med att inte driva med barnen. Han berömmer också Grys förmåga att låta varje uppslag i boken bli som en scen, det händer mycket i bilden som inte skrivs i texten. Ett härligt möte och en bra start på mässan!

I seminariet ”Du måste låna en riktig bok också” samtalade Per-Erik Engholm, författare av faktaböcker, Cilla Dahlén, skolbibliotekarie, Katarina Lycken Rüter, svenskalärare och Barbro Westlund, lektor på Stockholms universitet om begreppet faktabok, sakprosa, facklitteratur och faktatexter. De enades om att vad vi än kallar det så räknas de böckerna oftast inte som ”riktiga böcker” när eleverna ska välja litteratur till egen läsning i klassrummet. Det är en situation som många skolbibliotekarier nickade igenkännande i. Det spekulerades i varför det är så, och några tänkbara svar är att många faktaböcker har för svår text för eleven, det kan vara svårt att träna avkodning eller att läraren helt enkelt ser skönlitteratur som den fina härliga läsupplevelsen med spännande berättelser som hen vill ge vidare till eleverna. Skönlitteraturen har fått ett stort fokus i att kunna ge eleverna empati, förståelse för vår omvärld och att ge inblick i andras.

Till faktaböckernas försvar kom argumentet att en del läsovilliga läsare nås med nyfikenheten som motivation och det finns numera många faktaböcker i olika läsnivåer. Det kluriga är att särskilja dem från de som är för svåra, och då är skolbibliotekarien till ovärderlig hjälp. Ytterligare ett argument till faktaböckernas försvar är källkritik och informationssökning som blir en naturlig del av faktaboksläsningen, vilket många behöver bli bättre på. Ett mycket bra seminarium som satte igång tankar på hur jag kan organisera och presentera facklitteraturen.

I år var Bokmässan på plats i Göteborg igen, så kul det var att vara tillbaka! En fördel med pandemin är mässan har varit digital två år och det har gjort att många seminarier spelas in och sänds på Bokmässan Play. Jag har ytterligare några intressanta seminarier som låg parallellt med de jag var på, som jag nu kan ta del av i efterhand!

I vimlet fanns givetvis många författare. Charlotte Cederlund och Emma Andersson passade på att titta på Charlottes nya bok, ”Tomtens magiska verkstad” som blir en perfekt uppladdning inför julen. I boken får följa tomtenissarna Edda och Lages äventyr i Tomtens verkstad, det är inte så lätt att låta bli spännande knappar och grindar. Lite kaos blir det, men det löser sig väl till julafton?!?


Barn och ungas medievanor

Barn och ungas medievanor

Statens medieråd publicerade nyligen sin rapport om barn och ungas medieanvändning, ”Ungar och medier 2019”. Det är mycket intressant läsning, då du får inblick i hur mycket tid de olika åldersgrupperna lägger på olika medier. En del behandlar ungas användning och tillit till nyhetsmedier och här finns en del att arbeta med, inte minst då det visade sig att socioekonomiska och demografiska förutsättningar gör stor skillnad.

Det som är ledsamt, men inte helt oväntat, är att läsningen av fysiska böcker får stryka på foten till förmån för andra aktiviteter.
I åldersgruppen 9-12 år uppger 22 %  att de läser varje dag (31% 2012, 26% 2017) och 6% uppger att de  lyssnar på ljudbok.
I åldersgruppen 12-16 år är läsningen ännu lägre, bara 11 % uppger att de läser varje dag
(20% 2012, 11% 2017) och 3 % uppger att de lyssnar på ljudbok.

Detta innebär enligt rapporten inte att barn och unga inte läser, men de läser andra texter än tryckta böcker. 
Läs gärna rapporten i sin helhet, du kan ladda ner den genom att klicka på länken Ungar och medier 2019
Fem skäl för vuxna att läsa barnlitteratur

Fem skäl för vuxna att läsa barnlitteratur

I tisdags, den 17 april, var det ett intressant tema i Obs, ett av P1:s kulturprogram. Det var Karin Nykvist som undervisar studenter på Lunds universitet i litteraturvetenskap som kom till tals. Hon berättar i programmet om hur hon alltmer reflekterat över att vuxna borde läsa barnlitteratur och ger fem skäl till detta.
För mig som till vardags mestadels läser just barn- och ungdomslitteratur kan jag bara hålla med henne. Jag talar mycket med föräldrar om vikten av att läsa högt och att  stötta sina barn i deras läsutveckling men det här är en annorlunda infallsvinkel.
Programmet är 10 minuter långt. Lyssna och njut!

Intensivläsning

Intensivläsning

Vid årsskiftet fick vi en ny specialpedagog på Ljungenskolan. Hon började ganska omgående arbeta med intensivläsning i fyran och jag ombads plocka fram böcker med olika svårighetsgrad. Intensivläsningen går till så att eleverna får en bok utifrån sin egen läsnivå – alla elever kan ha olika böcker. Sedan sitter de tre gånger om dagen och läser högt för en kompis. I två minuter läser den ena ur sin bok och sedan byts de av så att den andra läser ur sin. De elever som läser tillsammans är på ungefär samma nivå i sin läsning. Eleverna börjar på samma ställe i sin bok alla tre gångerna under dagen, men kommer kanske lite längre för varje läsning eftersom övning ger färdighet… Nästa dag börjar eleverna läsa där de slutade vid den tredje och sista läsningen dagen innan. Detta har eleverna fått göra varje dag under flera veckors tid. En del elever har hunnit läsa ut sina böcker och har fått komma till mig för att låna nya.
Jag pratade med specialpedagogen idag och hon är nöjd med arbetet. Naturligtvis finns det många olika parametrar att ta hänsyn till, men hon upplever ändå att en del av de elever som inte gärna läser har kommit igång lite bättre med sin läsning efter projektet. En del elever har fått upp lite bättre läshastighet och klarar fler ord per minut. Att göra läsningen automatiserad är viktigt för att den ska kännas lätt(are) och att det känns lätt att läsa är en viktig faktor för att det ska upplevas som roligt. Sen tillkommer naturligtvis en massa andra aspekter, som att du måste förstå det du läser, men den biten tränar vi ju genom att diskutera det vi läser tillsammans med andra. Alla bitar måste in för att det ska bli ett bra resultat.
Ytterligare en klass har än så länge nappat på arbetsmetoden och jag har nu samlat ihop böcker till en etta också. Deras resultat ser jag väldigt mycket fram emot att få höra om, men det blir inte förrän framåt påsklovet.

Fatta vilken skillnad!

Fatta vilken skillnad!

Igår var jag med på föräldramötet för alla Ljungens ettor. Jag pratade om varför läsningen är så otroligt viktig och nämnde till exempel att barn behöver lära sig 3000 ord om året, dvs. 10 ord om dagen, under sin skoltid och att majoriteten av dessa lär hen sig genom skriven text. Ingen tid att ta ledigt från läsningen en enda dag, alltså! Jag passade också på att visa en fin film som Göteborgs stadsbibliotek gjort. Den är värd att lägga ut här också tycker jag!

Thomas Halling på besök på Söderparkskolan

Thomas Halling på besök på Söderparkskolan

Thomas Halling var på Söderparkskolan i fredags!
Det var fredagen den 7 april, sista fredagen inför påsklovet, som två 6:or fick träffa författaren Thomas Halling. På schemat stod skrivarworkshops och det var ett gäng förväntansfulla 6:or som mötte författaren på morgonen.

Inför besöket har jag och 6:orna haft högläsning ur Hallings bok: Eddie 12 och hon som heter Elsa / Elsa 12 och han som heter Eddie, för att börja lära känna Hallings författarskap och skrivande.

Eleverna tyckte att boken var väldigt spännande. Boken har dessutom en speciell utformning då den är delad i två delar: från början av boken så handlar den om Eddie som är 12 år. Men, den går också att vända upp och ner och läsa bakifrån. Då handlar den om Elsa som är 12 år. Här på Biblioteksbubbel går det att läsa mer om boken.

Under timmen som gick med Thomas Halling fick eleverna pröva på hur skrivande, fantiserande och berättande kan gå till på ett otroligt spännande och medryckande vis.

Halling berättade ur sin bok Dennis kamp och ledde eleverna in i berättelsen på ett fantastiskt engagerande vis.
Eleverna sögs in i handlingen genom Hallings berättande! Han fick eleverna att engagerat diskutera berättelsen med varandra, de funderade över vad som kunde hända här näst, pratade om det som hände och vad de tyckte om det. De funderade över olika val som karaktärerna hamnade i och vad olika händelser ledde till.
Så småningom var det dags för eleverna att skriva själva. Och oj vad de skrev. De skrev så att pennorna glödde. Det var en helt fantastisk syn och det var så kul att se hur eleverna själva blev författare denna dag.

Stort tack till Thomas Halling som hade möjlighet att komma till skolan och på ett sådant fantastiskt engagerande sätt ledde dessa skrivarworkshops med 6:orna på Söderpark. Det kändes verkligen roligt att eleverna fick möjlighet till att pröva skrivande tillsammans med Thomas Halling på detta sätt.

Efter besöket blev jag som skolbibliotekarie nästan nedsprungen av elever som ville reservera Thomas Hallings böcker. Underbart! Också kul att se hur skrivande och läsning kan kopplas ihop med varandra och se all inspiration och kreativitet flöda.

Det var tack vare Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta som författarbesöket med skrivarworkshops möjliggjordes. Färs och Frosta ger bidrag till olika skolprojekt och denna gång hade alltså turen kommit till Söderparkskolan!

Då är snart påsk!

Då är snart påsk!

 
Det är helt otroligt vad tiden rusar i väg. Nästa vecka har
eleverna påsklov! Det känns som om sporlovet precis har varit!
Jag tänker passa på att läsa in några böcker som jag ännu
inte hunnit med. Det släpps nya böcker hela tiden och bokhögen som ska betas av
växer istället för att krympa! Samtidigt är det härligt att det händer så
mycket på barn- och ungdomsboksfronten- vilket utbud det finns idag och vilken
glädje böckerna skänker många av skolans elever. Jag får se vilka titlar som
kommer att betas av. Nästa inlägg jag gör i bloggen får handla om någon bok som
avnjutits under påsken.
Önskar er alla en glad påsk!

”Läsningen är lösningen”

”Läsningen är lösningen”

Martin Widmark är faktiskt ganska fantastisk. Inte alla böcker han skriver är fantastiska, men han är produktiv, han skriver för alla åldrar från bilderböcker till ungdomsböcker, han läses helt otroligt mycket och ligger väl alltid på tio i topp i utlåningsstatistiken. I år har det hittills kommit ut 5 böcker signerade Martin Widmark och det kommer säkert någon till innan vi skriver 2014. I våras slog han världsrekord i antalet deltagare och längd på en läslektion. Lektionen hölls i Göteborg, men klasser från hela landet kunde delta via länk. Läs om det HÄR.
Nu arbetar han för fullt med att lobba för läsningen i skolan. Han har faktiskt tagit paus helt och hållet från skrivande för att lägga all tid på arbetet med ett projekt som kallas ”En läsande klass”. Tillsammans med en grupp lärare håller han på att ta fram ett material med tips och idéer hur man kan jobba med läsning i framförallt mellanstadiet. Materialet ska vara klart nästa vår och kommer att vara gratis, såväl bok som föreläsningar och andra texter som boken hänvisar till.
Jag hoppas verkligen att hans samtal med politiker, lärare, förlag och fackföreningar bär frukt. Att materialet sprids och används och att alltfler elever får lov att prata om böcker, lära sig förstå vad de läser och våga vara kritiska till texter. Det behövs. Läs mer om projektet i dagens Sydsvenskan och på Martin Widmarks webbplats.

Läsa på slöjden?!?

Läsa på slöjden?!?

Läsning och högläsning är något som vi ständigt återkommer till och jobbar med på olika vis varje dag på våra skolor. Och alla sätt att få eleverna att läsa mer och tillgodogöra sig litteratur är bra. En trevlig idé som nu testas på Korsbackaskolan är att eleverna får lyssna på ljudböcker på syslöjden. Tanken är dels att det ska bli en lugnare och tystare arbetsmiljö med mindre prat och dels såklart att eleverna ska få lyssna på en bra bok. Kanske något att testa även på bilden när eleverna sitter och jobbar med olika projekt.

Långledigt = Läsning

Långledigt = Läsning

Jaha, vad har ni läst nu under långhelgen? Alltid skönt med lite extra ledigt särskilt när det är fint väder! Jag unnade mig att läsa en vuxenbok; Himmelsdalen av Marie Hermansson – riktigt bra, spännande och tänkvärd, så vuxna som hittar hit – läs!