Vi var fem skolbibliotekarier som åkte på Bokmässan i år, vilket är väldigt roligt eftersom att vi deltog på olika seminarier och scenprogram som vi sedan kan berätta om för varandra.

Jag började torsdagsmorgonen med seminariet ”Humor i bilderboken” med Bjørn F Rørvik och Emma Virke.

Bjørn har skrivit de populära böckerna om Bockarna Bruses lite mer moderna äventyr. Han berättade att uppkomsten till böckerna skedde i en nordisk tävling där han och illustratören Gry Moursund på tid skulle skapa en berättelse utifrån ”Geten som ville vara Gud” Det stod helt still i bådas huvuden och stressen över att se de andra lagen arbeta på i ilfart gjorde det inte bättre. Plötsligt så kom kopplingen ”Get” och ”bockar”. Först tänkte de att bocken skulle gå på spa, men eftersom att de ville ha igenkänning för barnen, så blev det badhus, och de kunde med minsta möjliga marginal lämna in sitt bidrag. Det blev sedan den första boken ”Bockarna Bruse på badhus”. Nu arbetar de på en ny, med julen som tema, och jag tror alla kan gissa vem som blir tomte!

Emma Virke skriver för de yngre barnen och gör interaktiva böcker så att barnen kan känna att de är delaktiga i berättelsen.På ett uppslag är det tex två hål där barnets fingrar blir armar åt en frukt som spelar trumma. Hon undviker bekymret att köna sina huvudrollsinnehavare genom att helt enkelt använda personifierade frukter. Båda två poängterar att humorn i böckerna måste vara på barnens villkor, att arbeta med igenkänning. Bjørn lägger in lite vuxenreferenser, men är noga med att inte driva med barnen. Han berömmer också Grys förmåga att låta varje uppslag i boken bli som en scen, det händer mycket i bilden som inte skrivs i texten. Ett härligt möte och en bra start på mässan!

I seminariet ”Du måste låna en riktig bok också” samtalade Per-Erik Engholm, författare av faktaböcker, Cilla Dahlén, skolbibliotekarie, Katarina Lycken Rüter, svenskalärare och Barbro Westlund, lektor på Stockholms universitet om begreppet faktabok, sakprosa, facklitteratur och faktatexter. De enades om att vad vi än kallar det så räknas de böckerna oftast inte som ”riktiga böcker” när eleverna ska välja litteratur till egen läsning i klassrummet. Det är en situation som många skolbibliotekarier nickade igenkännande i. Det spekulerades i varför det är så, och några tänkbara svar är att många faktaböcker har för svår text för eleven, det kan vara svårt att träna avkodning eller att läraren helt enkelt ser skönlitteratur som den fina härliga läsupplevelsen med spännande berättelser som hen vill ge vidare till eleverna. Skönlitteraturen har fått ett stort fokus i att kunna ge eleverna empati, förståelse för vår omvärld och att ge inblick i andras.

Till faktaböckernas försvar kom argumentet att en del läsovilliga läsare nås med nyfikenheten som motivation och det finns numera många faktaböcker i olika läsnivåer. Det kluriga är att särskilja dem från de som är för svåra, och då är skolbibliotekarien till ovärderlig hjälp. Ytterligare ett argument till faktaböckernas försvar är källkritik och informationssökning som blir en naturlig del av faktaboksläsningen, vilket många behöver bli bättre på. Ett mycket bra seminarium som satte igång tankar på hur jag kan organisera och presentera facklitteraturen.

I år var Bokmässan på plats i Göteborg igen, så kul det var att vara tillbaka! En fördel med pandemin är mässan har varit digital två år och det har gjort att många seminarier spelas in och sänds på Bokmässan Play. Jag har ytterligare några intressanta seminarier som låg parallellt med de jag var på, som jag nu kan ta del av i efterhand!