Biblioteksbubbel

Titel: Det spökar på äventyrsbadet

 Författare: Joanna André

 Förlag:The Bookaffair, Hcf, 95 sidor

Boken handlar om när Youtube familjen The Swedish family besöker Kokpunkten,actionbad i Västerås. I boken står allt inte rätt till på badhuset. Helt plötsligt är det en bläckfisk i en av bassängerna som sprutar ut bläck så att vattnet blir svart. När människor bastar kommer det en grön ånga som fastnar i deras hår och på deras badkläder. Vatten sprutar ur vägghål och åkattraktionen Stora fallet går inte att åka i. Det här måste undersökas, tänker Harry och Alma som barnen heter. Vilken tur att de har tillgång till fantastisk utrustning! När badhuset är stängt och föräldrarna sover smyger barnen in på badhuset för att ta reda på vad det är som inte stämmer. Då träffar de Malala, Ben och Bowser. 

På länken kan du se när The Swedish Family besökte Kokpunkten.

En gång per läsår erbjuder folkbiblioteket i samarbete med skolbiblioteket bokfika. På Nyvångsskolan var det elever på fritidshemmet Juvelen som fick njuta av chokladboll och festis och fick roliga, rysliga och spännande boktips.

 

Titel: Vi är bara inte vänner längre
Författare: Alexandra Dahlberg
Förlag: Gilla böcker
224 s, Passar från 12 år

Amanda går i åttan och hennes liv går numera ut på att hålla sig undan och inte märkas. Före högstadiet var livet bra, nu har hennes röst tystnat. Amandas gamla bästis från mellanstadiet, Lejla, stortrivs på högstadiet men Amanda och Lejla hänger inte längre. Amanda hänger nu med Jennie som kom in i klassen någon gång på hösten i sjuan.

“Så du är den alla undviker i den här klassen?” Hennes plötsliga och raka fråga gjorde att jag svarade ärligt utan att tänka efter. “Jag antar det.” “Perfekt.” Hon nickade sakta och la upp sina böcker på bordet framför sig. “Då förutsätter jag att du är den vettigaste around here.””

Sedan dess är det Amanda och Jennie mot resten.

Amandas stora intresse är musik och sång. Hon sjunger mycket hemma för sig själv och en dag är det plötsligt dags att sjunga på musiklektionen. Klassen är indelade i grupper och Amanda ska sjunga i sin grupp. Amanda är nervös och först får hon knappt fram något men efter ett omtag går det riktigt bra. Amanda får beröm från musikläraren. Det som sedan händer känns helt overkligt. Tami, klassens coole kille med eget band vill att Amanda ska komma och öva med hans band!

Amanda vet inte vad hon ska tro, driver han med henne? Hon går iallafall till muskiksalen efter sista lektionen för att se om Tami verkligen menar allvar.

Vi är bara inte vänner längre är en mycket bra berättelse som utspelar sig på “tuffa” högstadiet. Berättelsen belyser problem, mobbing, utanförskap men också lösningar och utvägar.

Och boken handlar framförallt om att våga tro på sig själv!

Titel: Switch
Författare: Petter Lidbeck
Förlag: Lilla Piratförlaget
96 s, för 9-12 år

I våras kom Petter Lidbecks Sex miljarder som vänder sig till tonåringar och som jag skrev om här. Sex miljarder har i princip varit utlånad i ett sedan den kom och den är mycket bra och spännande. Jag har köpt fler exemplar av boken för att försöka matcha efterfrågan.

Nu kommer alltså boken Switch av samme Lidbeck, denna bok vänder sig till mellanstadieeleverna. Handlingen i böckernas inledning påminner om varandra och är mycket spännande. Så smart att lyckas med en intresseväckande inledning för att hålla läsarna kvar i handlingen.

I Sex miljarder var Jurij på väg hem från skolan när en kvinna bad om att få låna hans telefon för att ringa sin man. Kvinnan hade glömt sin egen telefon och det hela verkade väldigt oskyldigt. När Jurij lånat ut sin telefon gick allt snabbt. Mobilen slängdes undan, en bil körde fram och Jurij tvingades in i den. Han hade blivit kidnappad. Detta är alltså inledningen i boken Sex miljarder.

I Switch är det en liknande inledning. Matti är på väg hem. En äldre kvinna sitter på en bänk i parken, hon håller på med sin mobil. När Matti kommer förbi tittar kvinnan upp och ber om hjälp. Hon berättar att hon har en ny telefon och behöver hjälp med att komma igång och föra över information och annat. Matti sätter sig bredvid kvinnan och hon visar honom en app på mobilen som ska användas. Matti har aldrig sett denna app, som heter switch. När Matti trycker på switch syns en blå droppe på skärmen. Matti tittar upp på kvinnan och ser att hennes blå halsband börjar skimra i samma färger som droppen på skärmen.

Efter detta blir inget som vanligt igen!

Även Switch är precis som Sex miljarder en mycket spännande bok, skriven med driv och stort engagemang. Böckerna kommer att få många läsare. Historierna är inte bara spännande utan de behandlar också intressanta ämnen som man kommer att kunna diskutera med eleverna. Varför inte ha bokcirklar i klasserna med gruppdiskussioner om de intressanta ämnen som Lidbeck lyfter i sina böcker?

Tack Petter Lidbeck för dessa två toppenbra böcker!

Även jag hade förmånen att få delta på Bokmässan två dagar iår igen. Det är något alldeles speciellt med Bokmässan, som iår fyllde 40 år! Teman för året var bla Sápmi och rymden. En annan sak som tog mycket plats var det faktum att alla skolor from 1 juli nästa år måste ha ett bemannat skolbibliotek. Jag var på två seminarium som handlade om det, “Hur ska skolbiblioteken bemannas” och “Satsning på skolbiblioteken – vad händer nu?”. Skolminister Lotta Edholm var med på båda, och det har gjorts satsningar, som kanske ändå inte räcker ända fram. Enligt DIK så saknas det 1300 bibliotekarier, plus att det väntas stora pensionsavgångar framöver. Ulrika Centervall sa att lärosätena inte kan öka sina intagningar, utan finansiellt stöd, men bygger ut med fristående kurser. Anna Troberg menar att det är bra, men du blir inte bibliotekarie på att gå enstaka kurser. Hon stod också för det bästa citatet “Skolbiblioteket är inkörsporten till tyngre grejer, på ett positivt sätt”. På det andra seminariet så pratade Cilla Dahlén och Jonna Bruce om vikten av rektors stöd och att medel är viktiga, men än viktigare är vad en gör med de medel en får. En annan sak som diskuterades var läskrisen. Att vi har en läskris är alla överens om, men vad innebär den? Läser eleverna för lite, för dåligt eller fel saker? Något svar på den frågan fick vi inte, men det tål att funderas på. Som slutkläm så poängterade panelen att den enskilt viktigaste påverkan vi vuxna kan bidra med för att få elever att läsa är att vara läsande förebilder, det går inte att välja bort!

Jag lyssnade också på ett scenprogram “Läslistor i skolan- överdriven detaljstyrning eller viktig hjälp?” Där diskuterade Vesna Prekopic och Hanna Jedvik bla Skolverkets läslistor som ska vara klara den 4 december i år. Vesna är för och menar att de inte bara bör användas utan skall användas, medan Hanna tycker att läslistor inte löser läskrisen, det krävs mer arbete än så, med till exempel författarbesök. Om alla skolor haft utbildade lärare, och i min mening, utbildade skolbibliotekarier, så behövs inte läslistor. hanna menar också att risken är att skolor nöjer sig med dessa listor och att det då kan bli en minskad mångfald, medan Vesna tycker att det kommer att bli en gemensam plattform för eleverna. Om detta går det att tycka mycket 🙂

I vimlet sprang jag på Martin Widmark och lyckades få en bild av oss båda. Jag lyckades även hitta några nya grafiska romaner och några helt förtjusande vackra bilderböcker.

Ytterligare ett spännande seminarium var “Hur likvärdig är den skärmfria skolan” på tal om mottot “Från skärm till pärm”. I denna panelen var oron stor om hur denna inställning påverkar de elever som behöver assisterande teknik. Det är redan en utsatt grupp, och risken är att de känner sig mer exkluderade. Idor Svensson menar att tekniska hjälpmedel inte ska göra dig till en bättre läsare, utan målet är att du ska kunna ta till dig texten. Kunskaper ska kunna intas med hjälp av assisterande teknik, men lästräningen ska fortsätta genom alla skolår. Detta är två saker som måste skiljas åt, men som ofta klumpas ihop kategoriskt och onyanserat och blir billiga politiska poänger. Vi måste bli bättre på att skilja på skärm som läromedel eller nöje. Om vi tar bort skärmarna från skolan så kommer vi att skapa ett digitalt utanförskap, där vissa kan och vissa inte.

Som avslutning lyssnade jag bla på fd kollegan Maria Heimer som tillsammans med Sarah Utas och Louise Edlund pratade om hur man skapar framtidens läsare redan i förskoleåldern.

Eftersom att Bokmässan fyllde 40 år hade de tagit fram en jubileumsbakelse, i form av en bok! Den provsmakades givetvis!

Jag har också varit på Bokmässan i Göteborg! Under två dagar gick jag runt på Svenska mässan bland böcker, montrar, scenframträdande och seminarier. Årets tema var Sapmi och Rymden men för mig är årets tema alltid Läsning och Källkritik. Eftersom jag arbetar med detta dagligen vill jag hämta inspiration och få ny kunskap inom dessa områden.

Jag var på två mycket bra seminarier om läsning: Läsning så in i Norden och Behöver Sverige en helt ny läspolitik. Sverige befinner sig i en läskris! Detta har vi identifierat och varit medvetna om ganska länge nu. I år känner jag mig ändå lite hoppfull för nu finns många verktyg “på bordet” för att börja bekämpa läskrisen på riktigt, alltså inte bara i teorin.

• De riktade stadsbidragen för inköp av skönlitteratur till skolorna har skickats ut till Sveriges kommuner. I detta nu köps tusentals böcker in till våra yngsta barn (i första omgången).
• 1 juli 2025 ska alla sveriges skolor ha ett bemannat skolbibliotek. Att ha en bibliotekarie på plats på skolan som kan lotsa både elever och lärare till rätt bok vid rätt tidpunkt spelar roll.
• Ett expertråd för läsning tillsattes i våras. Denna grupp har redan träffat läroplansberedningen och gett råd inför nya skrivningar i läroplanen om läsning. Expertgruppen skrev en debattartikel i SvD om läsning (240930)
• Skolverket har påbörjat ett arbete med “Läslistor” som ska vara ett hjälpmedel för de lärare som inte har erfarenheten eller kunnandet att själv hitta böcker att läsa med sina klasser.

Inom källkritiksområdet var jag på seminarierna Källkritikens roll när demokratin prövas och Är svenska elever nog rustade för trollfabriker? Vår värld polariseras alltmer, informationen flödar på sociala medier och påverkanskampanjer pågår hela tiden. Hur förbereder vi oss själva och våra elever för detta?

• Ge eleverna en “allmänbildning” vad det gäller länklistor i olika ämnen. Om eleverna alltid lär sig att använda ex, svt, smhi, SO-rummet, ne för att kolla upp eller leta efter fakta och nyheter så får de en referensram som de förhoppningsvis använder sig av själva.
• Lär eleverna skilja på fakta – värdering
• Prata ständigt om Vem är avsändaren? och Vilket är budskapet? med eleverna. Detta gäller både för webbsidor och för filmer som finns på youtube och Tik Tok
• Vi blir aldrig färdiga med källkritiken, öva ständigt!
• Vi behöver bli bättre på att granska rörlig film med våra elever!

SVT har i veckan släppt Verifieringshjälpen. Det är en site där man kan gå in och anmäla filmer som man vill ha hjälp (av personer på SVT) att verifiera som sanna eller falska. Läs mer om verifieringshjälpen här.

Tillbaka på arbetsplatsen efter att tillbringat dagar i Göteborg på årets Bokmässa. Bokmässan är ett fantastiskt evenemang för oss som arbetar som skolbibliotekarier. I år var det extra roligt att ta del av årets bokutgivning eftersom vi fått förtroendet av våra chefer att stå för inköpet av skönlitteratur och sakprosa för statsbidraget riktat mot elever mellan F-3 i Kävlinge kommun.

I somras var jag och fjällvandrade vid Grövelsjön i Dalarna. Dagen vi kom fram så regnade det. Inte något lätt sommarregn, utan riktigt ösregn! Enligt SMHI var det till och med gul varning, alltså riktigt dåligt väder som kan ställa till det på riktigt. Vi bestämde oss för att inte gå ut på fjället, utan höll oss omkring fjällstationen. Dagen efter hade det nästan slutat regna, det var klart och blåste lite och det var helt okej väder. Men när vi kom upp på fjälltoppen Jakobshöjden blåste det inte bara litegrann, utan rejält! Det hade dessutom blivit så dimmigt att vi inte såg vart leden tog vägen, så vi valde att gå samma väg tillbaka till fjällstationen. Dagen efter var det strålande sol och 22 grader. Precis så snabbt kan vädret ändras på fjället så det gäller att vara förberedd när en ger sig ut på fjällvandring!

I beståndet på Rinnebäck finns det faktiskt två böcker som handlar om äventyr på fjället, och svårigheterna som uppstår när det händer saker som det inte har planerats för. Vädret kan vara opålitligt, saker kan gå sönder men även mobiltäckningen varierar mycket. Vi är vana att alltid kunna ringa för att få hjälp, men finns ingen mobiltäckning, eller att mobilen laddar ut så blir det snabbt mycket svårare att få hjälp.

Adam och Max, huvudpersonerna Helena Söderbloms bok “När fjället tystnar”, blir varse om hur snabbt en härlig vandring kan bli riktigt farlig när de fjällvandrar på egen hand utan sina föräldrar. Föräldrarna tycker att pojkarna är tillräckligt stora för att gå i de “snälla” Dalafjällen på egen hand. Storebror Max är en van vandrare, och lite av en prepper därhemma. Men det hjälper inte när de plötsligt råkar illa ut på fjället. Utan rätt utrusning kan det tilloch med handla om liv eller död. Adam och Max kan du också läsa om i boken “När världen slocknar”

I boken “Farlig fjällsommar” ska huvudpersonerna Estrid och Kim vara stugvärdar tillsammans med sina mammor och Kims lillebror. Med i sällskapet är också Sandra, dotter till Kims mammas bästa vän. Kim och Estrid är supertaggade, medan Sandra inte alls är intresserad av att hjälpa till, hon har minsann inte bett om att få tillbringa hela sommaren mitt ute i ingenting! Stugvistelsen är precis som de tänkt sig, ända till det plötsligt ändras och barnen behöver ge sig ut på fjället ensamma för att söka hjälp! “Farlig fjällsommar” är Virve Hedenborgs tredje bok om Kim och Estrid.

När fjället tystnar
Helena Söderblom
Idus, 2023
280 sidor
Hcg
ISBN: 9789176343050

Farlig fjällsommar
Virve Hedenborg
Ordalaget Bokförlag, 2023
237 sidor
Hcg
ISBN: 9789174695625