Länkskafferiet
När jag och de andra skolbibliotekarierna pratar informationssökning med klasser och lärare brukar vi tipsa om Länkskafferiet. Länkskafferiet är en fantastisk sida med kontrollerade länkar i alla möjliga ämnen och för elever (och lärare) i hela grundskolan. Ofta hinner vi kanske inte gå genom sidan så noga utan nöjer oss med att påminna om att den finns, men UR Play har en film från i höstas där redaktören för sidan, Alma Tawoo, presenterar en del funktioner och ger lite tips hur man kan jobba med länkskafferiet i klassrummet. Bland annat visar hon några sidor som passar för de yngre eleverna. Titta på filmen HÄR. Länkskafferiet hittar du HÄR.
Diktromaner





EXTRA En morgon stod hon bara där
Kickflippar och farligheten
Nu har jag läst ut del två i Anna Ehrings serie Drakhjärta. Första delen Syltmackor och oturslivet skrev jag om i höstas och jag gillade den sjukt mycket. Den här är minst lika bra. Nisses kompis Tage åker till Turkiet med sin mamma i tre hela månader, och bandet han har ihop med honom, Saga och Rut läggs på is ett tag. Istället försöker han bli bättre på skateboard och får till en början hjälp av klasskompisen Josef. Ganska snart, när Nisse inte vill vara med och spöa upp en annan kille, blir Josef och hans kompisar hotfulla och Nisse riskerar själv att få stryk. Som tur är finns Harry hela tiden där, Harry som är Nisses talande drake. Allt låter så enkelt och självklart när Harry säger det och Nisse får lite av det där drakmodet som han behöver för att välja rätt.
Precis som med första boken gillar jag att det är en alltigenom realistisk berättelse, allvarliga viktiga frågor tas upp på ett väldigt fint och bra sätt, men så finns Harry med som en skön twist. Jag köper den talande draken rakt av, det är inget som känns konstlat eller forcerat. Harry är den där perfekta kompisen som man kan berätta allt för, verkligen allt, men som dessutom är klok och rationell, som gör en lite starkare och lite modigare än man kanske är i verkligheten. Vem hade inte behövt, och velat ha, en sådan kompis.
ps. Tredje delen, Den stora kärleksfebern, kommer i augusti. Längtar redan.
Bokattack!
Framtiden är ljus
Följande samtal utspann sig i en helt vanlig familj.
Mörkt – för en god sak
På lördag är det dags att släcka ljuset igen, mellan 20.30 och 21.30 firas Earth hour över hela världen. Stäng av TV:n och datorn, släck alla lampor, mys ner dig i en fåtölj och läs en bok till det fladdrande ljuset från en kandelaber.
I morse hörde jag programledaren i någon morgonsoffa fråga om det verkligen gjorde någon skillnad att släcka ljuset en enda timme, men det är ju inte riktigt det som är poängen. På WWF:s hemsida skriver man ”Earth hour – den största miljömanifestationen genom tiderna. Då släcker vi ljuset under en timmes tid för att skicka en signal till världens beslutsfattare om att ta klimatfrågan på allvar.” Självklart löser vi inte klimatfrågan genom en timmas mindre elförbrukning, men vi kan visa att vi bryr oss. Ungarna i förskoleklassen lever fortfarande när det här århundradet går mot sitt slut, det vore ju fint om världen fortfarande gick att leva i då.
Konst i skolan
process tillsammans med konstnären Karin Frennesson och svensk-lärare Maria Bauman där eleverna inom ämnet svenska har sysslat med konstnärlig gestaltning.
och hur kan konsten fungera inom utbildning och som pedagogiskt verktyg? Och vad hände i 8A?
Samtalsledare Kristan Körner, konstnär och pedagog
Karin Frennesson, konstnär i projektet
Robert Dirksen, bildlärare
Caroline Lund, projektledare Konstfrämjandet
Lästävling
Så var det dags för nästa lästema, den här gången i form av en tävling mellan Lackalänga och Ljungen. Igår drog den igång och varar ända fram till påsklovet, och jag misstänker att vi kommer slå alla rekord i läsning. Elever som aldrig läser frivilligt har lånat på sig flera böcker redan, det sitter elever lutade mot soliga väggar och läser på rasterna och frågorna haglar på biblioteket: ”Räknas denna?” (manga och serier – svar nej), ”Kan jag läsa denna?” (testa), ”Kan jag ta en sån här lättläst och läsa en massa gånger” (Det känns väl inte riktigt rättvist, eller?).
Jag har redan hunnit bokprata i tre klasser (16 kvar…) och det finns verkligen ett sug efter böckerna. Det är så lyxigt när det jag jobbar med anses så viktigt att hela skolan fokuserar på det i fyra veckor.
Tävlingen är tudelad, dels är det en tävling skolorna emellan där priset är en fantastisk vandringspokal (bild) och dels en tävling inom skolan där eleverna utmanas att läsa mer än förra året. Klarar man att slå förra årets resultat har rektorn lovat goda priser. Mums!