Browsed by
Etikett: Mårten Melin

Samtidigt, inuti – Dikter av Mårten Melin

Samtidigt, inuti – Dikter av Mårten Melin

Titel: Samtidigt, Inuti
Författare: Mårten Melin
Rabén & Sjögren, 80 sidor

Mårten Melin har kommit ut med en ny diktsamling! Jag har skrivit om Mårten Melins dikter förut här på bloggen.

Melin är mycket skicklig och träffsäker när han skriver sina dikter. De berör mycket och kan läsa om och om igen. Jag rekommenderar verkligen att läsa dikterna om igen, gärna högt också. De får en annan klang – och melodi – när de högläses.

Hans diktsamlingar kan också med fördel användas som inspiration för eget skrivande.

Lyssna bara här:

“Jag tystnar

samtidigt, inuti

fylls jag av ett skrik

Jag skriker

samtidigt, inuti

känner jag mig så tom

är jag den därinne

är jag den därute

kan jag bara inte passa ihop någongång”

Bokberg för åk 6

Bokberg för åk 6

Nu har terminen på Skönadal börjat lugna ner sig efter utvecklingsamtal och temaveckor, så dags för bokprat! Den här gången var det alla i klasser i åk 6 som fick lite tips i klassrummet. Så fint när en elev utbrast “Ja! Boktips!” när den såg mig framme vid tavlan med böckerna. Hittills har Vita lögner, röda hjärtan och Det som lever under oss blivit mest utlånade. Får se om några av de andra lånas ut under dagen/ nästa vecka. 

Sju olika böcker på ett bord
Bokpraten fortsätter nästa vecka med en av treorna där jag kommer tipsa dem om Sista sparken, Lisen och tjuven och Monsterallergi. 

Mammas lille prins

Mammas lille prins

En ung Elvis på bokomslaget.

Mammas lilla prins är titeln på Mårten Melins nya bok för mellanåldern, dvs 9-12 år.

Boken handlar om lille Elvis, 10 år, som älskar att sjunga. han bor i Tupelo i staten Missisippi, USA och året är 1945. Mamma älskar att höra Elvis sjunga och Elvis älskar att göra mamma glad. Han tycker dock att hon är jobbig när hon envisas med att följa honom till skolan och förbjuder honom att gå och bada själv med sina kompisar. Mamma är alltför överbeskyddande. Elvis förstår vad det beror på, hans tvillingbror Jesse överlevde inte sin födsel och både mamma och Elvis saknar Jesse så mycket.

Elvis blir ibland retad i skolan, delvis för att han går runt och sjunger så ofta han kan. Men när Elvis får vara med i sångtävlingar och till och med sjunga på radio så blir det bättre. Elvis önskar sig så mýcket en gitarr. Om han ska kunna bli riktigt duktig måste han kunna spela gitarr. Det dröjer dock länge innan Elvis föräldrar har råd att köpa en gitarr till honom. Familjen är fattig och måste till och med flytta ifrån sitt hus när Elvis pappa blir av med jobbet.

Mammas lille prins är en fin berättelse om den store ikonen Elvis Presleys barndom i segregationens söder (i USA) under 1940- och 50-talet. Klassklyftor, fattigdom och rasmotsättningar färgar hans barndom men Elvis ger aldrig upp sin dröm – att få sjunga i fina vita scenkläder inför en stor publik.

Elvis Presley som vuxen med gitarren.

Lättläst skräck

Lättläst skräck

Skräck. Alltid lika populärt på mellanstadiet. Så på senaste tiden har det kommit ut flera lättlästa skräckböcker i ett, enligt mig och utlåningsstatistiken, attraktivt format. Några exempel på dessa för mellanstadiet är: Bleke Karl, Farligt spel IRL, Den döda flickans docka, Spöket i stallet och Lek med mig
Att skriva en kort och lättläst men ändå skrämmande berättelse är lite en av en konst eftersom uppbyggnaden och avslutet måste hinnas med på ett få antal sidor och med enklare text. Så utöver att tipsa om dem till elever gillar jag också att tipsa om dessa till lärarna när det är dags för åk 6 att skriva egna noveller.  Nu i veckan läste jag två av de lite nyare titlarna så här kommer lite tankar om dem!
Bokomslag till Inte ens döden

Inte ens döden – Mårten Melin
Det är första veckan efter sommarlovets slut och det är bara för varmt. Både inne i skolan (eftersom ventilationen inte funkar) och ute. Så när Leo föreslår att han och Oliver ska ska åka och bada finns det inget annat svar än ja. Men när Oliver kommer fram kan verkar det som att Leo inte är på plats. Men eftersom värmen är så tryckande och Leo säkert är på väg bestämmer han sig för att hoppa i så länge ändå. Väl i vattnet är det något som tar tag i hans fot…
Kanske inte den läskigaste boken i gruppen av titlar jag tidigare nämnt men ändå väldigt spännande. Mårten hintar på ett precis lagom lurigt sätt i texten om vad som egentligen sker när Leo väl dyker upp på badplatsen. 


De gråtande barnen – Benni Bødker 
Bokomslag till De gråtande barnenDet gamla sanatoriet är inte mer än en ruin nu. Men det finns fortfarande gott om rykten om vad som skedde under tiden det var igång. Barnen behandlades illa och vissa tror att de barn som dog egentligen såldes till familjer som inte hade egna. Särskilt hemska rykten finns det om en nunna, syster Sagrario, där det sas att hon hotade med att sy ihop barnens munnar om de inte slutade prata efter läggdags. Även om lokalbefolkningen undviker platsen tar sig huvudpersonen ändå till ruinen för att försöka ta reda på vad som egentligen hände med sin morbror César. Dog han? Blev han bortförd? Eller hände det något ännu värre?

De gråtande barnen är första boken i en ny serie med skräckberättelser kallad 666 från Hegas förlag. Boken är längre än Inte ens döden och är uppdelad i korta kapitel. Eftersom den är lite längre är det också lite mer uppbyggnad och det börjar bli spännande ungefär i mitten av boken när huvudpersonen hittar ledtrådar till vad som kan ha hänt.  
Mårten Melin på Dösjebroskolan

Mårten Melin på Dösjebroskolan

 Den tredje mars var författaren Mårten Melin på Dösjebroskolan, för att träffa år 3-5. Det var ett mycket uppskattat besök, som delvis försigick utomhus, på skolans autriumgård. Mårten berättade om sina böcker och om hur det är att vara författare. År 5 vistades inomhus, eftersom man hade skrivövningar. 

Tack Mårten för ditt besök!

Terminsavslutning med Bokklubben på Rinnebäckskolan

Terminsavslutning med Bokklubben på Rinnebäckskolan

Idag hade Linda och jag terminens sista Bokklubb. Dagens diskussioner handlade om Mårten Melins serie Spöksystrar. Det fanns mycket att säga om dem! Hur kommer det sig att alla döda inte blir spöken? Får en göra vad som helst bara för att nån är taskig mot en? Hur kan spöket Maj ha kläder på sig och ändå bli osynlig? Hur kan en gissa färger utifrån svartvita illustrationer? ”De är roliga, men kunde varit lite läskigare.” Vi upptäckte också ett par stereotyper och pratade om ännu fler. Så olika humor vi har, någon tycker de är jätteroliga, medans någon annan vill ha mera tydliga skämt. Nio stycken kom och avslutade tillsammans med Linda, mig, Nila, Maj och de andra. Nästa bok i serien kommer ut i april nästa år, och det är ju snart! Många längtar!

Ett år har vi hållit på och så många roliga, spännande, läskiga och välskrivna böcker vi har läst! Först ut förra december var Kristina Ohlssons trilogi om Eldsala som börjar med Zombiefeber. Andy Griffiths serie om Trädkojan gav många skratt, Pax fick mig att gråta, i Handbok för Superhjältar hejjar jag på Lisa och Skogens systrar ger mig rysningar när jag tänker på att bada i skogssjöar.
Höstens böcker har varit serieböckerna Amulett och Lou som läses otroligt mycket, den spännande serien om Jack, där Jack i Göteborg kom ut precis när vi hade haft bokklubben, Zombiedjur där vi noga läste sidorna om hur djuren mötte sitt tragiska öde, Nikkis dagbok och Max Crumbley och nu sist Spöksystrar.
Inte att förglömma besöket av Ylva Hällen som var en succé!

Det som glädjer mig är att vi kunde svara nej på frågan: Är detta den absolut sista bokklubben?  Vi kör vidare nästa termin med nya bokserier!

Husets hjärta slår!

Husets hjärta slår!

Att packa upp nya böcker slutar aldrig att locka mig. Vad är det som dyker upp den här gången? Vilka kommer funka bra, och bli utlånade direkt, och vilka kommer stå orörda på hyllan? Det kvittar att det är jag själv som klickat iväg beställningen, när böckerna väl kommer beter jag mig som ett barn på julafton … Eller kanske inte riktigt, men jag blir alltid överraskad. Jaha, beställde jag den?! Oj, var den så tjock/tunn? Hoppsan, det var ju inte direkt ett säljande omslag. Eller tvärt om: Den här kommer att gå bra! och såklart: Åh, den här vill jag läsa! Och den! Och denna!

Idag packade jag upp en ny bok av Mårten Melin. Med tanke på hans produktivitet så är det i sig ingen ovanlighet, men den här fastnade jag lite extra för. Omslaget mörkt och hotfullt i svartvitt med titeln, spretig och oroväckande, i blodrött. Redan vi skrivbordet bläddrade jag genom boken o

ch kollade lite på bilderna av Mattias Olsson. Ruskiga, olycksbådande och väldigt mörka. Snacka om läspepp. Men jag var tvungen att vänta tills jag kom hem innan jag hade möjlighet att läsa själva boken.
Signe och Ninni tvingas ta skydd från ett oväder i ett gammalt ödehus. Trädgården är övervuxen och huset förfallet, men ett fönster på övervåningen står öppet så de antar att någon ändå bor där. Det smattrande regnet och åskan som dundrar överröstar deras knackningar men när de testar att öppna visar sig dörren vara olåst. De går in. Ingen människa syns till, men ett ljus brinner i en ljusstake i hallen och de hör ljud från övervåningen. Signe försöker hitta förklaringar till allt som är märkligt, som att inga skor eller jackor hänger i hallen, och att ingen svarar när de ropar, men Ninni verkar inte helt övertygad. De går upp för trappan för att ge sig till känna för husets ägare, men plötsligt blir båda två så otroligt trötta. Det är som att all kraft rinner av dem. Och först nu berättar Ninni för Signe att det alltid gått historier om det här huset – att människor som gått in i det aldrig har kunnat ta sig ut. Plötsligt inser Signe att det är huset som gör ljud, huset lever och det tänker inte släppa dem ifrån sig. 
Det är en snabbläst historia, bara 90 sidor och gott om illustrationer. Bilderna går i svart ända fram tills hjärtat kommer in och effekten med de röda detaljerna är slående. Bilderna visar oftast framförallt vad texten redan beskriver, men då och då får vi se mer, ett utropstecken eller kanske en fråga som inte framkommer i texten. Till exempel skulle sista bilden kunna tolkas som att slutet inte innebär den lättnad som texten antyder …
 
Två nya diktböcker

Två nya diktböcker

Jag har fått två nya diktböcker till biblioteket. Det är Min längtan kvar av Mårten Melin och Min syster är ett spöke och andra dikter av Lena Sjöberg

Båda böckerna innehåller underbara dikter, för alla men kanske främst för barn och ungdomar.

Min längtan kvar handlar om kärlek  – tappad och hittad som det står på omslaget. Mårten Melin är en mästare på att med få ord beskriva stora känslor.

Lyssna bara här:

Jag trycker mobilen mot hjärtat
dina sms håller kylan borta

eller

Jag har inget mer att säga dig
orden bara fal     ler
                                   i
                                         sär
         

Lena Sjöbergs dikter är rimmade, med ett fantastiskt poetiskt språk. Det handlar om stora och starka känslor, det handlar om rädsla, saknad, ilska och oro. Det handlar också om stark kärlek. Läs högt och lyssna på dessa rader:

När du stod strax intill
blev jag pirrig och varm
och ändå
– jag nuddade bara din arm.


Var det kärlek som kändes
ett kort ögonblick?
När kroppen en stöt
av en annan kropp fick.

Ny piratserie av Mårten Melin

Ny piratserie av Mårten Melin

Ibland känner jag att det saknas en kategori böcker för lågstadiet, de mellan Börja läsa-böckerna och kapitelböcker som ofta har ganska litet typsnitt. Det är en klurig nivå, men så viktig. Barnen har knäckt läskoden, tar sig genom böcker som Klass 1b och Kim & Lina utan större problem och nu behöver de peppas för att fortsätta utvecklas. En del tycker att de kan läsa och alltså inte behöver träna mer, andra vill men hejdas av att böckerna plötsligt känns övermäktiga. Här tycker jag att Mårten Melins nya bok Kapten Kidds skattkarta är en fantastiskt exempel. Det är en kapitelbok på ca 100 sidor, men marginalerna är breda, typsnittet stort och det är inte mer än 13 rader per sida. Texten lättas dessutom upp både av små vinjettbilder och stora bilder och en och annan helsidesbild. Men innehållet då?! Jodå, det är också bra. Spännande och lockande.

Kapten Kidds skattkarta handlar om den föräldralösa Anne som jobbar på ett värdshus. Till Svarta galten kommer ofta pirater och busar, och det är inte saft i deras glas. Ibland går det vilt till. En kväll sitter några pirater och spelar kort vid ett bord och en av dem är havets fasa, piratkaptenen Mary Sweet. Mary spelar pengarna av sina motståndare och när de inte har ett endaste mynt kvar att spela om erbjuds hon den legendariska Kapten Kidds skattkarta. Mary får osannolikt bra kort och vinner kartan, men slagsmål bryter ut när hennes motståndare påstår att hon fuskat. Anne lyckas hjälpa Mary som hamnar i knipa och som tack blir hon erbjuden jobb som skeppspiga på Marys skepp. Efter lite tvekan bestämmer sig Anne för att tacka ja till erbjudandet, och redan nästa dag är hon på väg ut till havs.

Men Anne hörde något på värdshuset kvällen innan som får henne att misstänka att någon följer efter båten, någon som själv vill roffa åt sig skatten. Dessutom kommer de till farliga vatten, där sjöjungfrur sägs locka till sig människor för att dränka dem och äta upp dem. Det blir ett riktigt äventyr för Anne.

Bilderna är ritade av Johanna Kristiansson som har samarbetat med Melin även i serien som börjar med Vampyrjakt! och som illustrerat en mängd andra författares böcker.
Jag undrar lite om (och misstänker starkt att) hon medvetet gjorde piraten Edward le Grand så lik sin namne med efternamnet Blom. Även om det nog går ganska många barn förbi, så fnissade jag åt det medan jag läste.
På förlaget webbplats läser jag mig till att det är planerat en hel serie om Anne, eller Jolly Anne som hon kommer att kallas. Det ser jag fram emot. Spännande böcker om en smart och snabbtänkt tjej kan vi väl inte få för många av, tänker jag.
 

Bild från Edward Bloms Instagram
Noveller ftw!

Noveller ftw!

Bild från sverigesradio.se

När jag körde till jobbet i morse var jag lite senare än vanligt och hann därför lyssna på Kulturnyheterna innan jag var framme. Då hörde jag att de fem noveller som tävlar om Sveriges Radios novellpris nu är utsedda/nominerade och går att lyssna och rösta på. Novellerna har plockats ut av totalt tio noveller som under året specialskrivits för Sveriges Radio, och kanske hade jag inte reagerat speciellt mycket på det alls om inte Mårten Melin dykt upp som en av de nominerade. Mårten Melin får väl närmast betraktas som en husförfattare, med tanke på hur ofta han gör författarbesök på Kävlinges skolor. Jag hade trots det inte koll på att han skriver även för vuxna och känner spontant att jag måste in och lyssna, om inte på alla så åtminstone på hans novell. Fast när jag nu kollar listan lite noggrannare så är även Annika Norlin (aka Säkert!) med och då måste jag förstås lyssna på den också. Novellerna är ca 25 minuter långa och alltså helt perfekta för en enkel bilresa till eller från jobbet för mig.

Noveller är ju perfekta för den som tycker att en roman just för dagen känns lite väl mastig. Jag hade gärna läst mer noveller och blir alltid glad när det kommer novellböcker för unga. I helgen har jag börjat läsa Kärlek – 11 berättelser för mellanstadiet, med texter av välkända barnboksförfattare som bland andra Johanna Lindbäck, Mats Jonsson, Sara Kadefors och Alex Haridi. Novellerna handlar, som namnet antyder, om kärlek och de jag hittills har hunnit läsa är väldigt olika varandra. Det är bra, tycker jag, både ur ett pedagogiskt och ett läslustperspektiv. Ska boken användas för att visa hur en novell kan se ut så ser eleverna att de kan se olika ut. Och läses den på egen hand så finns det förhoppningsvis alltid någon som passar, oavsett vem läsaren är.

Så dagens tips är: Stick Kärlek i handen på närmsta 10-13-åring och passa sen på att trycka hörlurarna i öronen på dig och lyssna på de fem nominerade novellerna i Sveriges Radios novellpris. Du kommer troligen inte att ångra dig!