Biblioteksbubbel

Min nattbror är en serieroman av Joanna Hellgren. Det är Joannas debut och kom ut i Frankrike för flera år sedan.
Jakob ska snart fylla tio år och då är han övertygad om att han kommer att dö. Ju närmre dagen kryper ju mer upprorisk blir han, skolkar mest varje dag och tränar inte på sina pianoläxor. Han som varit så snäll och alltid försökt vara sin överbeskyddande mamma till lags. Nio månader innan Jakob föddes dog hans storebror i en trafikolycka, på sin tioårsdag. Mamma tror att det är Jakob som kommit tillbaka. Det har splittrat familjen och pappan har flyttat, Jakob kan inte minnas att han träffat honom. På nätterna drömmer Jakob om att hans bror kommer till honom, det är faktiskt svårt att veta var han börjar och brodern slutar. Är de samma?
Mitt i upproret träffar Jakob Miranda. Hon vet hur och vad han måste göra för att bli fri och en egen person.

Kitty Crowthers nya bilderbok Mamma Medusa handlar även den om att bli älskad ,överbeskyddad och kampen för att bli självständig. En dag blir barnmorskan kallad till Medusas hus. Medusa som har ett långt, mycket långt, svallande hår. Det är Iris som föds och blir till Medusas allt. ”Du är min pärla, jag ska bli ditt skal” säger Medusa. Det är underbart att bli omsluten och vaggad, matad och lyft av Mamma Medusas enorma hårsvall.De har det fantastiskt tillsammans men det händer att Iris står vid fönstret och tittar ut på de andra barnen som leker och går till skolan. En dag säger mamman, vill du…börja skolan? Får jag? svarar Iris. Det blir ett bra beslut för dem båda. Det visar Kitty Crowther med tydlighet och humor. Här blinkas det både åt Medusa och Simson.

En författare som har funnits med mig länge är Barbro Lindgren.
Jag upptäckte Loranga Masarin och Dartanjang i tjugoårsåldern och sen var jag fast. Som jag har skrattat och fantiserat vidare kring den världen, själv och tillsammans med  många olika barn.
Jag har läst högt om Sparvel för otaliga skolklasser och Jättehemligt med fortsättningar stod högt i kurs hos mina egna barn. Min äldsta dotter började länge varje lov med att läsa I västan grind.
Alla härliga bilderböcker om Benny, Rosa, Max, Karlknut och Vilda bebin. Vilda bebin fanns för övrigt som docka hemma ho oss under småbarnsåren, den ligger säkert i någon nostalgilåda lite smutsig och sliten men mycket älskad.
Extra varm blir jag när jag läser Sagan om den lilla farbrorn. Den boken har jag läst sönder och köpt ny och… Minns den även som en underbar barnteater.
Ja, sen finns ju alla hennes fina dikter som till synes är så enkla men alltid har en exakt rytm och många bottnar.

För någon vecka sedan hörde jag ett fint radioprogram med henne. Det är Martin Wicklin som gästar Barbro i Glömminge på Öland. Här kan du höra programmet.
Här på Bubbel finns redan flera artiklar om Barbro Lindgren, hennes böcker, utställning och teater. Det är absolut ingen slump.

Idag har Skönadalsskolans bibliotek omvandlats till en teatersalong. Våra femmor och sexor har fått se Teater Kurages fina föreställning Muskler, Magi och Magkänsla.
Två mycket skickliga skådespelare, Rebecca Alverfors och Charlotta Grimfjord Cederblad, fångade publikens uppmärksamhet under en knapp timme. Tempot var högt och oj så mycket information om kroppen som de lyckades klämma in utan att det kändes som korvstoppning eller föreläsning. Mycket humor varvat med mer allvarliga partier och oväntad rekvisita hjälpte deras skicklighet på traven.
Det var inte bara olika kroppsdelar och organ som rymdes i föreställningen utan känslor och egna tillkortakommanden under uppväxten fanns med.
Skådespelarna har ännu några föreställningar i Skåne att framföra innan de styr hemåt mot Göteborg och Hagateatern.
Det är inte omöjligt att vi ses igen för både elever och pedagoger tyckte att de varit med om något fantastiskt.

Mårten Melin är på besök på Skönadalsskolan för fjärde gången om jag nu har räknat rätt

Mårtens böcker hör till de mest populära och behöver egentligen inte bokpratas om eller skyltas med för de blir hela tiden utlånade ändå. Flera av Mårtens böcker har vi klassuppsättningar och gruppuppsättningar av på våra skolbibliotek, ständigt använda och utlånade.Vi skolbibliotekarier har gjort lärarhandledningar till ett par av dem. Och hans fina dikter använder jag ofta när jag jobbar med elever.

Nu kommer han till våra femteklassare vid två tillfällen för att arbeta med skrivande tillsammans med dem. Tempot är högt och koncentrationen är på max. Alla elever gör sitt bästa, frågar, skriver och lyssnar. Även bokrådet kommer att få besök av honom.

En av hans böcker, Som trolleri, ha Unga radioteatern gjort till en ny upplevelse. Jag har läst boken ett flertal gånger men tycker ändå att radioteaterns fem avsnitt ger mig något nytt. Det är fina skådespelarinsatser av debutanten Greta Hedin och Buster Isitt bland annat. Musikinslagen är skrivna av Annika Norlin.

Som Trolleri handlar om 13-åriga Mona som träffar en pojke på bryggan, en dag. Hon blir fascinerad av honom men förstår att något gör honom annorlunda, väldigt annorlunda. Förälskelsen är en stark kraft och kanske är det även andra krafter som inverkar. En berättelse om att ta de första stegen mot vuxenlivet och själv bestämma.

Jag är övertygad om att vi ber Mårten Melin komma fler gånger!

I julas, när det blev tid för en och annan TV-serie tänkte jag på det som jag konstaterat tillsammans med elever i boksamtal ett flertal gånger. Det är svårt att göra ett bra slut på en berättelse. Unga och säkert en hel del vuxna, vill inte ha öppna slut utan en ska veta hur det går!
Fast ibland blir det liksom för mycket av det goda, som i Downton Abbey eller Fröken Frimans krig där allt, precis allt, läggs tillrätta eller alla brister ut i en spontandans så det står härliga till.

Men det definitiva slutet –  döden –  kommer ingen undan. Inte ens de banbrytande diktarna med de stora tankarna. Jag tänker på Lennart Hellsing som följt mig genom hela livet.
Som liten ville jag höra om den Krångliga Kråkan om och om igen. Jag tror att Kråkans bus tilltalade en feg liten tjej som gärna ville men inte vågade kliva över rättesnöret.
Jag kan minnas hur jag stod och hoppade vid köksbordet och ville höra om Sand i sandalerna och Johansson som sov och märkte ingenting EN GÅNG TILL!
På skivtallriken snurrade karusellskivan och sjöng om Kusin Vitamin som hängde och slängde i en gardin.

Jag har sjungit, spelat blockflöjt och gitarr, ja även använt i undervisningen sång efter sång i samlingen Våra visor.
Under universitetstiden läste jag Tankar om barnlitteraturen där det finns mycken klokskap.
Han har gått i arv till mina barn och vi har dansat med Herr Gurka och någon av barnen väckte bokstäver i ett tidigt dataspel.

Hellsings samarbete med så många olika skickliga konstnärer har ju bidragit till att böckerna blivit så unika och verkligen blänker som tomtebloss.
Bland hans senare utgivning finns en riktig pärla, Lillebror och natten. Lillebror är rädd för mörkret och ber storebror berätta om mörker, ljus, dag och natt. Det hela utvecklar sig till ett smått filosofiskt samtal dem emellan.

Men även om den färgstarke poeten somnat in för gott lär hans ordklurerier och rytmer leva kvar länge till.

Sju fikon föll från fikonträ´t
det första föll på knä och grät.

Det andra föll till föga för
en apa på ett bamburör.

Den tredje höll sig kvar med list,
men föll på eget grepp till sist.

Den fjärde föll på den idén
att söka stå på egna ben.

Den femte föll och sade då:
Jag faller för det föll sig så.

Den sjätte föll för Kung och Land.
Den sjunde föll i Achmeds hand.

Och Achmed sade: Gud ske lov
att det var här jag låg och sov!

För ett tag sedan var jag ute och åt med mina nära och kära. Som på så många ställen numera fanns det både bord där matgästerna höll till och en bardisk där gäster kunde välja att enbart ta ett glas eller två.
Jag la märke till två män som satt med ryggen mot oss vid bardisken, de drack öl och samtalade ivrigt med varandra. Om vad?

Efter en god middag gick jag fram till bardisken för att betala och hamnade då bredvid de språkande männen. Jag erkänner direkt, jag tjuvlyssnade på deras samtal när jag väntade på notan.

Det visade sig vara två småbarnspappor som utbytte erfarenheter om vad barnen ville höra som godnattsaga. Absolut inga böcker som vill förbereda barnet att somna NEJ! och klarvaken suckade den ena pappan. Jo, sa den andra och hur gör man för att begränsa antalet sagor, EN TILL! var frekvent ordval i den barnkammaren. Jag som slipper natta någon av de små kände bara HEJA BARNEN!!
Om jag nu inte var på väg hem med de mina hade jag nog bjudit på en runda och sen skulle vi ha diskuterat barnböcker så det stod härliga till.
Jo, och favoriten just vid det här tillfället var klassikern Historien om någon.