Biblioteksbubbel

Ibland ställer jag en bunt med bokmärken på lånedisken. Det är alltid populärt och de går åt som smör i solsken. Genast stoppas de i den nylånade boken.

När sen böckerna kommer tillbaka till biblioteket efter att ha varit på sin rätta plats – hos läsaren – händer det ofta att det finns spår kvar av låntagaren. Jo visst det händer att spåren består av kladdiga fingrar, handskrivna kommentarer eller intorkad banan. Men det är inte det jag tänker på nu, utan alla former av bokmärken som läsarna använt sig av. 

Jag har hittat foton, vykort, sedlar, läxlappar, en bit av en tidning, snören,bankkort…

I dagens skörd fanns två som stack ut och nog saknar sina ägare.

När familjen bestämmer sig för att flytta bestämmer sig Mikael för att löpa linan ut och kalla sig för Mickan bland nya kompisar och klasskamrater.
Mikael är född i en pojkes kropp men känner sig inte bekväm i detta. Hon har blivit svårt mobbad i sin skola och inte mött någon förståelse hos lärare eller skolledning.
På den nya skolan välkomnas Mickan och där finns en större förståelse. Det är allt lite pirrigt när läraren presenterar Mickan och hon stegar in i en ny jeanskjol.
Boken beskriver sedan Mickans första året med både mot och medgångar. Strax innan sommaravslutningen är Mickan beredd att berätta om sin stora hemlighet för sina klasskamrater, stöttad av sin lärare och familj.
Det här är ingen stor litteratur, allt är lite väl tillrättalagt, men en mycket viktig bok som jag anser bör finnas på alla bibliotek. Jag kan bara påminna mig om en enda ungdomsbok, Utan titel, där Mio också gillar att gå i kjol emellanåt.
Saga Becker, skådespelare, skriver på baksidan av Det är jag som är Mickan. ” Hade jag haft en sådan här bok när jag växte upp hade jag  inte känt mig så ensam.”
Boken är skriven av Malin Nilsson och Vanessa López med illustrationer av Daniel Sjö.

De senaste dagarna har jag läst tre mycket bra ungdomsböcker. Det började med Utan titel av Anna Charlotta Gunnarson som Ninni skrev om HÄR. Knappt hade jag hunnit göra mitt bra – bok – jubel förrän det var dags igen. Nu var det Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn som jag inte kunde lägga ifrån mig. Boken skrev Maria om HÄR.

Och nu har jag precis avslutat Som eld av Sara Lövenstam. Sara skriver om den där första ömtåliga, häftiga överraskande kärleken. Det är Anna och Lollo som kommer med samma skärgårdsbåt till sommarön. Anna liksom alla somrar,fast numera bara med pappan, längtande och hemmastadd,till deras lilla torp med läckande tak och avsaknad av indraget vatten och elektricitet. Lollo motvilligt ditsläpad av sina föräldrar som nyligen införskaffat  flott sommarvilla med brygga båt och extra allt. Det är mellan dem, Anna och Lollo, som det uppstår nyfikenhet, samhörighet och häftig kärlek. Sara Lövenstam målar skickligt upp hur den pirrande förälskelsen bränner och bultar. Hon visar också på att deras till synes olika liv egentligen har många beröringspunkter med pinsamma föräldrar, som dricker för mycket alkohol och som vill sina barn väl men visar det klumpigt. Det hela verkar rinna ut i sanden och sommaren blir plötsligt ful och hopplös. Hösten gör sitt intåg med start i gymnasiet och en plötslig vändning med  seger för kärleken. Ett riktigt happy end fast med en aning om att svårigheter kommer att finnas även framöver.
Jag hoppas Sara kommer att skriva mer för ungdomar.

För flera år sedan kom Helena Bross och Kadri Ilves med en serie böcker om Axel och Omar. Det har blivit många titlar sedan dess och de är omåttligt populära bland de yngsta. Jag kan se när nya barn börjar kunna ljuda ihop och läsa ett och annat ord för då är alla dessa böcker utlånade. De ingår i en serie som förlaget kallar extra lätt att läsa med mycket bilder, små textmängder och enbart versaler.
Efter det har Margareta Nordqvist fyllt på med en serie som kallas Djurkompisar, minst lika populära.

I veckan kom nästa generation med samma utformning. Lin Hallberg skriver och Jonna Björnstjerna illustrerar. Deras serie heter Den magiska djuraffären och del ett har precis kommit till biblioteket, Novas hemlighet.

Jag blev genast överförtjust när jag läste boken. Inte minst bilderna är helt underbara. Novas minspel är obetalbart och förmedlar massor av känslor. Jag skrattade högt åt spargrisens min efter att den blivit sönderslagen och jag längtade in i den djungelliknande djuraffären. Jag hoppas att del två är på gång.

Vi skolbibliotekarier har en gemensam webbplats som vänder sig till pedagoger, föräldrar och elever. Där finns lärarhandledningar till skönlitteratur, uppgifter om de klassuppsättningar vi har och mycket, mycket mer. Naturligtvis tipsar vi om böcker på flera olika sätt. Varje terminsstart lägger vi ut nya boktips för grundskolans alla stadier. Nu finns det rykande färska tips. KLICKA dig dit och välj vad du vill läsa.

Astrid och hennes mamma åker på en välbehövlig semester tillsammans efter det att pappan/mannen drunknat i en dykolycka. De ska vandra men startar i ett hus bland bergen ute på den spanska landsbygden. Mamman blir hastigt kallad till sitt reseledarjobb och Astrid övertalar henne att få stanna kvar själv i huset. Nu börjar en kuslig berättelse rullas upp med våta fotspår på terassen, en vit hund och en konstgjord sjö ovanpå en gammal by bland annat. Det blir alltmer spännande och kusligt och jag kunde inte sluta att läsa. Petrus Dahlin kan konsten att skriva spännande och den här gången utnyttjar han vår rädsla för det som finns under vattenytan och rädslan för att drunkna snäppet längre än i serien om Skogens systrar. En thriller med övernaturliga inslag kan nog boken beskrivas som. Boken har ett vinnande omslag och kommer lätt att hitta sina läsare. Det gäller att vara modig och kanske inte läsa precis innan man ska somna.

Snart drar höstterminen igång och som vanligt kommer jag att tipsa om högläsningsböcker för skolans personal. Det blir en hel låda full som kommer att stå lätt tillgänglig på personalrummet. Kompletterad med en högläsningshylla inne i biblioteket.
I lådan kommer bland annat de böcker finnas med som är nominerade till Barnens romanpris. Det är ju guldläge att läsa boken i klassen och diskutera och sen som grädde på moset lyssna till vad andra ungdomar tycker. Programmen är lärorika för oss vuxna också med tips om hur man för ett boksamtal.
På webbplatsen finns ännu inga uppgifter om när programmen börjar sändas men det brukar dra igång när skolan startat.

Lite mer än en kram av Mårten Melin är inte en högläsningsbok men varför inte låta elever ha möjligheten att välja den när klassen har bokcirklar på gång. Boken handlar om Manne 13 år. Han utforskar kärleken tillsammans med syrrans kompis Amanda, som är ett par år äldre.

 
Inmurade av Lena Ollmark skrev jag om HÄR i julas.

Vi ses i Obsan av Cilla Jackert handlar om Annika som ser fram emot en sommar på landet, men inget blir som hon tänkt sig. Hennes lillebror föds alldeles för tidigt och föräldrarna tillbringar nästan all tid på sjukhuset. Visserligen finns morfar, men han är gammal och Annika dras alltmer till Obsan dvs. Observatorielunden i Sthlm. Där träffas gänget som leker Sanning eller konsekvens, men bara med konsekvens som följd för ingen vill riktigt hålla sig till sanningen. Inte minst Annika som även till vardags gillar att vrida till sanningen.

Den blomstertid nu kommer av Mari-Chantal Long är en spännande och kuslig berättelse. Fred har övertalats att vara med vid ett rån, han skulle äntligen få gott om pengar. Men inget går som de planerat, bilen kvaddar och Fred och kompisen flyr medans föraren sitter kvar fastklämd. De snor en ny bil och det är först när de parkerar inne i skogen som de upptäcker en sovande liten flicka i baksätet. Vad ska de göra nu?

Berättelsen om Taur av Bengt Tollesson är en fantasyberättelse som utspelar sig i nutid i trakterna kring och i Göteborg. Nina ser en dag ett vidrigt ansikte på rektorns datorskärm, det skrämmer henne. Och det blir inte sista gången hon stöter på ansiktet. Nina brevväxlar med Viktor från Orust, det är en stark vänskap som har utvecklats mellan dem. Men allt är inte som Nina först tror. Hon blir indragen i en kamp mellan varelser som hon inte visste fanns. En stark bok om vänskap, som tar tydlig ställning för varsamhet  med vår miljö och mot rasism. Allt inbakat i en mycket spännande berättelse i fantasygenren.

Alla böckerna är mycket läsvärda, vilket svårt val ungdomarna i juryn ställts inför. Det ska bli spännande och intressant
att följa deras diskussioner.

Som nästan varje sommar är jag på Nordiskt berättarseminarium en kort sommarvecka. I år är vi på Island, i Grundarfjordur. En av öns centralorter med ungefär 900 invånare. Byn ligger med havet som närmsta granne och fjällen i ryggen. Flera av fjälltopparna är snötäckta. 

Ända sedan jag läste Lena Anderssons och Christina Björks bok ”Linnea i målarens trädgård” på åttio-talet har jag längtat till Giverny och Monets trädgård.

Igår när jag cyklade hem från jobbet hade jag som vanligt något att lyssna till i min örsnäcka. Den här sena eftermiddagen var det, enligt mitt tycke, den bästa poddcasten om ungdomslitteratur. Den heter Allt vi säger är sant. Sorgligt nog visade det sig att det här var det allra sista programmet, de lägger ner podden! Lägligt talade Per Bengtsson och Lisa Bjärbo  om böcker med bra slut och hur böcker bör sluta enligt deras mening. Jag kommer verkligen att sakna podden som har funnits i nästan tre år och med något ojämna mellanrum publicerat program, 27 avsnitt har det hunnit bli.

Jag lyssnar även till Bokslukarklubben och Cirkelpodden men de har ju helt andra ingångar till barn- och ungdomslitteratur. Är det någon som kan tipsa mig om en annan podd i ämnet?