Biblioteksbubbel

I det förra inlägget skrev Lena om Kura Gryning på Nyvångskolan. 

Sommarlovet är slut och nu ska Pär börja i sexan. Ingenting har blivit bättre, tvärtom. Hans enda kompis Viktor vill inte vara med honom längre och Pär blir bara mer utsatt. Inte har han lyckats lära sig simma den här sommaren heller, vilket tjejen som plötsligt dyker upp där vid badplatsen kallt konstaterar. Hon tycks lägga märka till allt och dyker bara upp ur tomma intet. Hon vill bli kallad Risulven och säger att hon ska hjälpa honom med simtagen. Det är Risulven som bestämmer reglerna för deras vänskap. För en slags vänskap är det väl, men i skolan ska de inte visa att de ens känner varandra.

Hemma är det inte bättre, mamma eller Sonja som hon vill bli kallad stänger in sig i sitt sovrum när hon vill vara ifred. Ibland försvinner hon bara ut. Pär tycker inte om att hon umgås med Bilals pappa, han knarkar. Pärs lärare vill prata med honom och helst med mamman också. Allt blir så besvärligt, det är så mycket han inte vill ska komma upp till ytan. Boken är skriven så att läsaren förstår mer än vad Pär tycks göra. Eller vill han bara inte se saker för naket, livet är nog besvärligt ändå.

Risulven och han knyts allt starkare till varandra och blir varandras räddningsplankor när allt annat krackelerar. Nina Ivarsson är en skicklig debutant som så realistiskt visar hur lätt det är att förråda även den som är ens enda vän för att få höra till och bli godkänd.

Ibland blir berättelsen så tung att jag måste lägga den ifrån mig ett tag, men samtidigt är den  mycket viktig och välskriven. Jag vill inte ha den oläst och hoppas att den hittar sina läsare. Det är inte en bok för alla men precis rätt för vissa.

Just nu gör vi en lärarhandledning till Arne Svingens Balladen om en bruten näsa. Det här är en bok i samma anda, fast utan Barts positiva syn på livet.

Jag hoppas på fler angelägna berättelser från Nina Ivarsson.

Läslovet är här, äntligen. Här ligger massor av bokhögar som lockar, men samtidigt pockar trädgården på några sista tag innan vintervilan. Att vända komposten med trädgårdsavfall hör inte till favoritsysslorna precis. Fast så märker jag att jag inte vill sluta, trots att det börjar duggregna och mörkret sakta smyger sig på.Det beror på att jag hittat bra underhållning som kommer ut ur mina hörlurar.

Först lyssnar jag till bokdiskussionerna mellan de fem ungdomarna som utgör årets jury i Barnradions bokpris. Precis som förr om åren är det fem böcker som är nominerade.
Ylvania av Ylva Hällen en inte helt ny bok men det verkar som om de flesta av jurymedlemmarna gillar den. En av dem säger sig vara en riktig inbiten fantasyläsare. Sara har skrivit om boken här på Bubbel.
Den efterlängtade andra delen om Billie är också en av de utvalda böckerna. Den är skriven av Sara Kadefors och heter Billie du är bäst. När ungdomarna ringer upp Sara avslöjar hon att Billie har drag av henne själv, så som hon var förr. Emelie har bubblat om boken. Juryn tycker att Billie har stora krav på sig själv och det är ju bara att hålla med.
Kristina Ohlsson finns också representerad med boken Det magiska hjärtat. Kanske den mest otypiska i jämförelse med Kristinas andra ungdomsböcker. Berättelsen drabbar ungdomarna. Även den har Emelie skrivit om här på Bubbel.
En av Petter Lidbecks bästa böcker Det vita huset är också med. Fast det är ju vad jag tycker. Juryn gillar också boken även om några av dem tycker den är lite otäck och inte den typ av bok som de brukar läsa. Innan läsningen har de associerat både till presidentbostaden i USA och spökhus. Nu enas de om att det är en riktig thriller. Yussef är huvudperson och när han får en nyckel till ett vitt hus i en rik del av staden av några äldre ungdomar börjar en riktigt spännande och mångbottnad berättelse rullas upp. Jag har flera exemplar av boken på Skönadalsskolan och de är nästan konstant utlånade.
 Den femte och sista boken är Springkällan av Johan Eriksson. Berättelsen utspelar sig i ett flyktingläger. En plats som är svår att ta sig ifrån. Nu har det öppnats en möjlighet, de som vinner en fotbollsmatch ska belönas med utresa ur lägret. Det är den av böckerna som kräver mest av läsaren och det verkar som om jurydeltagarna är lite för unga föra att kunna ta till sig den här berättelsen.
Ungdomarna är mycket spontana och roliga att lyssna till men de hade behövt lite regi, många gånger pratar de i munnen på varandra och det är aldrig bra radio.
Det ska bli intressant att se vilken av böckerna som kommer att vinna.
Det är Manuel Cubas som är programledare.

Han står för regin i det andra radioprogrammet som håller mig sällskap i denna den första av novembers dagar. Drama för unga, under ledning av Frida Derwinger, har gjort radioteater av Jacob Wegelius prisade Mördarens apa. Det skrev jag om här. Boken är fantastiskt bra och det är även denna radioteater. Hade inte mörkret och hungern lockat mig inomhus, hade jag stått där än. Nu känns det inte så motigt att återuppta arbetet imorgon, när en har sällskap av Sally Jones och några till.

Nu har Skönadalsskolan gästats av en författare igen. Det är Isabelle Halvarsson som kom och besökte våra åk 2 elever. Klasserna har läst högt både om katten Fräs och hunden Puzzel. Pedagogerna har haft extra fokus på värdegrundsfrågor och genomfört både  text- och bildsamtal kring utdrag ur flera av hennes böcker.
Eleverna  var väl förberedda med frågor i massor till Isabelle och utifrån de frågorna fick de veta mycket om henne själv men framförallt om hur berättelserna vuxit fram. Hon gav dem tips till deras eget skrivande. Utgå gärna från något ni själva har upplevt men sen är det fritt fram att ljuga och hitta på. Det behöver inte alls vara likt den verkliga händelsen när berättelsen är färdig, sa hon.

Isabelle hann även med att träffa skolans bokråd, där haglade verkligen frågorna över henne och hon gav personliga råd till några som uttryckte svårigheter när de skulle skriva. Hon hann även med att berätta om bokens väg från idé, till manus och hela vägen fram till en färdig bok.
Det är knappt några böcker om Fräs eller Puzzel som står på hyllan, precis som det ska vara!

Skönadalsskolans femteklassare har haft två intensiva tisdagar. De har haft besök av Mårten Melin som har skrivit tillsammans med dem. Tempot har varit högt och de har fått flera konkreta råd.
Under några veckor har de haft lådor med Mårtens böcker i sina klassrum för att läsa själva och  läsa högt. Tack och lov har vi flera av Mårtens böcker i klassuppsättningar för lärarna har även önskat att få jobba med en och samma bok tillsammans med eleverna.

Att få träffa en livs levande författare är värdefullt för eleverna. Naturligtvis ökar intresset av att läsa just dessa böcker under en lång period och det sprider sig även till andra årskurser. ”Melinhyllan” gapar ofta tom. Att dessutom bli tagen på allvar och få höra att skrivande är något en kan syssla med är ytterst värdefullt.
Lite tid att besvara elevernas frågor blev det också. Svaret på vilken bok han är mest nöjd med är Liksom helt magiskt, den första av hans två novellsamlingar.


Inatt jag drömde är den senaste boken som jag har läst och den är verkligen bra. Det går inte att förutse hur berättelsen kommer att utveckla sig, det gillar jag. Emelie har skrivit om boken HÄR på Bubbel.
Det är flera nya böcker på väg ut, bland annat en superhjältebok, det låter spännande. Just nu skriver Mårten på … nej sånt avslöjar han inte.
Rektor Susanne Haglind skojade inför hans besök att vi borde ha ett Mårtenporträtt att sätta upp bland personalens foton  Det är ju inte första gången Mårten är hos oss.
Och inte den sista heller. Välkommen tillbaka!

Jag har just läst två mycket viktiga och angelägna böcker om sorg och saknad.
I mitt hjärta finns du kvar – om sorg saknad har författaren Jennie Persson intervjuat 13 barn och ungdomar i åldern 9-14 år som berättar om sina sorgeprocesser. Det handlar om föräldrar eller syskon söm dött av sjukdom eller genom en olycka och  om älskade husdjur som gått bort. Även om den sjuke tillfrisknar är sorgen stor under sjukdomstiden vilket även berörs i boken liksom hur det är att tvingas fly och inte få träffa sin mamma på flera år. Mellan intervjuerna finns handfasta råd om sorgearbete, om hur en begravning kan gå till och vad som händer i kroppen när en dör. Boken är både saklig och varm. Elin Lindells bilder förstärker och stödjer texterna.

I Peter Schössows bilderbok Ska det vara så här ??! möter vi en mycket arg flicka med en enorm handväska. Det dröjer ett tag innan vi förstår vad hennes ilska beror på. I väskan ligger hennes älskade Elvis alldeles död. Elvis är en gul fågel och inte sångaren vilket åhörarna först tror. Ilskan övergår till sorg och förtvivlan hos flickan. Hon stöttas av de hon mött i parken och de hjälper henne att ordna med en begravning. Det känns som en varm och inkännande gemenskap som hon nu hamnat i. I slutet undrar de om möjligheten att fågeln Elvis möter sångaren Elvis på andra sidan död. Boken är översatt av Anna Braw.

Även jag har varit på Bokmässan i dagarna två. En ovanlig Bokmässa med all den debatt som varit kring Nya Tiders medverkan eller inte. Flera  alternativa bokmässor förekom runt om i staden. Det första inlägget jag hörde i DNs monter handlade just om den infekterade debatten. Granne med DN fanns svenska PENs monter där Anne Franks dagbok höglästes nonstop som en manifestation mot rasism. Svenska kyrkan delade ut pins med texten Alla människors LIKA värde osv. 

Med en fot i samtiden hette seminariet där Sara Kadefors, Camilla Stehn och Åsa Asptjärn samtalade med Eva Dahlin. De menade att det är viktigt att ungdomsboken tar avstamp i nutiden men författarna hade olika skäl till detta. För att det intresserar mig sa Sara medan Camilla menade att det då går att göra berättelsen läskigare då. Åsa tyckte att det behövdes för igenkänningens skull. Alla tre menade att ungdomsböcker är mer politiska idag och att ofta lyser författarens åsikter igenom även om det inte alltid är ett medvetet val. 

Så var det dags att avtacka den avgående läsambassadören Ann-Marie Körling som har arbetat intensivt under de senaste två åren med att lobba för vikten av läsning. Vem som helst kan lämna in förslag till Kulturrådet på presumtiva arvtagare. Kulturrådet väljer ut tio kandidater som får berätta hur de skulle vilja arbeta om de blev nästa läsambassadör. Spänningen steg, vem skulle det bli? Jag hade diskuterat en hel del med mina kollegor, men inte kunde vi ana att  Johan Anderblad känd TV-profil och producent och även författare till några barnböcker för de yngsta skulle efterträda Ann-Marie. Ju mer jag tänker på det ju mer övertygad är jag att det är ett bra val. Johan har en annan ingång och kommer säkert att arbeta med hjälp av andra kanaler än tidigare läsambassadörer. 

Under det här året går jag en handledarutbildning på Malmö högskola med anledning av att jag leder läslyft på Skönadalsskolan. Hittills har utbildningen hållit mycket hög kvalitet.