Biblioteksbubbel

Dagens Nyheters artikelserie om högläsningens betydelse fortsätter idag med en intervju med forskaren Barbro Westlund. Hon vill lyfta fram hur viktigt det är att också läsa faktaböcker högt, för att ge barnen ett utökat ordförråd och ökad läsförståelse.

Här och där bland alla nya fina böcker i skolbiblioteket står någon riktigt sliten kvar. En bok i gamla sortens biblioteksband, med sliten fram- och baksida där kanske inte all text går att läsa längre. Kanske avslöjar redan stilen på omlagsillustrationen att boken har varit med i mer än 25 år. De flesta sådana böcker är inte särskilt lätta att låna ut, för barnen är känsliga för böckers utseende. Varför står de då kvar? Jo, ibland läses ju böcker i skolan som barnen inte fått välja själva. Högläsningsböcker, böcker som alla ska läsa samma i helklass eller mindre läsgrupper och diskutera efteråt. Och då kan någon av de här gamla böckerna passa, för innehållet kan fortfarande vara lika bra, trots den tilltufsade utsidan. (Alla gamla slitna böcker är förstås inte bra, men i så fall finns de förmodligen inte heller kvar i skolbiblioteket.)

En sådan bok är Kyra och Sjurik – en berättelse från Leningrads belägring av Kyra Petrovskaya Wayne, om en sjuksköterska i Leningrad under belägringen vintern 1941 som hittar en liten pojke bland ruinerna och bestämmer sig för att ta hand om honom. Deras liv är obeskrivligt hårt, men boken är ändå i huvudsak ljus och positiv. Jag kan tänka mig att den är tungläst för barn idag, men för de lite äldre ungdomarna, eller som högläsningsbok med diskussion för barn i mellanåldern tycker jag att den fortfarande håller fint. Det finns mycket att prata om; Andra världskriget i allmänhet, Leningrads belägring i synnerhet, krig, svält, Sovjetunionen, propaganda, livsvilja och om att inte ge upp trots att allt ser mörkt ut. Boken bygger dessutom på verkliga händelser, vilket tilltalar många av barnen i mellanåldern.

Många tycker om Ann Jungmans bok Belägring, om samma tid, som är en betydligt lättare och tunnare bok, som kan läsas på egen hand av barnen medan Kyra och Sjurik är högläsningsbok. Kanske kan det även bli intressanta diskussioner där de båda böckernas skildringar jämförs?

Nu i dagarna var det 70 år sedan större delen av Danmarks judar räddades till Sverige över Öresund. Sydsvenskan uppmärksammade det i söndags med två artiklar skrivna av Karin Zillén; Vi var inte judarna – vi var danskarna och Första öppna trotset mot Nazityskland .

Jag kan tänka mig att båda artiklarna skulle fungera utmärkt i skolans historieundervisning, och vill tipsa om att parallellt med dem läsa Lois Lowrys skönlitterära bok Den gyllene stjärnan som behandlar samma ämne, sett ur flickan Annemaries perspektiv.

Vem är egentligen Mclean? Nu kommer hon till en
stad och en ny skola igen, för fjärde gången sedan hennes föräldrars
skilsmässa. Hennes pappa byter jobb och flyttar, och Mclean följer med. På
varje nytt ställe bestämmer hon sig för att vara på ett nytt sätt och själv
skapa vem hon är och hur hon uppfattas. Hon slutar höra av sig till de hon känt
förut, väljer sig ett nytt smeknamn och en ny stil; den tuffa tjejen i svart,
den ordentliga –och vänner som passar in i hennes nya roll. Men när Mclean och
hennes pappa kommer till Lakeview hinner hon inte med att vara den hon tänkt
sig förrän hon redan börjat lära känna folk. För första gången på länge måste
Mclean vara sig själv.

Du glömde säga hej då är den första bok av Sara Dessen
som jag läst. Titeln syftar på hur plötsligt Mclean och hennes pappa brutit upp
när de flyttar, utan att hinna ta avsked av de vänner de haft. Huvudpersonen
Mclean brottas med många funderingar kring vem hon är och hur hon uppfattas av
andra, och hon funderar mycket på sina relationer till familj och vänner. Trots
att hon är arton år tycker jag att boken med fördel kan läsas även av yngre
tonåringar, framförallt som den undviker tyngre ämnen som annars kan förekomma
i böcker för de äldre. Jag rekommenderar den verkligen, framför allt som den på
många ställen dessutom är så rolig att jag skrattade högt!!