Bläddra efter
Författare: Magdalena

Sliten utsida men läsvärt innehåll

Sliten utsida men läsvärt innehåll

Här och där bland alla nya fina böcker i skolbiblioteket står någon riktigt sliten kvar. En bok i gamla sortens biblioteksband, med sliten fram- och baksida där kanske inte all text går att läsa längre. Kanske avslöjar redan stilen på omlagsillustrationen att boken har varit med i mer än 25 år. De flesta sådana böcker är inte särskilt lätta att låna ut, för barnen är känsliga för böckers utseende. Varför står de då kvar? Jo, ibland läses ju böcker i skolan som barnen inte fått välja själva. Högläsningsböcker, böcker som alla ska läsa samma i helklass eller mindre läsgrupper och diskutera efteråt. Och då kan någon av de här gamla böckerna passa, för innehållet kan fortfarande vara lika bra, trots den tilltufsade utsidan. (Alla gamla slitna böcker är förstås inte bra, men i så fall finns de förmodligen inte heller kvar i skolbiblioteket.)

En sådan bok är Kyra och Sjurik – en berättelse från Leningrads belägring av Kyra Petrovskaya Wayne, om en sjuksköterska i Leningrad under belägringen vintern 1941 som hittar en liten pojke bland ruinerna och bestämmer sig för att ta hand om honom. Deras liv är obeskrivligt hårt, men boken är ändå i huvudsak ljus och positiv. Jag kan tänka mig att den är tungläst för barn idag, men för de lite äldre ungdomarna, eller som högläsningsbok med diskussion för barn i mellanåldern tycker jag att den fortfarande håller fint. Det finns mycket att prata om; Andra världskriget i allmänhet, Leningrads belägring i synnerhet, krig, svält, Sovjetunionen, propaganda, livsvilja och om att inte ge upp trots att allt ser mörkt ut. Boken bygger dessutom på verkliga händelser, vilket tilltalar många av barnen i mellanåldern.

Många tycker om Ann Jungmans bok Belägring, om samma tid, som är en betydligt lättare och tunnare bok, som kan läsas på egen hand av barnen medan Kyra och Sjurik är högläsningsbok. Kanske kan det även bli intressanta diskussioner där de båda böckernas skildringar jämförs?

Det är inte min hatt

Det är inte min hatt

”Den här hatten är inte min. Jag har precis stulit den.”

Så börjar Det är inte min hatt, en ny bilderbok av Jon Klassen, författaren till Jag vill ha min hatt. Även denna gång står en stulen hatt i centrum, med den skillnaden att här är det tjuven själv, en liten fisk, som är berättaren. Mycket nöjd med sig själv, om än något skuldmedveten, redogör den lilla fisken för hur stölden gick till väga, hur säker han är på att komma undan och vart han tänker ta vägen. Som läsare får man dock ta del av en annan historia via bokens underbara illustrationer. Den lilla fisken ska inte känna sig för säker! Slutet är mycket öppet och lämnar åt läsaren att avgöra vad som egentligen hände, där inne bland de täta växterna…..
 
Jag tycker mycket om den här boken! Trots den kortfattade texten är detta inte precis en bok för de allra minsta utan snarare en bok som uppskattas av de lite äldre som förstår att ta till sig skillnaden mellan vad som händer i texten och vad bilderna berättar, ännu mer än i föregångaren Jag vill ha min hatt. Läs, njut av bilderna och fundera! Vad tror du hände?

 



Den gyllene stjärnan

Den gyllene stjärnan

Nu i dagarna var det 70 år sedan större delen av Danmarks judar räddades till Sverige över Öresund. Sydsvenskan uppmärksammade det i söndags med två artiklar skrivna av Karin Zillén; Vi var inte judarna – vi var danskarna och Första öppna trotset mot Nazityskland .

Jag kan tänka mig att båda artiklarna skulle fungera utmärkt i skolans historieundervisning, och vill tipsa om att parallellt med dem läsa Lois Lowrys skönlitterära bok Den gyllene stjärnan som behandlar samma ämne, sett ur flickan Annemaries perspektiv.

Du glömde säga hej då

Du glömde säga hej då

Vem är egentligen Mclean? Nu kommer hon till en
stad och en ny skola igen, för fjärde gången sedan hennes föräldrars
skilsmässa. Hennes pappa byter jobb och flyttar, och Mclean följer med. På
varje nytt ställe bestämmer hon sig för att vara på ett nytt sätt och själv
skapa vem hon är och hur hon uppfattas. Hon slutar höra av sig till de hon känt
förut, väljer sig ett nytt smeknamn och en ny stil; den tuffa tjejen i svart,
den ordentliga –och vänner som passar in i hennes nya roll. Men när Mclean och
hennes pappa kommer till Lakeview hinner hon inte med att vara den hon tänkt
sig förrän hon redan börjat lära känna folk. För första gången på länge måste
Mclean vara sig själv.


Du glömde säga hej då är den första bok av Sara Dessen
som jag läst. Titeln syftar på hur plötsligt Mclean och hennes pappa brutit upp
när de flyttar, utan att hinna ta avsked av de vänner de haft. Huvudpersonen
Mclean brottas med många funderingar kring vem hon är och hur hon uppfattas av
andra, och hon funderar mycket på sina relationer till familj och vänner. Trots
att hon är arton år tycker jag att boken med fördel kan läsas även av yngre
tonåringar, framförallt som den undviker tyngre ämnen som annars kan förekomma
i böcker för de äldre. Jag rekommenderar den verkligen, framför allt som den på
många ställen dessutom är så rolig att jag skrattade högt!!

 

Internationella Biblioteket

Internationella Biblioteket

Ibland vill
man låna böcker på ett annat språk än skolspråken. Och då är ofta utbudet lite
klent, åtminstone om man inte har möjlighet att åka till något större
bibliotek, t ex i Malmö. Om man är en riktig storläsare så tar även Malmös bokutbud
slut till slut. Men då finns Internationella Biblioteket i Stockholm!

Internationella
bibliotekets böcker på arabiska, kinesiska,
persiska, polska, ryska och spanska, inköpta från år 2004 och framåt, finns direkt
sökbara. Man kan söka på många olika genrer, och även se framsidor, vilket är
bra om det är ett barn som vill låna böckerna. Har man ett bibliotekskort
i Malmö kan man själv beställa in böcker från Internationella biblioteket.
Annars antar jag att man får notera vilka böcker man skulle vilja ha och be
sitt bibliotek låna hem dem.

Jag
har själv använt mig av detta i sommar och kan säga att det går väldigt snabbt
och fungerar fint!

Självklart har Internationella Biblioteket
böcker på många andra språk också. De är sökbara i Stockholms stadsbiblioteks
katalog.

Fint i fönstren!

Fint i fönstren!

Idag på biblioteksrådet gjorde vi fint i fönstren på
biblioteket på Rinnebäcksskolan. Förra gången det var biblioteksråd ritade barnen bilder föreställande boktitlar eller karaktärer ur böcker. Tills idag hade jag
laminerat dem så att vi kunde hjälpas åt att hänga upp dem i fönstren.

De gamla bilderna som hängt i bibliotekets fönster i några år var också fina, men visst är det roligt
med lite nytt ibland!

(Här skulle det ha varit trevligt med en bild… förhoppningsvis
kommer det en senare)

Pinnboken

Pinnboken

Visst plockar nästan alla barn pinnar? Ibland känns det som
om pinnhögen aldrig slutar växa, och ibland undrar man vad alla pinnar ska vara
bra till… I barnens lekar kan pinnar bli allt möjligt, men som vuxen har man
inte alltid den fantasin i behåll. Och då kan man titta i Pinnboken av Jo
Schofield och Fiona Danks!
Jag tror (kanske) inte att det här är en bok som barnen
själva kommer att låna och hämta idéer ur, men bland alla föräldrar, lärare,
förskolepersonal och fritidsledare som skulle vilja göra något kreativt av
naturmaterial kan jag tänka mig att boken kan bli populär! Totalt finns 70
olika projekt i boken, alltifrån enklaste enkla som passar de yngre barnen till
mer avancerade idéer. Kanske en fin lykta, en ram eller ett eget solur?