E-sport, MIK och bibliotek
Adara längtade alltid efter vintern. Då kom snön och kylan och med den kom den jättelika isdraken. Den kom glidande över himlen på blå, genomskinliga, stora vingar, större än någon annan drake. Ögonen var klara och djupa, tänderna istappar och snön virvlade när den flög förbi. Där den andades frös marken. Alla andra var rädda för isdraken, men inte Adara. När hon fyllde fyra rörde hon vid draken för första gången och när hon fyllde fem red hon på den för första gången. Varje sommar längtade hon efter isdraken, men den kom bara på vintern. Varje vinter stannade den dock längre än året innan och vintrarna blev också längre och längre.
Isdraken är skriven av George R. R. Martin. Den är illustrerad av Luis Royo. Berättelsen gavs ut första gången 1980 i en antologi publicerad av Ace Books vid namn Dragons of light. (http://libris.kb.se/bib/18647501?vw=fullGeorge). R.R. Martin är ju som många vet författare till den berömda fantasyserien Sagan om is och eld, som ju även filmatiserats i TV-serien Game of thrones. Flera element från Sagan om is och eld, känns igen. Här finns vintrarna som bara blir längre och längre, drakarna och kriget som nalkas. Kampen mellan eldsdrakar och isdraken är också en saga om is och eld. Jag är själv väldigt förtjust i både George R. R. Martins bokserie och Game of thrones tv-serien. Därför var det väldigt roligt att få läsa en barnbok av Martin.
Berättelsen är en klassisk fantasyhistoria om att ställas inför svåra val, kamp mellan gott och ont och allt det där mittemellan. Jag älskar att läsa om isdraken och Adaras vackra vintervärld. När jag läste boken funderade jag mycket över beskrivningen av Adara. Det kändes så sorgligt att hon, barnet, sågs som kall och okänslig av sin omgivning, oberörd av smärta, kyla eller känslor. Berättelsen är emellanåt otäck med många ingående beskrivningar av ond bråd död och krigets hemskheter. Den handlar också mycket om sorg och om att förlora allt det trygga och de som finns nära. Det här är en berättelse som nog kan behöva pratas mycket om och funderas kring. Annars gillar jag själv särskilt illustrationerna av de fantastiska drakarna, som är otroligt vackra. Omslaget är också mycket vackert och jag kan nästan höra hur isen klirrar och känna kylan som den väldiga isdraken andas ut mot huden.
Onsdagen den 9 mars kom författaren Kim M. Kimselius på besök till årskurserna 4, 5 och 6 på Söderparkskolan. Dagen innan var hon på Annelundsskolan och bokpratade för år 3-6, vilket var mycket uppskattat. Hon bjöd både på läsinspiration och skrivinspiration till klasserna när hon berättade om sitt författarskap och vad som får henne att skriva böcker.
Kim Kimselius har gett ut många böcker och har ett mycket rikt författarskap. Särskilt kända är hennes fristående historiska äventyrsromaner om Theo och Ramona som reser genom tiden och hamnar i olika historiska epoker. Böckerna är uppbyggda kring verkliga historiska händelser.
På Söderparkskolan hade klasserna läst några av hennes böcker inför hennes författarbesök och laddat upp med frågor, nyfikenhet och intresse. Efter klassbesöken kom inspirerade elever och lånade fler böcker av henne på biblioteket. Även på Annelundsskolan blev eleverna mycket inspirerade.
Kim berättade att eleverna gärna får skriva till henne och att hon försöker svara så många hon kan.
På Kim M. Kimselius hemsida finns mycket information att läsa om hennes författarskap.
Vi är mycket glada över att Kim M. Kimselius kunde komma och besöka våra skolor! Tack Kim!
Amina är en tjej som älskar att springa. Hon har kommit som ensamkommande flyktingbarn till Sverige och hon tänker mycket på sin mamma och på om de någonsin kommer att ses igen. En dag får hon chans att ställa upp i en löptävling och efter det blir hennes vardag lite annorlunda än vad hon först kunde ana när hon kom till Sverige. I Kom igen, Amina! åker Amina och hennes klubb till Norge för att tävla i stafett.
Det är en spännande och lättläst bok, utgiven av Nypon förlag och med illustrationer av Anders Westerberg.
Den känns extra aktuell med tanke på flyktingsituationen runt om i världen.
Moa Eriksson Sandberg
har tidigare skrivit bland annat Den
första flickan skogen möter som nominerades till Barnens romanpris.
När jag sorterade böcker till hyllan med Lättlästa böcker på Korsbackaskolans bibliotek fastnade mina ögon på en liten, liten bok med titeln Tjock- Ida, skriven av Cecilia Davidssson. Jag tog tag i pärmen, drog ut den och fick se omslaget som pryddes av ett gammalt foto. Det var på en kvinna som var allt annat än tjock. Boken visade sig vara en novell och efter att ha läst på baksidan kunde jag inget annat än att låna hem och läsa den. Dels för att stilla min nyfikenhet men även för att noveller kan erbjuda så bra läsupplevelser. Det behövs inte en tegelsten för att trollbinda läsaren och det är så bra att ha lite tunnare böcker att kunna erbjuda elever som av olika anledningar efterfrågar det.
På baksidan stod det följande:
”Cilla är tjugo år och jobbar de sista dagarna på en avdelning för äldre. Hon är trött på gamlingarna, snart ska hon till Cypern och festa. Men på avdelningen finns också gumman Tjock- Ida, hon kommer från samma by som Cilla. Tjock- Ida säger aldrig någonting. Innan Cilla slutar så vill hon få Tjock- Ida att prata”.
Jag var väldigt nyfiken över titeln och vill få svar på vem kvinnan var och varför hon kallades
Tjock- Ida. Och skulle Cilla lyckas med att få henne att prata?
Svaren ges i texten, men om jag skriver det här så fråntar jag er en fin läsupplevelse och därför rekommenderar jag er att läsa Tjock- Ida istället!
Av de böcker som jag plockade med mig hem så blev
Maria Gripes klassiker Agnes Cecilia- En sällsam historia en av favoriterna.
Ninni bloggade om boken i Biblioteksbubbels adventskalender i julas. I den
skrev hon om bokens handling och om du missade det inlägget så kan klicka på
länken här nedan:
Sedan dess har mäster Fenel varit stadens enda stjärntolkare. Nea visar sig ha
gåvan under ett prov, men det hon ser i stenens skuggmönster är inte vad hon
väntat sig och det förändrar hennes liv för alltid. Mäster Fenel är inte
riktigt den han utger sig för att vara och nu behövs Demars drakar mer än
någonsin – men de och drakriddarna verkar ha svikit sina löften.
Med Stjärnstenen inleds serien ”Drakarnas öde”. Den är skriven för lite äldre barn än Jo Salmons tidigare böcker och den innehåller inga illustrationer.