Får du betalt för att vara här?
Den frågan fick jag på ett av mina bibliotek förra veckan. Eleven som ställde frågan verkade uppenbart förvånad över mitt jakande svar. Det är kanske inte så konstigt. De ser mig på skolan en liten stund en enda dag i veckan och tycker kanske inte att jag verkar göra så mycket – jag sitter vid min dator, beställer lite böcker åt dem, hjälper till att låna och lämna om det behövs, mer ser de kanske inte av mitt arbete. Och det kan man väl inte få betalt för?
Samma förundran brukar dyka upp såhär inför ett lov när jag säger att jag inte har jullov utan ska jobba ett par dagar mellan jul och nyår. Men vad GÖR du DÅ? Om det inte finns några elever att hjälpa tillrätta på biblioteket, så finns det väl inget att göra, eller?
Men visst finns det att göra. Det är bokprat som ska förberedas, hyllor som ska städas, försvunna böcker som ska letas efter, böcker som ska läsas och analyseras inför boksamtal, verksamhetsrapport som ska skrivas, trasiga böcker som ska lagas, boktips till hemsidan som ska skrivas, lästema som ska planeras… Jag är fantastsikt glad åt mina semesterdagar, men när jag ser listan på saker jag borde ta tag i så blir jag ändå lite stressad. Jag hoppas att den stora julefriden lägger sig över mig så att jag gör precis lagom mycket under lovet och lämnar stressen därhän. Vissa saker har ju ändå större prioritet än andra.