Jag har verkligen lyckats pricka in ”rätt” dagar på mina olika skolor nu på lovet. Idag är jag på Rinnebäck och alla ungar, både på fritids och Klubben, är vid Järavallen på heldasgutflykt. Matsalen, som är min närmsta granne, har varit övergiven ända sen frukost och med tanke på hur tyst det är i köket lär de inte komma tillbaka till mellis heller. Jag hittade lyckligtvis en smält och återkyld chokladhare i personalrumskylen som muntrat upp mig lite. Stackaren var ändå alldeles krum.

Igår när jag var på Ljungen och åkte alla fritidsavdelningar plus Klubben iväg till Skånes djurpark hela dagen. Korridorerna låg fullkomligt öde, och bara längst bort i andra änden av de vindlade gångarna fanns rektor och de andra på expeditionen. Och så vaktmästaren som höll till i ett källarförråd. Tomt, tyst och perfekta förutsättningar för att städa och plocka med sådant som aldrig blir gjort annars. Och dödligt tråkigt. För att inte bli lappsjuk lyssnade jag på ett par inslag från Kaliber på P1. Man blir mörkrädd när man inser hur illa vi tar hand om de barn och unga som behöver vår hjälp och vårt stöd allra mest. Klicka HÄR för att själv höra om LVU-hemmen som är värre än fängelse och autistiska Elias som inte längre får bo hos sin mamma utan tvingats flytta tiotals mil bort för att skolan inte gitte ordna extra stöd till honom i skolan.

Imorgon jobbar jag hemifrån för att komma ifatt med läsning av nya böcker så jag passar på att önska alla en riktigt god och glad påsk redan nu.