I helgen var jag i Stockholm. Jag hann med en hel del. Musik, utställningar och inte minst Orionteaterns uppsättning av Loranga. Pjäsen bygger på Barbro Lindgrens böcker om Loranga, Masarin och Dartajang, en av mina absoluta favoriter, som jag hittat i vuxen ålder. De flesta i publiken var betydligt yngre än jag men vi hade lika roligt. ALLT  det viktiga var med tigrar, garagebassängen, hockeymatcher, farfar Dartanjang med sin hypokondri, tjyven Gustav och mycket mycket mer. Skickliga skådespelare och smarta scenlösningar. Inte undra på att det nästintill är slutsålt under hela spelperioden.
Innan föreställningen var det många som fikade.Naturligtvis kunde man köpa Loranga-läsk och mazariner. Fast chokladbollarna var klart  populärast.
Efter föreställningen kom skådespelarna ut i foajén och talade med barnen. och lät sig villigt fotograferas tillsammans med dem. Vilken lycka!