För ett tag sedan var jag ute och åt med mina nära och kära. Som på så många ställen numera fanns det både bord där matgästerna höll till och en bardisk där gäster kunde välja att enbart ta ett glas eller två.
Jag la märke till två män som satt med ryggen mot oss vid bardisken, de drack öl och samtalade ivrigt med varandra. Om vad?

Efter en god middag gick jag fram till bardisken för att betala och hamnade då bredvid de språkande männen. Jag erkänner direkt, jag tjuvlyssnade på deras samtal när jag väntade på notan.

Det visade sig vara två småbarnspappor som utbytte erfarenheter om vad barnen ville höra som godnattsaga. Absolut inga böcker som vill förbereda barnet att somna NEJ! och klarvaken suckade den ena pappan. Jo, sa den andra och hur gör man för att begränsa antalet sagor, EN TILL! var frekvent ordval i den barnkammaren. Jag som slipper natta någon av de små kände bara HEJA BARNEN!!
Om jag nu inte var på väg hem med de mina hade jag nog bjudit på en runda och sen skulle vi ha diskuterat barnböcker så det stod härliga till.
Jo, och favoriten just vid det här tillfället var klassikern Historien om någon.