I förra veckan var jag och vandrade i London. En tur in i en bokhandel hann jag också med. Jag har mött det här på fler håll ute i Europa. En bokhandel att trivas i. Med fik och massor av lockande exponeringar. Än en gång undrar jag varför ingen bokhandel i Sverige (mig veterligen) gör en liknande satsning.
Jag kom verkligen i stämning och förutom en latte blev det en hel hög med böcker till biblioteket. Mitt enda inköp i London, kanske lite nördigt men det är som det är.
.
Det är New York och året är 1987. Fjortonåriga Junes älskade
morbror, den berömde konstnären Finn Weiss, är döende i aids. June är förkrossad, Finn är
den enda riktiga vän hon har och den enda som förstår henne på riktigt.
När Finn är död får June kontakt med Toby, Finns pojkvän.
June avskyr Toby, det var ju han som smittade Finn. Och nu är han kvar –
levande.
Men som så många gånger i livet är saker och ting inte som
man tror att det är. Toby och June börjar träffas, prata och lära känna
varandra. June lär sig mycket om Finn, om sig själv och om Livet tack vare
Toby.
Vill du läsa om parkour? Och samtidigt få läsa en bra och lättläst berättelse om Isak som spanar in snygga Ada men också är utsatt för mobbaren Danne. Läs då Kalle Guettlers nya bok Parkour!
Boken passar både för mellanstadiets och högstadiets läsare.
Jag vill tipsa om Cecilia Lidbecks senaste bok Barnhemmet.
Förra veckan sträckläste jag den och tyckte att den var fantastiskt bra. Här kan ni läsa min recension av boken på bloggen Bokfreak.
När en jobbar som skolbibliotekarie så får en ofta
förfrågningar av lärare om bra högläsningsböcker. Som jag även skriver i recensionen
vill jag verkligen tipsa om att Barnhemmet skulle fungera mycket bra som
högläsningsbok (i klasseran 5-7 ungefär). Den är så spännande, sorglig och
skulle fungera bra som diskussionsunderlag. Den tar upp problematik kring
orättvisor i samhället och beskriver fångande hur personer med makt kan se sig
ha rätten att utnyttja/behandla andra personer illa eller tjäna pengar på dem.
Som efterträdare på Läsambassadörsposten hittar vi nu Johanna Lindbäck, författare till ungdomsböcker som En liten chock, Min typ brorsa, Som om jag frågat och (tillsammans med Lisa Bjärbo) Vi måste sluta ses på det här sättet. Bland annat. Hon har också nyss kommit ut med mellanåldersboken Lite ihop som Christina skrev om HÄR. Johanna Lindbäck är till vardags gymnasielärare i svenska och engelska, har rötterna i Luleå och bloggar på Bokhora.se.
Man kan läsa i Johannas blogg om hur det gick till att bli vald till Läsamabssadör och så kan man läsa på Bolla om vad Johanna föreslår som ett sätt att komma tillrätta med problemet att allt färre killar vill läsa böcker.
Men, vad är egentligen Läsambassadören för någon? Jo, det är en väletablerad författare eller illustratör som under en tvåprsperiod arbetar med att främja läslust bland barn och unga. Det handlar om att i olika sammanhang och i olika forum prata om vikten av litteratur och läsning, att besöka mässor och konferenser och driva på debatten om läsning. Det låter som ett otroligt roligt jobb, tycker jag. Synd att jag inte skrivit en hel bokhylla med fantastiska barn- och ungdsmböcker…
Nu har Per Nilsson gått i mål med sin serie om Pim-Pim och ängeln Extra. Sjätte och sista delen Stanna, bli kvar kom ut nu i höst och jag har läst dem allihop. Det är en ganska långsam serie, och den är tyvärr lite svår att låna ut. Själv gillar jag den eftertänksamma Pim-Pim, men många av eleverna vill ha mer action, mer handling.
Var och en av böckerna utspelar sig under en månad, så under bokseriens gång tar vi oss från vinterns januarislask och fram till varma midsommar. I januari står det plötsligt en mystisk tjej på skolgården. Hon dyker upp lite här och där, bland annat hemma hos Pim-Pim, och hon kallar sig Extra. Hon är inte som någon annan som Pim-Pim träffat, hemlighetsfull, egensinnig, gåtfull, och hon gör aldrig så som Pim-Pim förväntar sig eller hade önskat. Hon är helt och hållet sin egen. Men där hon finns händer också märkliga, fantastiska saker. Som när läraren Mia-Marias lilla dotter Maya plötsligt blir botad från en svår sjukdom och Leyla blir räddad från att brännas på Valborgsmässobålet. Extra gör det också möjligt för Pim-Pim och Hanni att bli vänner igen, trots att det kändes omöjligt från början. Men nu då. Vad återstår? Varför måste Extra ge sig av, vem är hon och de andra i huset vid skogsbrynet egentligen? Vad händer med svala, självständiga Extra när allting närmar sig slutet? Pim-Pim förstår ingenting, och det känns som ingenting stämmer längre.
Jag kan tänka mig att första boken i den här serien (som Christina bloggade om HÄR) skulle funka utmärkt som högläsning i klassen, kanske för årskurs 5-7, och förhoppningsvis lockar den sen eleverna att läsa vidare. Det finns gott om frågor att ta upp och diskutera under läsandets gång, frågor om gott och ont, liv och död, eget ansvar och vad vi kan förvänta oss av varandra.
På Lackalänga och Ljungen brukade vi ha lästema, i form av en tävling skolorna emellan, på vårterminen. I våras blev det inget lästema av olika anledningar, men NU är det äntligen dags igen. Lästemat drog igång i måndags och klasserna läser för brinnande livet. Det är roligt att höra rapporter från lärarna som vittnar om att den mest läsovilliga eleven nu sitter med sin bok och att de inte vill sluta läsa bara för att det råkar stå (onödiga) saker som matte eller engelska på schemat.
För min del har det varit lite extra tätt mellan bokpraten de senaste veckorna, men annars sköter sig klasserna ganska bra själva. Jag har pysslat ihop en läs-o-meter till var skola och där kan lärarna själva flytta pilen efter hand som lästimmarna trillar in. Än så länge ser det oroväckande lite ut, men jag vet ju att det finns en viss tröghet och eftersläntring på det där. Allt som läses hemma kan ju vara svårt att räkna på innan föräldrarna lämnat in läsloggar och det som läses i skolan ska räknas samman och sen ska man komma ihåg att gå till biblan…
Jag hoppas verkligen att lästema så här i början av läsåret, när det inte är en massa nationella prov som tar fokus från det viktigaste, ska få igång läsandet och att många, många elever ska känna att läsning är nåt bra och kul. Framförallt för de yngre eleverna tänker jag att ett riktigt intensivt läsande kan leda till riktiga storkliv i läsutvecklingen.
I år tillbringade jag två hela dagar på bokmässan i Göteborg. Nu när intrycken låtit sig sorteras och jag har gått igenom mina anteckningar tycker jag mig ana en röd tråd.
Det var inte enbart Martin Widmark som lobbade för läsning och vikten av att arbeta med texter.
På många olika platser stötte vi på den avgående läsambassadören Johan Unenge och den nya, Johanna Lindbäck. Ett alldeles utmärkt val. Johanna är ju både författare och lärare. De talade sig båda hesa om vikten av att öka intresset för läsning
Magnus Ljunggren och Helena Bross gav 20 enkla tips hur vi skolbibliotekarier och lärare ska jobba för att öka intresset för läsning bland elever och föräldrar.
Cilla Naumann talade om vikten av att sätta in boken i ett socialt sammanhang.
Petter berättade att han läste sin första bok när hans lärare satte in boken i ett historiskt sammanhang. Då såg han en mening med att läsa boken
Svenska barnboksakademin höll ett seminarium om vikten av att öka intresset för läsning där bl.a Mårten Sandén och Per Gustavsson deltog.
Vän av ordning kan säkert invända att alla som besöker eller jobbar på bokmässan är jäviga i den här frågan. Förvisso, men författare brukar mest göra reklam för sina böcker.
Det hör inte heller till vanligheten att skolbibliotek diskuteras på debattsidorna i dagspressen. Men den 29 september 2013 hände det. Miljöpartiet publicerar en lång artikel, om vikten av satsa på läsning och bemannade skolbibliotek, på DN debatt HÄR kan du läsa hela artikeln.
Den 1 oktober gav Gabriel H Sahlgren ett svar där han hävdar det meningslösa med detta förslag. Nej det behövs inga skolbibliotekarier menar han. Läs hans replik HÄR
Men idag den 3 oktober får han svar på tal och blir slagen på fingrarna av Jakob Kihlberg och Cecilia Gärdén. Läs deras replik HÄR
Just nu känns det riktigt roligt!
Idag har vi fått Barnbokskatalogen 2013/2014 på Korsbackaskolan, finns att hämta i biblioteket!
Bokmässan var som vanligt kul, stimmig och mycket
INSPIRERANDE!!! Inte minst i år när det kommit extra många, riktigt bra, barn-
och ungdomsböcker de senaste veckorna. Christina har redan skrivit om Johanna
Lindbäcks Lite ihop och Katarina von Bredows Du & jag. Båda dessa
författare lyssnade jag på i Göteborg och deras nya böcker är mycket, mycket
bra.
Jag lyssnade också på Sara Kadefors som slog igenom stort somNu var Sara Kadefors på bokmässan för att prata om sin alldeles nya
ungdomsbok, Lex Bok.
Lex går sista året på gymnasiet och hon är trött på allt och
alla. Hon är trött på att prestera, trött på betygshetsen, trött på att man
hela tiden måste göra sitt yttersta, vara driven, vara entreprenöriell, vara på…
kan man inte bara få vara, så att man har lite ork och livslust kvar?
Lex pappa sitter i fängelse för ekonomisk brottslighet, Lex
åker ganska ofta den långa vägen med buss för att hälsa på honom. Väl där måste
hon muntra upp pappa som ganska ofta är deppig. Lex mamma träffar, i bokens inledning, på
en ny kille – Bruno. Vilket urtöntigt namn på en urjobbig kille! Dessutom tror Bruno att han kan bli kompis med Lex och
få lite nytt stoff till sin nya ungdomsbok som han håller på att skriva.
Lex står bara inte ut! För att få till någonslags förändring
på sitt helt hopplösa liv startar Lex en blogg under det fejkade namnet Maya, ”Mayas
blogg”. På bloggen skriver Lex/Maya om samhällets orättvisor om det hopplösa
livet och om sin jobbiga barndom. Vad Lex inte riktigt räknat med är att
bloggen snabbt får fler och fler läsare och Mayas epostinkorg fylls med fler
och fler inbjudningar till hippa fester och invigningar.
Läs Lex bok
–
För att den är så bra att du sträckläser den
–
För att den ger dig så mycket att fundera på
Se sedan till att så många tonåringar som möjligt i din
omgivning också läser den…