Ja, nu är det slut på serien om Linnea, ”glasögonormen” och Vanessa och alla de andra, som vi känner igen från böckerna ”Långt ifrån cool”, ”Långt ifrån kär” och ”Långt ifrån liten”. Ingrid Olsson har skrivit om Linnea och hennes vanliga, lite tråkiga( tycker Linnea), men kärleksfulla familj, Linneas klass och kompisar på ett sådant sätt att man läser och har ont i magen, men ändå inte kan sluta läsa.
 I ”Långt ifrån slut” väntar ett sommarlov, där hon mest skall vara hemma på Linnea, medan Vanessa och de flesta andra skall resa iväg.
Vanessa skall åka till sin pappa i New York och vara borta i fyra långa veckor. Hur skall Vanessa klara det?
De lovar att träffas på Skype varje kväll. På badet träffar Linnea Tor, snygge Tor i sexan, som Vanessa varit tillsammans med och fortfarande är kär i. Men vad händer, Tor och Linnea blir kära i varandra. I Linnea, glasögonormen? Det går ju inte, jo, men så är det och Linnea blir mer och mer ångestfylld över hur hon skall förklara allting för Vanessa, för bästa kompisar sviker ju inte, eller?
 Har inte Vanessa svikit Linnea många gånger och sedan bara slätat över med ett förlåt och en bön om fortsatt vänskap?
Linnea vet varken ut eller in, helst vill hon bara sova bort sommaren eller gömma sig hos Vilmer, hennes udda kompis och granne. Men jo det är verkligen sant att hon är kär, kärleken är som en varm tröja inuti, tycker Linnea.

Av mamma och pappa får hon inte mycket hjälp, men Vilmer säger att det är bäst att säga som det är, annars kommer sanningen fram ändå, isen smälter och saker flyter upp…