Även jag hade förmånen att få delta på Bokmässan två dagar iår igen. Det är något alldeles speciellt med Bokmässan, som iår fyllde 40 år! Teman för året var bla Sápmi och rymden. En annan sak som tog mycket plats var det faktum att alla skolor from 1 juli nästa år måste ha ett bemannat skolbibliotek. Jag var på två seminarium som handlade om det, “Hur ska skolbiblioteken bemannas” och “Satsning på skolbiblioteken – vad händer nu?”. Skolminister Lotta Edholm var med på båda, och det har gjorts satsningar, som kanske ändå inte räcker ända fram. Enligt DIK så saknas det 1300 bibliotekarier, plus att det väntas stora pensionsavgångar framöver. Ulrika Centervall sa att lärosätena inte kan öka sina intagningar, utan finansiellt stöd, men bygger ut med fristående kurser. Anna Troberg menar att det är bra, men du blir inte bibliotekarie på att gå enstaka kurser. Hon stod också för det bästa citatet “Skolbiblioteket är inkörsporten till tyngre grejer, på ett positivt sätt”. På det andra seminariet så pratade Cilla Dahlén och Jonna Bruce om vikten av rektors stöd och att medel är viktiga, men än viktigare är vad en gör med de medel en får. En annan sak som diskuterades var läskrisen. Att vi har en läskris är alla överens om, men vad innebär den? Läser eleverna för lite, för dåligt eller fel saker? Något svar på den frågan fick vi inte, men det tål att funderas på. Som slutkläm så poängterade panelen att den enskilt viktigaste påverkan vi vuxna kan bidra med för att få elever att läsa är att vara läsande förebilder, det går inte att välja bort!

Jag lyssnade också på ett scenprogram “Läslistor i skolan- överdriven detaljstyrning eller viktig hjälp?” Där diskuterade Vesna Prekopic och Hanna Jedvik bla Skolverkets läslistor som ska vara klara den 4 december i år. Vesna är för och menar att de inte bara bör användas utan skall användas, medan Hanna tycker att läslistor inte löser läskrisen, det krävs mer arbete än så, med till exempel författarbesök. Om alla skolor haft utbildade lärare, och i min mening, utbildade skolbibliotekarier, så behövs inte läslistor. hanna menar också att risken är att skolor nöjer sig med dessa listor och att det då kan bli en minskad mångfald, medan Vesna tycker att det kommer att bli en gemensam plattform för eleverna. Om detta går det att tycka mycket 🙂

I vimlet sprang jag på Martin Widmark och lyckades få en bild av oss båda. Jag lyckades även hitta några nya grafiska romaner och några helt förtjusande vackra bilderböcker.

Ytterligare ett spännande seminarium var “Hur likvärdig är den skärmfria skolan” på tal om mottot “Från skärm till pärm”. I denna panelen var oron stor om hur denna inställning påverkar de elever som behöver assisterande teknik. Det är redan en utsatt grupp, och risken är att de känner sig mer exkluderade. Idor Svensson menar att tekniska hjälpmedel inte ska göra dig till en bättre läsare, utan målet är att du ska kunna ta till dig texten. Kunskaper ska kunna intas med hjälp av assisterande teknik, men lästräningen ska fortsätta genom alla skolår. Detta är två saker som måste skiljas åt, men som ofta klumpas ihop kategoriskt och onyanserat och blir billiga politiska poänger. Vi måste bli bättre på att skilja på skärm som läromedel eller nöje. Om vi tar bort skärmarna från skolan så kommer vi att skapa ett digitalt utanförskap, där vissa kan och vissa inte.

Som avslutning lyssnade jag bla på fd kollegan Maria Heimer som tillsammans med Sarah Utas och Louise Edlund pratade om hur man skapar framtidens läsare redan i förskoleåldern.

Eftersom att Bokmässan fyllde 40 år hade de tagit fram en jubileumsbakelse, i form av en bok! Den provsmakades givetvis!