”I skolan får man inte säga vad man tycker. Ingen gör det. Man får
inte vara för ful, inte för smart, inte för korkad, inte för arg, inte för glad, inte för nånting. Inte ens för snygg, som Fatima. Då är man en Bimbo. Fast Fatima är egentligen snäll, och smart.
Innan Lolo och Fatima gick i min klass mådde jag rätt dåligt. Det var när mina gamla kompisar Amanda och Klara, plötsligt började frysa ut mig. Du är bara för mycket, Rosa, sa de typ hela tiden.”

Detta är ett stycke ur Att vara jag, Anna Höglunds nya bok om att vara jag, tonåring, tjej, kär, kompis, och dotter. Det är så jobbigt, urjobbigt för de allra flesta med puberteten. Anna Höglund beskriver det så otroligt bra med finstämda texter som följs upp av uttrycksfulla bilder på samma uppslag. Att vara jag är det bästa jag har läst på mycket länge!

Att vara jag är en bok som varje skolbibliotek bör ha i många exemplar. En bok som biologilärarna och svenskalärarna kan använda sig av mycket när de pratar om kroppen och känslor och en bok som vi ska läsa, titta på och prata om i våra klasser och tonårsgrupper.

Missa inte Anna Höglunds tidigare bok Om detta talar man endast med kaniner.