Spionen i äppelträdet

oktober 24, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

Böcker om andra världskriget finns det många, fantastiska osannolika historier om människor som överlevt arbets- och förintelseläger mot alla odds. De är ofattbara, hemska dokument över Europas historia. Men hur var det för de som var kvar, som lyckades gömma sig hos mer eller mindre godhjärtade människor tack vare motståndsrörelsen? De som under flera år skiljdes från sina familjer och flyttade runt mellan olika gömställen.

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9129711525

Esther är en alldeles vanlig judisk flicka i en holländsk stad. Hennes bästa vän är Wim, en pojke som bor i närheten. Efter att nazisterna tagit över makten får Esther inte längre leka med Wim, hon får överhuvudtaget inte gå in i parken där de brukade spela fotboll, inte gå i skolan där hon brukade gå och föräldrarna får inte längre sälja varor i sin butik till vem som helst. De kan ändå bo kvar i sitt fina hus mitt i stan, men oron stiger. När Esthers faster och hela hennes familj försvinner bestämmer sig föräldrarna för att de ska försöka gömma sig. Esthers två syskon förs iväg under natten, på morgonen kommer en ung man och hämtar Esther och därefter går föräldrarna själva under jorden. Esther hamnar ute på landet, på en bondgård. Hon hatar det. Hon får namnet Eva och en ny bakgrund som kristen överlevare efter bombningarna av Rotterdamm. Bondfrun är elak och det är smutsigt överallt. Barnen i familjen ser ner på Esther, hon får leva på potatis trots att hon ser att motståndsmännen kommer med kuvert fulla med pengar till familjen varje månad. Esther får inte vara ute, hon sliter hårt i köket och sover i ett rum bredvid hönshuset. Efter att gården utsatts för en razzia, där nazistiska soldater letat efter gömda flyktingar eller andra förbjudna saker, vågar bondfrun inte ha kvar henne och motståndsmännen flyttar henne till ett barnlöst par i en stad. Hos paret finns en hund och ett stort bibliotek, som blir Esthers räddning under de långa dagarna när hon inte får gå ut, men paret lever med en stor sorg som till slut gör frun sjuk. Esther måste flytta igen…

Under de två åren som Esther lever gömd och skild från sina föräldrar skickar hon och hennes mamma små korta brev till varandra via motståndsmännen som kommer med ojämna mellanrum. Men Esther kan aldrig skriva sanningen till mamman. Vare sig när hon har det hemskt eller när hon har det bra. Trots att hela Esthers familj överlever kriget blir det aldrig mer som innan. Det är förlorade år som de aldrig kan få tillbaka, aldrig riktigt kan prata om och som splittrar familjen. För Esther är sorgen efter fastern och kusinerna nästan större än glädjen över att ha sin familj kvar.

Spionen i äppelträdet är en verklighetsbaserad berättelse. Den bygger på den verkliga Esthers livsöde, även om delar av historien kommer från andra gömda flyktingar. I boken är det den gamla Esther som sitter i sitt hus i Israel och berättar för sitt barnbarn om de där åren. Det är en stillsamt berättad historia, även om den stundom är både spännande och gripande. Christina Wahldén har också skrivit en bok om Wim, Esthers barndomskamrat, i Tulpanpojken.

Med en kastanj i magen

oktober 17, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9132207697

Majken har blivit skickad till Sankt Älmas hem för vanartiga flickor. Det ligger ute på en ö och är sista anhalten för bråkiga, uppstudsiga flickor som ingen annan i samhället vill eller kan ta hand om. Majken minns inte sina föräldrar och har bott upp på barnhem och i fosterfamiljer sedan hon var 4-5 år, men hennes häftiga humör har gång på gång ställt till det för henne. Hon tänker själv att det är som att hon föddes arg, utan förmåga att hantera ilskan. Gång på gång växer den som en taggig kastanj inom henne och till slut exploderar hon.

På hemmet får hon dela rum med Ebba och Anna-Märta och de blir snabbt vänner, och tur är det inte alla flickor på hemmet är så snälla. Rektorn är inte heller speciellt intresserad av att rehabilitera flickorna, utan använder såväl fysisk som psykisk misshandel vid minste förseelse. Majken får snabbt känna av både isoleringen på vinden och rapp över händerna.

Ebba lockar med Majken ner till stranden en kväll och där träffar hon Ruben, en pojke från fastlandet. Det brukar komma pojkar ut till ön med förhoppning om att vanartig också betyder lösaktig. Majken är rädd att Ruben ska vara som de andra och bara vilja en sak med henne, men hans ögon är snälla och ärliga. När han frågar om hon vill följa med ut nästa kväll för att fiska kräftor så säger hon inte ja, men kan samtidigt inte hålla sig från att gå dit och se om han menade allvar med kräftorna. Hon får sällskap av Anna-Märta. Och det är verkligen bara kräftor, även om han också ser till att de får en stund för sig själva för att prata. Han ser inte på henne som alla andra har gjort under hela hennes uppväxt, han lyssnar, ser henne bortom den där ilskan, och utan att hon vet ordet av så har hon berättat om kastanjen.

Även om det är hårt och strikt på hemmet så finns det också människor som hjälper Majken. Trädgårdsmästaren Evert som lugnar henne när hon får panikattacker till exempel, och prästen på fastlandet som hjälper henne minnas sin mamma och få tillbaka några av de minnen som hon förträngt så länge.

När kastanjer spricker är en riktigt bra bok om ett Sverige där olikhet, otur och en trasslig barndom räckte för att döma ut en människa. Där de institutioner som fanns för att ta hand om utsatta barn och ungdomar oftast tryckte ner dem ännu mer och gjorde en ljus framtid helt omöjlig. Mina googlingar av musik och filmer som nämns och de tidsmarkörer som dyker upp i form av pepitarutiga kjolar, höga hästsvansar och tunna scarfsar säger mig att vi är i början av 50-talet. En tid vi gärna romantiserar, men som var tuff för många

med ideal som var näst intill omöjliga att leva upp till och väldigt snäva ramar för kvinnor.

Min hemliga tvilling

oktober 15, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9129710359

Leias föräldrar är robotforskare och har kommit väldigt långt inom AI, artificiell intelligens. En dag upptäcker Leia en robot som är en exakt kopia av henne själv nere i källaren. Eftersom hennes föräldrar har dolt den för henne, vågar hon inte berätta för dem att hon sett den. Istället undersöker hon den när föräldrarna åkt iväg på en drygt veckolång konferens i Indien. Hon lyckas starta (eller väcka) roboten, som snabbt anpassar sig till Leias sätt att prata och röra sig. Med hjälp av telefonens chattlistor, foton och filmer, fysiska fotoalbum och saker som Leia berättar laddar de över en mängd minnen till roboten som blir alltmer lik Leia. Leia döper henne till Nova.

Leia säger till Nova att de är tvillingar och att tvillingar hjälper varandra. Till exempel skickar hon iväg Nova till skolan för att göra ett matteprov i sitt ställe. Men vad händer när Nova vill bli självständig och alltmer sugen på att lära sig mer, göra mer, leva mer? En robot som lär sig nya saker på sekunder, är övermänskligt stark och ”fullt funktionsduglig ner till minus tjugofem” som hon själv säger. Och som dessutom tar allt du säger som sanningar.

Leia märker att det inte är så lätt att hantera någon som är bättre på allt, och dessutom går runt och säger fel saker till både vänner och ovänner. Hon har snart förlorat kontrollen över Nova helt och hållet, med ganska ödesdigra konsekvenser för både sig själv och andra.

Det här är en otroligt spännande bok och den väcker dessutom en mängd frågor kring identitet, vad en människa är och hur långt vi ska och bör gå när det gäller AI. Jag bokpratade den just i en åk 5 och hade genast flera elever på kö. En riktigt bra bok av Kerstin Lundberg Hahn.

Samma stjärnor överallt!

oktober 8, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

I helgen testläste jag en ny bilderbok för min 6-åring där hemma. Hon gav den tummen (”Nej förresten, två tummar!”) upp, men tyckte också att den var ganska hemsk. ”Inte jag!” svarade såklart 4-åringen då, men jag tror att den gick lite över hennes huvud. Hon förstod inte riktigt vad det handlade om, kunde inte sätta sig in i. Det är alltså en bilderbok för förskoleklass och uppåt, om barnet inte själv har erfarenheter och kan relatera till innehållet.

https://www.adlibris.com/se/bok/stjarnorna-ser-likadana-ut-overallt-9789129702712

Hala bor i ett land där det ibland exploderar bomber i trädgården och luften är full av svart stickande rök. Ibland måste hon sitta i ett mörkt rum under jorden hela natten, eftersom det är farligt att vara uppe i huset. Hala kan åka till mormor och morfar ute på landet, för där är det inte krig, men en dag kommer stridsvagnarna också dit. Då hämtar mamma och pappa Hala och säger att de ska åka långt, långt bort och inte komma tillbaka så länge det är krig. Det är för att pappa ska slippa bli soldat i kriget och för att Hala, mamma och pappa alltid ska få vara tillsammans. Men Hala är orolig, hon vet inte vart de ska och hon får inte ens ta med sig sin nalle. De åker länge, med lastbil och med båt, de får bo i ett konstigt tält med hål i taket, då går genom skogar och över fält till en tågstation, och för de sista pengarna köper pappa tågbiljetter till ett kallt, mörkt land.

I det nya landet finns inga bomber och hon kan sova i sin säng hela natten. Och ute på gården träffar hon en pojke som säger att han heter Gabriel. De kan inte prata med varandra med de kan i alla fall leka. Och han har en hemlig koja i ett träd.

Men Hala saknar alla som blev kvar hemma. På kvällen tittar hon på stjärnorna utanför fönstret och tänker på farmor, farfar, mormor, morfar, farbröderna, fastrarna, morbröderna, mostrarna, kusinerna och Layia. Och hon tänker på att de i alla fall kan se samma stjärnor som hon.

Det är en fin bok om flykt att läsa och prata om i klassen – kanske nu inför FN-dagen.

Författarbesök med Mårten Melin

september 24, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

Förra veckan hade åk 5 och 6 på Ljungen- och Lackalängaskolorna besök av författaren Mårten Melin. Han gav skrivtips och gjorde skrivövningar med eleverna och så fick de såklart ställa sina frågor. Och i vissa klasser fanns det gott om frågor. Jag hade dammsugit skolorna på Mårten Melins böcker och alla elever hade såklart(!?) läst en eller flera av böckerna inför besöket. En del klasser hade haft högläsning av någon bok.

En stor fördel med att ha Mårten på författarbesök är, förutom att han bor nära och är bra med eleverna, att han har skrivit så otroligt många böcker (över 70 and counting) på alla nivåer. Han skriver lättläst, har skriver dikter, han har novellsamlingar och romaner och någon av hans böcker finns översatta till arabiska, somali, tigrinja, polska… Det finns absolut inga ursäkter för att inte ha läst minst en bok!

Mårten berättade att han hade flera nya böcker på gång. Den allra senaste utgivna är Isdrottningen som handlar om en tjej som skjuter isbollar omkring sig, lite som Elsa i Frost. Eftersom hon inte har kontroll över sina krafter än går det lite illa ibland. Efter att Mårten visade upp boken var det flera (jag själv inkluderad) som genast ville låna, men problemet är ju att det alltid tar lite extra tid för oss på biblioteken att få böckerna. Även om de ges ut ett visst datum så måste vi vänta på plastning och etikettering och det tar någon vecka. Och trots att boken kom ut förra fredagen har jag ännu inte fått avisering om att den är skickad *väntar otåligt*.

Angerborns version av Skuggornas hus

september 18, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

Skuggornas hus delar namn med en skräckminiserie från 90-talet, som bygger på en bok av Bjarne Reuter. Jag älskade både boken och serien när jag var yngre (serien finns förresten på Öppet arkiv om ni blir sugna).

https://www.adlibris.com/se/bok/skuggornas-hus-9789129712872?campaignId=b757f967-589d-476e-b964-40bc14fc6f0c

Men den här gången är det en ny bladvändare av Ingelin Angerborn, som inte har någon annan koppling än namnet. Boken handlar om Sakarias som är 11 år. Det är höstlov och pappavecka, men pappa bara sviker och när han ställer in deras fiskeresa med kort varsel så får Sakarias nog och bestämmer sig för att bo hos farmor och farfar istället. Farföräldrarna bor i ett gammalt flerfamiljshus med snirkliga detaljer, en gnisslande hiss med gallergrind och stora målningar i trapphuset. När Sakarias kommer fram är lägenheten tom och medan han väntar utanför dörren tycker han sig se en märklig skugga av en person bredvid hissen. Han blir halvt ihjälskrämd, men tack och lov kommer farmor och farfar hem just i den stunden och de tror att han kanske bara inbillade sig.

Sakarias lov ligger tomt framför honom och när farmor berättar att det ska vara en tecknarkurs för barn på konstmuséet där hon jobbar så hakar han på. På kursen träffar han Salma, en tjej i hans egen ålder och när de får i uppgift att rita av varandra parar kursledaren ihop dem. Salma är verkligen jätteduktig och målar ett superfint porträtt av Sakarias, men när han ska rita av henne visar det sig bli någon helt annan. Sakarias kan inte alls förklara vad som hände. Det är ingen han känner, eller känner igen från någon film eller spel. På kvällen när han sitter hemma och klottrar lite utan att tänka visar det sig att han ritar samma flicka igen. Och den här gången står det en häst i skuggorna bakom henne. Sakarias får henne inte ur tankarna. Vem är hon? Var kommer hon ifrån? Och varför envisas hans undermedvetna, eller vad det nu är, med att skapa henne hela tiden?
Dessutom händer det konstiga saker i huset. Det är någon som går efter Sakarias i trappan, men när han tittar efter är det tomt. Det ringer på dörren utan att någon är där. Han känner en konstig doft, som av häst och stall i huset. Han hittar en brosch i trapphuset, men ingen verkar sakna den. Och så hör han konstiga ljud, som av en skriande häst, ute på gården.
Farmor och farfar tror naturligtvis att allt har en naturlig förklaring, men när han berättar för Salma verkar hon tycka att spöken är den mest naturliga förklaringen av dem alla. Även om Sakarias uppskattar att hon tar hans berättelse på allvar så vet han inte helt säkert om han vill ta reda på mer om vad som hänt. Han vill nog helst bara att spökerierna, eller vad det nu är, ska upphöra. Och det med en gång.

Det blir aldrig riktigt läskigt i Skuggornas hus, men precis som i flera andra av Angerborns böcker så är det småkusligt och mysrysigt. Det var inte många elever som reserverat boken i förväg, så jag passade på att norpa båda exemplaren av boken när de kom idag och så bokpratar jag dem för femmorna nästa vecka. Sen hoppas jag att det blir fart på reservationslistan.

Mumiens gåta avslutar trilogin om Eldsala

september 17, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

Vi har äntligen kommit till den sista delen om Herbert och Sally som råkar ut för hemskheter i sin lilla hemstad. Lena skrev om första delen Zombiefeber här på bubbel när den kom ut för över två år sedan. Del två Varulvens hemlighet är det ingen som skrivit om här och den var heller tyvärr inte riktigt lika bra, men nu har Kristina Ohlsson återigen visat att hon är en mästare på obehagligt krypande skräck.

https://www.adlibris.com/se/bok/mumiens-gata-9789188279941

Boken matchar dessutom datorfodralet perfekt!

Det har varit ett jobbigt år för Herbert och hans farfar. Först kom Zombiefebern med onaturlig hetta under sommaren, sedan en höst med varulvar och farfars sjukdom som gjorde honom inlagd på sjukhus och nu när det närmar sig påsk och farfar äntligen blivit tillräckligt frisk för att snart komma hem igen så börjar nästa farsot.

Det hela börjar med ett slukhål. Gläntan i skogen, där Herbert och Sallys älskade väderkvarn står, rasar plötsligt en natt samman och en stor grop uppenbarar sig. Under marken visar det sig finnas rester av murar, fängelsehålor säger vissa. Och det luktar stickigt och fränt. I samma veva börjar folk förlora medvetandet. Fler och fler kommer till sjukhuset i märkliga fall av oförklarlig koma. En av personerna som insjuknar är en kvinna som Herbert och Sally sett vid slukhålet. Hon faller ihop vid kanten av gropen och när de kommer fram pratar hon osammanhängande och varnar dem för ”monstret” innan hon svimmar. Och under tiden händer fler märkliga saker i byn. En familjegrav på kyrkogården grävs upp, men inte som man hade kunnat tänka sig med en spade, nej, polisen säger att det ser ut som att någon grävt med händerna. Det dyker upp stora håriga spindlar lite överallt, först stänger bowlinghallen för sanering på grund av spindlarna och sedan får skola stänga en dag för tidigt inför lovet då de upptäckt stora mängder av djuren där. Och där spindlarna dyker upp, där råkar ofta ytterligare någon ut för den märkliga sjukdomen som får dem att falla i koma. Och en dag får Herbert med egna ögon se vad det är för monster som kvinnan vid slukhålet pratade om när ett tygklätt skelett jagar honom genom skogen, och det är allt annat än en trevlig upplevelse.

Men vad är det egentligen som ligger bakom de märkliga mumieattackerna, varför har de vaknat från de döda och vad är det egentligen de vill. Herbert måste åter kontakta Alexander Lukas som är expert på oförklarliga fenomen för att lösa problemet och rädda invånarna i Eldsala från de obehagliga besökarna.

Det här är en riktigt bra avslutning på serien, det kröp över hela kroppen på mig när jag läste om spindlarna och jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. Naturligtvis är det en fördel att ha läst de andra delarna o serien först, men det är absolut inget tvång. Jag tror att det går ganska bra att hänga med ändå.

Leo

september 12, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

I våras skrev jag om Katarina von Bredows Ellinor och jag hoppades att seriens andra del inte skulle ta för lång tid på sig, och faktum är att den redan kommit. Idag har jag kombinerat att se på barnprogram med min snoriga 4-åring och att läsa del två som handlar om Leo.

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9127153339

Leo trivs bäst för sig själv i skolan. Han orkar inte riktigt med alla konstiga spel mellan klasskompisarna och den enda han verkligen vill prata med är Ellinor. Sedan Viktor började i klassen har hon dessvärre inte haft lika mycket tid för honom. Dessutom är han inte riktigt säker på vilken sort känslor det egentligen är han har för Ellinor. Han själv försöker hävda att de bara är vänner, men alla andra verkar tro att han känner nåt mer. Alla utan Ellinor.

Hemma finns två föräldrar som bråkar och tjafsar om allt och en storebror som skolkar och gömmer sprit i papperskorgen. Leo är så trött på att medla, fixa, rätta till och släta över för att minska irritationerna mellan alla andra i familjen. Det är för mycket, för jobbigt. Han funderar på det som Ellinor har sagt, om att det blev mycket bättre när hennes föräldrar väl bestämde sig för att flytta isär. Samtidigt kan han inte riktigt tänka sig ett liv med skilda föräldrar.

Leos tankar har en förmåga att rusa iväg och trassla in sig och det finns inte så mycket som stoppar dem. Förutom när han är i klätterhallen med Ellinor, men även hans stunder där känns hotade när Ellinor tar med sig Viktor dit.

Så plötsligt händer något som ställer hela Leos tillvaro på ända och han måste omvärdera både sitt liv och människorna i den. Kanske är det inte bara klasskompisarnas fel att han inte har så många vänner, kanske är det hans eget sätt att förhålla sig till dem som hållit dem på avstånd.

Jag gillar verkligen även denna del av serien och har nu förhoppningar om att tredje och sista delen kommer redan till våren. Ser fram emot att lära känna Viktor bättre och få veta vad det egentligen är för något som han döljer.

Värsta bästa nätet

september 6, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9174248200

Värsta bästa nätet är en riktigt bra bok för barn och unga om allt det svåra och jobbiga som kan hända på nätet. Författaren är krimonolog och ute i skolor och andra sammanhang för att prata om nätet och de brott som riskerar hända där.

Boken är uppbyggd kring olika nätfenomen som kan innebära problem, som fejkade konton, kedjebrev, dåliga hemligheter, foto och film. I varje kapitel illustreras det Maria skriver av brev eller samtal hon fått från/haft med olika barn och unga efter att de lyssnat på hennes föreläsningar, samt de svar hon gett till dem.

Boken har ett lättillgängligt språk och även om jag stör mig på att all text lutar lite så är layouten i övrigt snygg. Varje kapitel har till exempel sin egen färg.

Det här är en viktig bok. Den lägger skulden där skulden hör hemma, inte hos den som blir utsatt för kränkningar utan hos den som utsätter andra för kränkningar, oavsett om det är en kompis som gör ett prank som inte går hem, en vuxen som lurar till sig nakenbilder från ett barn eller en anonym främling som kommenterar med hat och hot.

Någon som boken poängterar gång på gång är vikten av att berätta för en ”viktig vuxen” så snart man känner sig utsatt för kränkningar, och att den vuxne inte behöver vara en förälder utan någon som man litar på.

Hur farliga är bibliotekarier?

september 3, 2018 Emelie Kommentarer 0 kommentarer

Att en bok är kort behöver inte nödvändigtvis betyda att den är trivial eller innehållslös. Och att antalet sidor bara uppgår till 25 betyder inte att det inte hinner bli läskigt… Mats Johansson, skolbibliotekarie till vardags, har lyckats skriva en riktigt obehaglig zombiebok trots det lilla omfånget.

Erik är lättad. Höstterminen är över och han har, tack vare mycket slit, blivit godkänd i alla ämnen. När han kommer hem den där sista dagen på terminen är han helt slut. Just som han håller på att slumra till ringer telefonen. det är Mårten som jobbar på skolans bibliotek. Mårten påstår att boken som Erik reserverat, Steven Kings Det, har kommit. sedan bryts samtalet mitt i en mening. Eric kan inte påminna sig att han har reserverat boken, men tänker att det säkert stämmer. Det måste bara ha varit ett tag sedan.

När han kommer till skolan är den tyst och nersläckt. Enda lamporna som lyser är i bibblan, men när Erik kommer dit hörs inte ett ljud. Inne på kontoret ser han Mårten, men denna står halvt bortvänd och reagerar inte när Erik ropar ”Hej!”. Erik tänker att Mårten pratar i telefon och tar ett varv i bibblan medan han väntar. När han tittar upp igen ser han att Mårten alldeles ljudlöst har satt sig vid skrivbordet. Men det är nåt som inte stämmer, Mårten sitter blickstilla och skärmen är svart. Erik känner fasan och skräcken växa i sig.

Farlig sömn är ett bra lättläst komplement till övriga zombieskräckböcker som kommit de senaste åren. Omslaget är lockande och berättelsen kryper inunder skinnet.