Varje fredag kommer en av våra förskoleklasser till biblioteket. Då brukar jag läsa högt för dem. I fredags läste jag bilderboken Kurran & Pigan räddar en liten av Lisa Moroni. Det är tredje boken om Kurran och Pigan. (Det går bra att läsa den även om du inte har läst de andra två.)
Boken handlar om Kurran och Pigan som räddar en larv från att bli uppäten av två fåglar. Larven har fått sår och Kurran och Pigan tar honom med hem till sin stubbe för att plåstra om honom. Larven, som heter Dodo, är väldigt hungrig och Kurran och Pigan blir alldeles förskräckta när Dodo börjar tugga på gardinerna och suga på täcket. Det tar ett tag innan de kommer på vad larven äter. Även om Dodo kan vara rätt ansträngande så blir de väldigt förtjusta i honom. Så förtjusta att han får bli deras lillebror. Men det är något underligt med Dodo. Han växer väldigt fort och hans skinn börjar bli trångt. Vad kommer att hända med Dodo?
Imorse när jag bytte tåg i Lund och fick syn på en knoppande magnolia, kom denna lilla odödliga dikt till mig:
”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju kroppen hela vintern. Vad är det för nytt som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider- tyngden dram dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra- svårt att vilja stanna och vilja falla.
Då när det är värst och inget hjälper, brister som i jubel trädets knoppar. Då när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar. Glömmer att det skrämdes av det nya glömmer att det ängslades för färden- känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen.”
(Karin Boye, 1935)
Ha en mycket trevlig och solig vårhelg alla läsare!
I ”Midnattsstjärnan” löser detektivbyrån ”Hemliga ögat” sitt åttonde fall. Byrån består av tvillingarna Peter och Petra Petrini samt Lucy, Peters flickvän. Platsen är som nästan alltid förlagd till Lund, där ungdomarna bor.
Det närmar sig jul och medlemmarna i ”Hemliga ögat” är ute och julhandlar. Plötsligt får Peter syn på ett välbekant ansikte av en filmstjärna i en limousin. Vad gör han i Lund? Snart dyker också en underlig tomte upp med tatueringar, walkie-talkie och sluddrig röst.
Boken innehåller två mysterier som löper parallellt. Ska ”Hemliga ögat” lyckas lösa även detta fall, alltmedan repetitionerna av pjäsen ”En julsaga” pågår i skolan? Och vem är Midnattsstjärnan? Spännande läsning i mysig julmiljö.
”-Jaha, här är granen, sa Mumintrollets pappa. Bara vi nu visste vad den ska användas till. Gafsan påstod att man måste klä den.
-Så stora kläder har vi inte, sa mamman bekymrat. Vad kan hon ha menat?
-Vet du hur man klär på en gran? frågade Snorkfröken.
Knyttet rodnade våldsamt och viskade:
-Med vackra saker. Så vackert man kan. Det har jag hört. Sen överväldigades det av sin blyghet, slog tassarna för ansiktet, stjälpte tekoppen och försvann genom verandadörren.”
Muminfamiljen väcks mitt i vintern av Hemulen som konstaterar att det är jul, fast han inte riktigt vet vad det är. Tillsammans försöker de klura ut vad julen är och hur man ska förbereda den. “Granen” är en underbar och säregen novell av Tove Jansson.
Boken innehåller även “Det osynliga barnet” som också är en fantastisk berättelse om Ninni som först inte har något ansikte men som under berättelsen gång med hjälp av familjens kärlek och omsorg, till slut får ett helt ansikte.
Kärlek, fluff, dramatik och familjesammanhållning. Många är vi som fastnat
i romanen om Lara Jean i ”Till alla killar jag har gillat”. Här är den precis
lika intressanta fortsättningen.
Boken
börjar där den förra slutade. Lara Jean och Peter är nu tillsammans på
riktigt men får problem när en alltför intim video om dem sprids viralt på
skolan. Peter fortsätter att ha för mycket kontakt med sin före detta flickvän
och ytterligare en mottagare av Lara Jeans brev, John, dyker upp. De börjar
brevväxla och någonting uppstår även mellan dem.
Tur att Lara har sin familj och sina systrar. Margot fortsätter på college i Skottland och Kitty försöker få sin pappa att umgås mer med grannfrun. Sammanhållningen mellan systrarna är lika stark som förut och
en av de stora behållningarna med denna bok, liksom huvudkaraktären Lara Jean. Hon är en cool men alls inte perfekt familjeflicka, en sån som de flesta är eller vill vara.
För den som snabbt läser ut denna på jullovet (risken är
hög) finns även den tredje och sista delen ”Nu och för alltid Lara Jean”
Tre berättelser om
äventyr och ovanliga förvecklingar på julafton.
Den här boken, som
egentligen består av tre noveller, har blivit något av en
julklassiker.
Berättelserna Jubilee-expressen, Cheerleaderstormen och Grisarnas
skyddshelgon är fristående men utspelar sig vid samma tidpunkt.
Personerna och platserna återkommer i de olika historierna.
Författarna, John
Greene, Maureen Johnson och Lauren Myracle, är samtliga bästsäljande
författare från USA.
Grundhistorien är
att ett tåg fastnar i snökaos i den lilla staden Gracetown i USA.
Med på tåget finns flera olika passagerare och vi får i de olika
berättelserna följa några av dem samtidigt som de ”touchar”
varandras historier.
Utanför där tåget
stannat ligger en stor igensnöad motorväg och på andra sidan
motorvägen finns en cafe -och våffelrestaurang. Historierna knyts
ihop av snökaoset, tågförseningen och våffelrestaurangen.
Personerna som
historierna kretsar kring är dels ett gäng cheerleaders på hemväg
från en tävling.
Dels Jubilee, vars
föräldrar precis hamnat i fängelse på grund av ett missförstånd
i en butik och därför fått henne att åka till sina morföräldrar
i Florida. Jubilee ger sig ut i
snön för att ta sig till våffelhuset och möter på vägen en
förtjusande kille. Övriga cheerleadergänget tar sig sedan till
samma våffelhus där killen i kassan då bjuder in sina kompisar
till cafeet. Kvällen får därmed en helt ny vändning…
Till sist handlar
det om Addie som gjort slut med sin pojkvän Jeb och nu ångrar sig.
Med hjälp av uppmuntrande tjejkompisar, en såld minigris, en
peppande pensionär på Starbucks och frisyrbyte försöker hon vinna
tillbaka Jeb…
Det
här är den första titeln som jag har läst av John Green. Av någon anledning så har det inte blivit av att jag läst någon av hans böcker trots populariteten bland
både ungdomar och vuxna. Jag valde att
läsa den på engelska då det är originalspråket. På svenska heter den Sköldpaddor hela vägen ner.
Boken
handlar om sextonåriga Aza som lider av tvångstankar. I stort sett all hennes
vakna tid går åt till att fundera kring bakterier. Hur kommer de in i vårt system,
hur de lever på vår hud, vilka sjukdomar som sprids via bakterier och vilka av
dessa sjukdomar som är dödliga. Hennes vardag är allt annat än lätt. Det är
inte något som syns på Aza och omgivningen har inte så lätt att förstå hur det
är för henne.
Azas
bästa kompis är en orädd tjej som heter Daisy. Hon gör det mesta som faller
henne in och funderar inte så mycket på bakterier. Hon funderar istället på
alternativa slut till Star wars och skriver fan fiction. En multimiljardär har
försvunnit spårlöst och FBI har utlyst en belöning på 100 000 dollar för
den eller dem som vet var denna person håller hus. Daisy vill naturligtvis att
de ska ge sig ut på jakt, men Aza är inte lika pigg på idén. Hon känner sonen,
Davies heter han, till den försvunne och även om de inte setts de senaste åren
så känner Aza sig osäker. Ska de verkligen göra detta?
Jag
gillade boken, och John Green lyckas verkligen få läsaren att förstå problematiken
med tvångstankar och vad det innebär att lida av det. Jag tycker att det är en
stark historia som växer och blir bättre ju längre in den en kommer. Den har trots sitt tunga ämne även humoristiska inslag så den är även rolig samtidig som den tar upp allvarliga ämnen.
En
av John Greens mest lästa är The fault in
our stars och som på svenska gårunder
titeln Förr eller senare exploderar jag. Den
har även filmatiserats och blev en riktig succé även som film. Kanske har du läst
boken eller sett filmen? Boken
lånas fortfarande flitigt på både svenska och engelska. På Korsbackaskolans
bibliotek finns den även på turkiska. Maria har bloggat om den tidigare. Du kan
läsa inlägget här.
Boken handlar om syskonen Grace och Tippy som sedan födseln varit sammanvuxna tvillingar- förenade vid höften. De delar exakt allt, och kan aldrig gömma sig för den andre. Trots att de sitter ihop vid höften och delar underkropp så är de ändå två individer med egna tankar och känslor.
De har under hela sin uppväxt haft hemundervisning, men när deras pappa blir uppsagd från sin tjänst så ändras familjens ekonomiska situation och Grace och Tippy får på börja på en allmän kommunal skola.
Det är det mest skrämmande de någonsin gjort men samtidigt så tycker de att det är befriande. Kanske inte de första dagarna på skolan, när klasskompisar tittar med både nyfikenhet och rädsla på dem, men när allt det lagt sig så får de nya kompisar och de får även uppleva kärleken.
Tippy märker efter en tid att något inte står helt rätt till med Grace, och Grace tvingas erkänna att hon inte mår riktigt bra. Vad är det som händer egentligen?
Det här är en bok som handlar om många sorters kärlek. Den tar naturligtvis upp syskonkärlek, men även kärlek till föräldrar, klasskompisar och till den där personen som får hjärtat att slå lite extra hårt och som drar igång fjärilarna i magen. Det är en bok med många bottnar!
Läs den är mitt tips och ha en riktigt fin Alla hjärtans dag!
Oj oj oj! Hur ska jag kunna ge en rättvis bild av dessa böcker? Flickan med gåvorna läste jag i fjol, och det var en de bästa böckerna under året. Pojken på bron är om möjligt ännu bättre och en prequel till Flickan med gåvorna. Det vill säga att den utspelar sig tidsmässigt före Flickan med gåvorna.
Vad handlar böckerna då om undrar ni kanske?
De utspelar sig i England i en nära och för mänskligheten en ganska dyster framtid.
Människorna har infekterats av en svamp som tar över oss helt. Det finns inte många överlevande som klarat sig undan och det är få som fortfarande är normala.
Den första generationen av infekterade uppvisar zombiesymptom och blir som tokiga om de känner doften av hud. De måste bitas och smittan sprids på detta sätt. Från det att men blivit biten till dess att man börjar uppvisa zombiesymptom handlar om sekunder.
I Flickan med gåvorna får vi följa en flicka som heter Melanie. Hon bor på en militäranläggning och dagarna spenderar hon dels i ett klassrum men även i sin cell. Det finns andra barn på anläggningen men de träffas aldrig utanför klassrummet. En dag så blir militäranläggningen attackerad och Melanie flyr tillsammans med en liten grupp som arbetar på anläggningen. En av personerna i gruppen är hennes älskade lärarinna och en annan är Dr Cadwell som försöker hitta ett botemedel mot svampangreppen. De bestämmer sig för att försöka ta sig till närmsta stad som är Beacon.
Hur går det för Melanie och de andra? Lyckas de ta sig fram? Vem är Melanie egentligen och var kommer hon ifrån? Går det att överleva utanför militäranläggningen?
Vill du ha svar på frågorna? Då får du läsa boken!
Nu lämnar jag Flickan med gåvorna och går över till Pojken på bron.
Boken är som jag nämnde i inledningen en prequel till Flickan med gåvorna. Den utspelar sig tio år efter svamputbrottet och vi får veta lite mer om smittan som spred sig och utplånade stad efter stad.I ett sista försök att finna ett botemedel ger sig några överlevande forskare ut på en farlig resa. Deras färdmedel är ett laboratorium på hjul, utrustat med pansar och vapen för att hålla undan horderna av hungriga(smittade) som sätts i rörelse så fort de känner lukten av människa. Med ombord är också
Stephen Greaves, en femtonårig autistisk pojke med ovanligt hög intelligens. En dag gör de en spännande upptäckt av en grupp vilda barn som tycks vara hälften hungriga, hälften mänskliga. Kan det verkligen stämma? Och kan det vara vägen till ett botemedel med hjälp av Stephen?
Jag hade väldigt höga förväntningar på Pojken på bron. Samtidigt så vet jag att om har man höga förväntningar så är det också lättare att bli besviken. Jag blev verkligen inte besviken och boken höll hela vägen!
Det är zombieböcker, men de faller trots inslagen av zombies mer under kategorin spänning. Jag tror att även de som i vanliga fall säger att ”-Nej, inga zombies för mig” kan gilla böckerna. De är otroligt spännande och nästan omöjliga att lägga ifrån sig. Läs dem, och gör det i samma ordning som de kom. Först Flickan med gåvorna och därefter Pojken på bron.
De är lämpliga från högstadiet och uppåt.
Böckerna är skrivna av M. R Carey och är ett pseudonym för Mike Carey. Han har bland annat skrivit serier som X- Men och Fantastic Four, och innan han började skriva på heltid så arbetade han som lärare.
Flickan med gåvorna har även blivit film. Här kan du se trailern.
# Me Too- 100 berättelser & 10 frågor som behöver besvaras
Detta är en bok som berättar om 100 fall av övergrepp. Det är ett axplock av vittnesmål som redaktionen på Max Ström förlag satt ihop utifrån flöden gällande # Me too i sociala medier. Den lämnar ingen oberörd och den visar hur viktigt det är att bryta tystnadskulturen. Boken ställer även frågor och ger exempel på hur en kan jobba vidare med dessa. Det är mycket aktuellt i dagsläget!
