Kattvännen – Malin Eriksson Sjögärd
I början av februari kom en låda med nyköpta böcker till skolan som innehöll två böcker som jag sett fram emot. Den ena var Vittran av AnnaLena Hedman och den andra var Kattvännen av Malin Eriksson Sjögärd. Till min förvåning hade de två böckerna ganska mycket gemensamt, båda var fantasyböcker med inslag av folktro som utspelar sig i utflyttningsområden. Av de två fastnade jag lite extra för just Kattvännen.
Att behöva flytta till en ny plats och behöva bo med sin mammas nya respektive är inte enkelt. Speciellt inte om det börjar ske en massa konstiga saker runtomkring och ens närmsta granne är allt annat än vänskaplig. Men mitt i allt det jobbiga kommer en liten konstig man på besök. Han har en massa katter, luktar skog och pratar om sig själv i tredje person.
Allt detta händer Lo under den första tiden i Törerud där hans mamma och hennes respektive Sam köpt en gammal skola för att starta pensionat för stressade stadsbor som behöver komma i kontakt med naturen. Lo saknar Göteborg och särskilt de två katterna på 4-H gården så när Ove kommer förbi med några av sina katter i följe blir de vänner. Även om Lo först är lite avvaktade. Ganska snart upptäcker Lo att Ove inte är en vanlig liten gubbe och att Oves gamla vänner inte vill hans lilla familj väl.
Jag tyckte boken var mysig och dynamiken mellan karaktärerna känns realistiska. En annan sak är att mammans respektive Sam inte könas i boken, vilket ger läsaren friheten att själv bestämma vilket kön Sam har utan att lägga någon värdering i det. Först trodde jag boken skulle vara en skräckbok utifrån omslaget men blev ändå positivt överraskad när det visade sig vara fantasy. Boken funkar bra såväl som högläsningsbok som egen läsning för lågstadiebarn som kommit lite längre i sin läsning.
