Melvin, som är tolv år, har en pappa som är musiker. På sista tiden har det blivit dåligt med jobb för honom och han har börjat äta små vita tabletter för att hålla nerverna i schack. Melvins mamma tröttnar på situationen och ber Melvins pappa att välja: Melvin eller tabletterna. Pappa ger sig iväg och Melvin går runt med känslan av att pappa inte vill ha honom.

Bredvid huset där Melvin bor med bara sin mamma nu, finns ett annat hus där Melvins morfar bor. Morfar är lite smågalen ibland och man vet aldrig riktigt när. Ibland går han ut i bara kalsongerna för att hämta posten. Fast det är mest kul tycker Melvin, så länge ingen annan ser förståss. Hos Melvin bor också Harriet, en oerhört ful och mycket social nakenkatt, med varmt och lent skinn.

Melvin har ett annat problem också, förutom det här med pappa, han är ihop med Cleo, klassens ”snygging”. Han vet egentligen inte riktigt hur det gick till. Cleo frågade chans och han svarade ja, utan att tänka efter. Han gillar ju egentligen inte Cleo, och mycket tankar går ut på hur han skall göra slut utan att såra henne för mycket.
I klassen finns också hans kompisar William och Pontus, men även Mogge, som aldrig drar sig för att ”sticka giftpilar” i hjärtat på någon annan. På något sätt har han fått reda på varför Melvins pappa flyttat och säger så att alla hör det att Melvins pappa är en Pundare. På sista tiden har mamma ofta fått samtal hem om att Melvin hamnat i bråk i skolan, men det är ju inte så konstigt att han blir arg när Mogge är så himla elak. Melvin vill inte berätta för mamma varför han blir arg. Han tänker att hon skall bli ledsen då, ännu mer ledsen än hon redan är.

Men Melvin har det inte bara dåligt.När han kommer hem från skolan älskar han att sätta sig ner och vila en stund med en stor kopp te, med minst fyra skedar socker i. Många limpmackor skall det vara till och sedan Call of Duty, dataspelet där han träffar sina kompisar online. Ibland känns det som att han har lättare för att prata med kompisarna på nätet än dem i skolan. En dag berättar han för ”Ztarkiller” om problemet med pappa.
Kompisar online av Emma Askling är en fristående fortsättning på En bästis, tack!