Jagger, Jagger heter tredje delen i Frida Nilssons svit, som hon själv valt att kalla Skräpsviten, eftersom ”böckerna utspelar sig i skräpiga miljöer” De andra böckerna i Skräpsviten är Apstjärnan och Dante och miljonerna. Personligen älskar jag Frida Nilssons sätt att beskriva miljöerna, soptippar och containers, trädgårdar fulla av skrot och stökiga rum. Huvudpersonerna i böckerna är alla på ett eller annat sätt, sådana vi skulle kalla outsiders. I Jagger, Jagger träffar den mobbade Bengt, uteliggarhunden Jagger. Han bor i soprummet och han pratar med Bengt om hämnd. Bengt borde hämnas sina plågoandar, de andra barnen på gården, som smetat in hans cykel med lera och kastat hans boll i ån. Med hjälp av Jagger hämnas Bengt verkligen och driver kanske till och med hämnden för långt? Blir man inte till slut likadan, som plågoandarna om man driver det för långt? Här kan också se och höra när Frida Nilsson talar om sin bok, då den blev nominerad till Augustpriset.