Bläddra efter
Etikett: Emma Lund

MIK på Rinnebäck

MIK på Rinnebäck

När det gäller MIKarbetet på Rinnebäck så använder jag sedan flera år tillbaka materialet ”Källkritik med Källspanarna” för lågstadiet.

Materialet har Liselott Drejstam, skolbibliotekarie i Linköping, skrivit. Alla fina och användbara illustrationer står Emma Lund för. Det jag tycker är så bra med Källspanarna är att det är tematiserat och knyter an till kunskapskraven i läroplanen, det finns färdiga lektionsplaneringar och kopieringsunderlag. Materialet är omfattande, 9-10 lektioner per årskurs, men jag behöver inte vara delaktig i alla. Vissa saker gör lärarna på egen hand, vissa gör vi tillsammans.

Just nu revideras materialet för att matcha de nya kursplanerna, jag ser fram emot att ta del av den nya utgåvan är den går att köpa! Det finns också för årskurs 4-6.

Bilderna nedan är från årskurs 1 och temat Vår.

En elev har ritat sina tre favoritkällor
Venndiagram är bra när du ska jämföra texter
Det är bra att kunna skilja på åsikt och fakta
Att ta reda på vem som skrivit texten och när är inte alltid så lätt!
MIK från start

MIK från start

På Rinnebäck får eleverna en egen iPad redan i förskoleklass, och de är långt ifrån nybörjare i den digitala världen då.

På våren så brukar jag ha tre lektioner i varje klass för att introducera MIK. Mina lektioner inspireras av ”Källkritik med Källspanarna” av Liselott Drejstam och Emma Lund och jag använder deras material i undervisningen. 
Omslagsbild "Källkritik med Källspanarna" av Drejstam och Lund bild från Adlibris

Jag börjar med att läsa faktaboken ”Fiskögon, sopor och annat smaskens” av Therese Bringholm och Inger Sacharis med illustrationer av Lena Forsman.
                                               Omslagbild på "Fiskögon, sopor och annat smaskens" av Bringholm mfl, bild Ninni Malmstedt
När vi förfasat oss över, i våra ögon, vilka otäckheter djuren äter så frågar jag eleverna om hur de tror att Therese fått reda på faktan som hon skrivit ner i boken och delat med oss.
Det första eleverna brukar säga är på iPaden, så då resonerar vi utifrån om det är text eller film. Youtube är ett populärt förslag, och jag brukar skriva upp det och webbplats. Efter en stund brukar vi tillsammans ha resonerat oss fram till en hel del källor, och eleverna får avsluta lektionen med att klippa och klistra Källspanarna på sin egna Källspanarbok.

Bild på tre anteckningsböcker med Källspanarfigurer, bild Ninni Malmstetdt

Nästa lektion så resonerar vi igen kring källor. Nu får eleverna ordet skrivet på whiteboarden och jag frågar vad de tänker på när de hör ordet källa. Nästan alla tänker på källare, några vet att det finns vattenkällor.
För att få fram informationskällor så frågar jag: Vad vet du om lejon? När eleverna svarar så frågar jag, var lärde du dig det? Då blir det lätt att hitta många källor, som jag sätter upp bilder på allteftersom de olika källorna nämns. De sista brukar jag få  presentera själv.
Denna gången avslutas lektionen med att eleverna får ett kopieringsmaterial med bilder på olika källor där de ska ringa in informationskällor.

Bild på olika sorters informationskällor, bild Ninni Malmstedt

Den tredje och sista lektionen så repeterar vi källorna så alla är med, sedan får eleverna rita sig själv och sina favoritkällor. Ibland läser jag boken ” Sov gott” av Therese Bringholm mfl och så funderar vi på vilken källa hon använt för att hitta fakta till vilket djur.
                                                  Bild på en elevs självporträtt och hens favoritkällor, bild Ninni Malmstedt
Elevernas anteckningsböcker samlar jag in den sista gången och så får de tillbaka dem i årskurs 1.