Myran är tillbaka!!!
För ett och ett halvt år sedan läste och hyllade jag En Myras liv, den första boken om Myran som då gick i förskoleklass. I andra boken har han hunnit börja ettan. Mamma och pappa är skilda så Myran har två av väldigt mycket. Två rum, två sängar, två tandborstar. Men han är fortfarande kompis med Henny och Diego, och han har faktiskt vant sig lite vid att inte mamma och pappa vill bo med varandra längre.
Myran har lärt sig läsa, och han älskar att läsa gåtböcker. Han brukar testa mamma och pappa och det bra är att han får ställa alla gåtor två gånger, ena veckan hos mamma och ena veckan hos pappa. Fördelens med gåtbokens gåtor är att alla svar finns i slutet. De där vardagliga gåtorna som också snurrar i Myrans huvud verkar det inte finnas lika enkla svar på och det stör honom.
mamma har träffat en badvakt. Han heter Jesper och han verkar alltid finnas där mamma finns nuförtiden. Lite bra är det, att mamma svävar i det blå, för Myran kan få hur många glassar han vill till exempel. Men Myran vet inte riktigt hur han ska göra med Jesper. Ha vill vara snäll och gilla honom. Men samtidigt måste han ju visa pappa att han inte gillar Jesper för mycket. Annars är det ju orättvist, för pappa har inte hittat någon ny att vara kär i.
Och Myran själv, är han kär? Hur ska han kunna veta det? Är det kärlek att vilja veta var Eva är hela tiden? Eller att det känns som varm choklad i magen när hon också kan alla gåtor i gåtboken? Men varför känns det då så jobbigt när Felicia frågar honom om det? Myran blir inte klok på det där och han vet inte vem han skulle fråga.
Jag vet att flera förskolelärare gillade En Myras liv när de läste den och jag kommer definitivt rekommendera dem att fortsätta med Myran och gåtorna nu.
