Bläddra efter
Etikett: Forskning

Hästboken, en egen genre.

Hästboken, en egen genre.

Kommentarer 0 kommentarer

 Ingenting kunde vara bättre än att på lördagseftermiddagen dra sig tillbaka till sitt rum med en hästbok och en godispåse. Känslan av en ny hästbok var oslagbar. Jag minns lördagar med Maria och Blå Prinsen, Britta och Silver eller Windy, ledarhingsten. För mig elva, tolv år och ”hästtokig” fanns egentligen ingenting bättre. Förutom möjligen veckans ridlektion. 

I torsdags deltog jag i en digital konferens, en hel förmiddag från Linnéuniversitetet, med titeln Hästboken, som genre. Det var ”lördagseftermiddagskänsla” hela tiden för mig.

Susanna Hedenborg, idrottshistoriker, har forskat om hästboken genom historien. Hela ”hästboksgenren”, sägs starta med boken Black Beauty eller Vackra Svarten av Sewell.

Susanna Hedenborg har bl a ställt frågorna”Vem arbetar med hästar”?, ”Vem tar hand om hästar”? och det blir väldigt påtagligt att historiskt har det varit mannen, som förknippas med hästen, men numera är det mestadels kvinnor och flickor som arbetar med och tar hand om hästar. 

Intressanta frågor är också: ”Vilken kvinnlighet finns i stallet”?, Det är hårt arbete som gäller. Kunskapen om hästen, är det fortfarande den ”äldre” mannen , som står för det? Finns ofta en äldre man, någonstans i bakgrunden i hästböcker, som man kan rådfråga.

Susanna Hedenborg har, förutom hästboken också tittat på bloggar och andra sociala medier, där ”hästmänniskor” berättar om sina liv. Detta är en sorts ”förlängning” av böckernas budskap. I bloggar och på Youtube är det lätt att vi får budskapet att hästlivet är perfekt. Inte minsta smutsfläck eller att bli avkastad. ”Systrarna Elfstrand”, som berättar om sitt hästliv på YouTube, kan sägas vara banbrytande för en ny och mer verklighetstrogen berättelse om hästlivet. De visar hur hästlivet kan vara både hårt och farligt. 

Forskarna Ann-Sofie Persson, Helen Asklund och Lena Manderstedt har forskat bl a på ”hästboksläsandets roll för aktiva ryttare”De tre forskarna gjorde en enkätundersökning på en ridskola och deras resultat var intressant. Huvuddelen av läsare av hästböcker finns i åldern 8-12 år.

Hästböckerna kan användas som en ingång till andra typer av böcker, inspirerade läsarna att fundera över sin framtid och var även en sorts etikträning, eftersom hästböcker brukar(?) ha starka, modiga tjejer som huvudkaraktärer. 

Undersökningen ledde till tankar om hur man skulle kunna använda hästböcker på ridskolor. Förslag var att bokhyllor med hästböcker skulle finnas där, läsecirkel på ridskolan, läsaktiviteter på ridläger.

Forskaren Ann-Sofie Persson har undersökt ”hästens roll i hästboken” . Hästen berättar, den ”andre” eller förmänskligad. Här har hon tittat bl a på Vitnos och Klara böckerna. Hon har bla uppmärksammat hur Vitnos för fram ett ”ekokritiskt” budskap i böckerna.

Slutligen ”lanserades” Facebookgruppen Hästboksforum. 

Och jag själv fick ny lust att djupdyka in i hästbokens värld.

Forskarbesök på Skönadalsskolan

Forskarbesök på Skönadalsskolan

Kommentarer 0 kommentarer

Idag har vi haft besök av Pamela Schultz Nybacka från Södertörns högskola på Skönadalsskolan.
Pamela har ett uppdrag från KB (Kungliga biblioteket) att närstudera framgångsrika skolbiblioteksverksamheter och lämna en rapport om det hon ser och upplever.
Tidigare i höstas träffade hon hela vårt skolbibliotekarieteam under en solig eftermiddag. Då träffade hon även teamets kontaktrektor Gunilla Frangeur. Det var ett positivt möte med ett fruktbart samtal. Jag tror att alla parter var nöjda, ja kanske till och med lite euforiska när vi avslutade dagen.
Till stor del beror det på Pamelas noggranna förberedelser, stora förmåga att lyssna och ställa de rätta frågorna. Hon är mycket engagerad och kunnig inom området.
Jag fick samma känsla idag när hon gästade vår skola. Under en intensiv dag hann hon med att föra samtal med mig, vår biträdande rektor Jessica Kroon och ett par olika lärargrupper där samtalen hade lite olika inriktning. Pamela hann även med att träffa några elever från mellanstadiet. De träffades och åt tillsammans och hann även med att tala om skolbibliotek och läsning.
Imorgon ska hon besöka Tolvåkerskolan med ungefär samma upplägg.
I december ska Pamela lämna ifrån sig en färdig rapport och i februari ska den finnas tillgänglig i tryck. Det ser vi verkligen fram emot.
Jag hoppas att få träffa Pamela Schultz Nybacka i andra sammanhang, hon är en klok kvinna som ger energi och idéer.
Till hösten startar Södertörns högskola bibliotekarieutbildning. Ett välkommet tillskott. I dagsläget är det brist på bibliotekarier. Inte helt oväntat har Pamela del i att utbildningen kommer till stånd.