Jag har precis läst en bok som heter Pest och kolera – historiens värsta farsoter. Boken är skriven av Nina Västerbro och Magnus Västerbro och är illustrerad av Johan Egerkrans. Jag fastnade först för det lite otäcka och väldigt fina omslaget och kände att det här var en bok som jag var tvungen att läsa.
Den här boken tar en med på en historisk resa genom tiden, för att möta några av människans värsta fiender och mardrömmar. Det är sjukdomar det handlar om, men inte vilka som helst, utan några av mest fruktansvärda farsoter och epidemier som människan stött på.
Pesten, Digerdöden, Svarta döden. Pesten går under många namn. Genom boken landar jag i Norge i mitten av 1300-talet. Ett skepp kommer lastat från Tyskland, men ingen människa syns på däck. Det driver runt på vågorna och bogseras så småningom i land. När inspektörerna går ombord gör de en fruktansvärd upptäckt. Det finns inte en levande själ på lastfartyget. Pesten har kommit till Norge och den stannar inte på skeppet. Norge, Sverige, Danmark… Norden drabbas. Alla länder i Europa faller under pestens härjningar. Med pesten sprids även skräck och rädsla och människor söker förklaringar och skydd genom vidskepelse, skrock och sagor.
Hur kunde det hända? Hur kunde pesten få en sådan stor spridning? I boken beskrivs det hur många olika historiska händelser och omständigheter samverkade för att smittan skulle bli så omfattande. Och det gäller de flesta smittorna. Spetälska, Smittkoppor, Kolera, Tuberkulos, Spanska sjukan. Boken berättar om alla dessa sjukdomar och ger svar på hur de spreds, hur det var att få sjukdomarna, hur de kunde bekämpas. Och det är det som håller hoppet vid liv när en läser om detta otäcka: hur människan på olika sätt försöker kämpa mot sjukdomarna. Medicinska upptäckter gjordes genom hårt arbete i laboratorier, det kämpades ute bland folk genom att vårda de sjuka, ibland kom fantastiska uppfinningar som hjälpte sjukdomarna att begränsas nästan som genom slumpen. Det handlar också om att folkbilda och övertyga människor om hur en ska göra vid sjukdomar. I ett kapitel av boken får jag möta fyra medicinska hjältar, fyra superhjältar, som var för sig stod för medicinska stordåd.
Det är oerhört intressant läsning som författarna bjuder på och jag är mycket förtjust i Egerkrans illustrationer. Medan jag läser tänker jag att något som är alldeles säkert är att vetenskap, utbildning och källkritik är så oerhört viktigt för att vi ska lyckas besegra och övervinna sjukdomar, historiskt några av människans värsta fiender. Vi behöver kunna sålla bort vidskeplighet och skrock, när vi söker mönster omkring oss och försöker förklara vår omvärld, såsom vi människor gärna vill. Den här boken kan nog bli en riktig kioskvältare bland nyfikna barn och unga, eller för all del även vuxna intresserade. Läs den!
Som en bonus till mitt pesttema som jag är inne på just nu, har jag precis lånat en bok som heter: Tiden är inte än, skriven av Elin Boardy. Det är en vuxenbok som handlar om en kvinna som flyr från pesten och från Sverige i mitten av 1300-talet och ger sig ut på en lång vandring genom Europa. Men pesten härjar överallt och det är ingen lätt flykt. Boken känns väldigt aktuell. Det blir ett historiskt perspektiv på flykt som nog kan ge många kopplingar till vår tid, när många människor befinner sig på flykt…
