Biblioteksbubbel

Det är en bok som jag bokpratat om i flera klasser nu och den drar alltid ner en del fniss från eleverna. Den är ganska snabbläst, den har en del bilder och bara titeln kan nog tilltala ganska många av dem som inte gärna läser frivilligt. Boken är Mördarmormor av Petter Lidbeck. Den är i samma kategori som Världens elakaste fröken som kom för 10 år sedan, med en vuxen som beter sig på ett sätt som får eleverna att tappa hakan. Det är underbart att se dem stirra på mig när jag läser högt och undra om det verkligen är tillåtet att skriva så.

Mormor sitter barnvakt hos sina två barnbarn och när det är dags för godnattsaga inser hon att glasögonen är kvar hemma. Hon får berätta något istället. Och då börjar hon berätta om sitt liv som diplomatshustru för länge sedan. Hon berättar att hon hittade ett lönnfack i en gammal möbel i huset där de bodde och hur hon i lönnfacket hittade en instruktion till hur en kunde döda någon med bara hjälp av tummen. Barnbarnen häpnar. När en ung man rånar henne på hennes plånbok får hon äntligen användning av sin nya kunskap.

”- Funkade det? sa Oskar

– Om det gjorde, sa mormor. Bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Han föll död ner på fläcken. Det var nästan overkligt.

– Du dödade honom, sa Oskar.

– Japp, sa mormor. Rånaren var min nummer ett.

– Har du dödat fler?

– Det är väl klart. Om man kan döda med bara tummen måste man göra det, ibland åtminstone.”