Bläddra efter
Etikett: Skuggsommar

En hyllning till Mia Öström

En hyllning till Mia Öström

För några år sedan läste jag Skuggsommar av Mia Öström och blev mycket tagen. En berättelse där personerna känns verkliga och levande (även om det just i den här berättelsen inte riktigt stämmer in på alla personerna). Det finns ett övernaturligt inslag som skruvas upp ju längre en kommer i den berättelsen. Emelie skrev om boken här på bubbel. Skuggsommar är tonårsklassad på våra bibliotek och kan läsas av läsvana från år 6.

Tidigare i år kom Mia Öström ut med en ny bok för de något yngre, Dödsbo. Även den här boken är mycket bra med personporträtt som ger liv, övernaturliga inslag och en hel del spänning. Ninos föräldrar har skilt sig och nu ska hon och mamma hitta en ny bostad. Pengarna räcker inte långt så det blir ett dödsbo med möbler och allt i ett gammalt inträngt hus. Så fort Nino är ensam hör hon skratt och barn som läser lekramsor, det känns kusligt. Inte blir det bättre av att hon hittar en lönndörr i tapeten på sitt rum och kommer in i en annan lägenhet där en dam från förr bor. Här finns även hotfulla kajor och en vakande portvakt från det förgångna. Nino har som tur är lärt känna David i våningen under och tillsammans försöker de lösa den förbannelse som vilar över huset. De är verkligen rädda men ger sig ändå i kast med uppgiften. Även den här boken tycker jag mycket om. Under läsningen gjorde jag associationer till lägenheten intill i Coraline, Hitchcocks fåglar och Maria Gripes världar.

Nu var jag ju ”tvungen” att läsa även Vakuum som vänder sig till unga vuxna och uppåt. Jonnas betydligt äldre bror tog livet av sig och under det år som har förflutit har hon försökt hantera detta. Hon upplever tillvaron som i ett vakuum där föräldrarna bara låtsas att allt är som det brukar. Jonna ger sig iväg på en resa i sin brors fotspår för att försöka förstå sin bror och sig själv. En komprimerad berättelse som fångar mig från första sidan.

I sommar kommer jag att läsa resten av Mia Öströms utgivna böcker, jag längtar. Och  Mia Öström, kan en beställa fler böcker för ålderskategorin 9-12?

Lågmäld mystik

Lågmäld mystik

Igår kväll läste jag en bok som legat i min att-läsa-hög ett tag. När jag packade upp nya böcker för några veckor sedan så fångade den mig direkt, med sin avskalade, lite suggestiva framsida, men sedan var det hela tiden andra böcker som kom före när jag väl skulle sätta mig och läsa.

Skuggsommar av Mia Öström handlar om Rakel, en ganska tystlåten och tillbakadragen tjej. Hennes mamma har tillbringat en lång tid med att bara ligga i sin säng och må dåligt, och Rakel har vant sig vid att smyga tyst omkring hemma, inte göra något väsen av sig vare sig där eller i skolan. Göra allt för att inte dra uppmärksamheten till sig. Nu är det sommar och hon ska tillbringa hela lovet hos sin jämnåriga kusin Ellika och dennes föräldrar på deras pyttelilla skärgårdsö halvvägs till Finland. Ellika och Rakel brukade vara som systrar, men det var länge sedan, och nu verkar det som att Ellika hatar henne. Dessutom känner hon sig fel i familjens välordnade vackra vita hus. Den pittoreska ön känns mer som ett fängelse än det paradis som den är tänkt att vara. 
Det är den varmaste sommaren på över hundra år och Rakel tillbringar nästan all tid nere på stranden vid hopptornet. Hon är rädd för att hoppa och dyka, men ute på hopptornsbryggan träffar hon tvillingarna Majken och Lisen som inte verkar rädda för någonting. De lovar att lära henne dyka och att hon ska få vara med i deras hoppklubb om hon bara utför tre uppdrag. Men Ellika upptäcker tvillingarna, och eftersom ön är privat försöker hon skrämma och hota dem för att de inte ska komma tillbaka. Rakel hamnar mitt emellan tvillingarna och Ellika och uppdragen som hon ska göra tvingar henne ifrågasätta sig själv och vem hon har blivit. 
Under hela läsningen finns misstanken att det är något som inte stämmer med tvillingarna, de försvinner ibland spårlöst, de vill inte riktigt avslöja var de bor och hur de lyckas ta sig till ön och de beter sig på ett gränslöst sätt, men jag hålls på halster nästan hela boken innan jag får svaret. Skuggsommar är en väldigt lågmäld historia, ändå griper den tag i mig oväntat mycket. Det kanske inte är boken jag kommer minnas bäst från 2015, men helt klart läsvärd.