Sunrise on the reaping
Titel: Sunrise on the reaping
Författare: Suzanne Collins
Översättare: Lena Jonsson, Maggie Andersson
Bonnier Carlsén, 432 s
Från 12+
Nu är den ute! Den efterlängtade och hypade femte delen i Hunger games. Även denna bok är, liksom förra boken, en prequel till ursprungsserien om Katniss och Peeta. Denna gång handlar historien om Haymitch Abernathy, Katniss och Peetas sorgsna och alkoholiserade mentor. Vi vet alltså redan att Haymitch har varit med i hungerspelen och överlevt eftersom det är endast så man blir mentor till sitt distrikts hungerspelsdeltagare.
I Sunrise on the reaping får vi följa de femtionde hungerspelen när regimen bestämmer sig för att fira jubileet med att välja ut dubbelt så många ungdomar till spelen. Det lottas alltså, grymt nog, fram fyra ungdomar från varje distrikt detta år istället för två. Sextonårige Haymitch får likt Katniss hastigt skiljas från sin lillebror (Katniss hade en lillasyster), sin mamma och käresta när det står klart att han tvingas med i spelen. Han har inte något hopp om att överleva spelen men Haymitch är en rebell, han tänker inte ge upp utan fight och motstånd.
Trots att jag som läsare någonstans vet hur historien kommer att sluta så är det spännande och oerhört välskrivet. Berättelsen följer ett välkänt hungerspelsupplägg med slåtterdag, förberedelser inför spelen och den vidriga kampen inne på arenan med fruktansvärda detaljer om kamp och död. Collins lägger ut subtila ledtrådar i texten, ledtrådar till framtiden, som vi hungerspelsfantaster ju redan läst. Jag vill nu läsa om böckerna (speciellt fjärde boken Ballader om sångfåglar och ormar) efter att ha läst Sunrise on the reaping för att få ihop historien och läsa om detaljer som jag glömt bort eller inte lagt märke till.
Under årens lopp har jag många gånger fått frågan om ”vilken är den bästa bok du läst?” från elever här på skolan. Det finns många bra böcker, serier och genrer, men Hunger games-serien är nog en av de allra bästa. Den är spännande, välskriven och driven. Beskrivningarna är målande och uppdelningen i de olika distrikten fascinerande. Den klassiska kärlekshistorien i den första boken bidrar till spänningen och berättelsen håller än (första delen utkom 2008) och ”hänger med” över tid och elevgenerationer.
Ju längre tiden går börjar (tyvärr) hungerspelen och Panem alltmer bli någon slags allegori över vårt eget samhälle och på vissa sätt sorgliga värld. Men vi ska komma ihåg att motståndet, revolutionen, kampen och medmänskligheten i allra högsta grad lever i Hungerspelen!
Sunrise in the reaping är ytterligare en spännande och välskriven byggsten i hungerspelsbygget. Filmen till denna bok lär komma hösten 2026. Och jag lär köa in på filmpremiären även denna gång!