Igår låg jag i soffan och fnissade mest hela tiden när jag läste serieboken Stora stygga räven av Benjamin Renner i översättning av Lotta Riad.
En räv som inte alls lever upp till titeln blir mer eller mindre utskrattad när den kommer till bondgården för att få en munsbit. Ett av bondgårdsdjuren förbarmar sig efter den misslyckade raiden och ger räven en korg med rovor.
Vargen hånar ömsom peppar räven och försöker med coachning, fast vad hjälper det om en är en misslyckad räv. Men det är vargens idé att räven ska stjäla några ägg som de sedan kan dela på när de väl är kläckta. Vad räven inte förstod var att i planen ingick att det är räven som ska ruva äggen.
Det är svårt om en har dåligt tålamod, men till slut kläcks äggen
och det första kycklingarna säger när de får se räven är MAMMA!

Ja då är det klippt och nu gäller det att skydda de små mot hungriga vargar och ilskna hönor. Och en mamma gör ju ALLT för sina små…