Bläddra efter
Etikett: Bengt-Erik Engholm

Korpen

Korpen

Korpen har i alla tider funnits i människans närhet och givit upphov till myter och berättelser. Bengt-Erik Engholm har dykt djupt i dessa berättelser och samlat dem i denna bok, snyggt illustrerad av Lina Blixt.

Min kunskap om korpen var inte så stor, jag visste att Oden hade två, Hugin och Munin och att den heter Corvus corax på latin. Anledningen till att jag kan det latinska namnet är nog för att jag tycker att det låter som korpens läte. Nu vet jag att den har flera läten och att den är väldigt duktig på att härma. Bengt-Erik tipsar om korpen Fable och hennes skötare Amy. Fable härmar Amy på ett nästan kusligt sätt, kolla in dem på Youtube.

De är också väldigt smarta och har lätt för att lära, så länge det gynnar dem själva. En berättelse handlar om att en grupp forskare hade byteshandel med korparna, en bit bröd mot en bit ost. En av forskarna gav en dag tillbaka en bit bröd istället för den mycket godare osten, då ville inte korparna byta bröd med den forskaren på flera veckor! En annan berättelse handlar om att en korp lurade in ett sällskap inuiter som gått vilse under ett snöoväder i en grotta som hade ett stort överhäng av snö. Överhänget skapade ett ras under natten, som stängde inne och dödade människorna, och korpen är nöjd. När snön töat bort så har den gott om mat. Skröna eller inte, korpar äter det som finns, även sopor och as.

Boken är tätskriven, men de olika berättelserna är korta och intressanta, så det är lätt att läsa, vänta en dag och sedan fortsätta om en vill det. Boken passar alla goda läsare som är intresserade av att veta mer om korpen, men de yngre läsarna behöver någon som läser för dem. Boken avslutas med en lista på vad korpen heter på olika språk, lästips och en snabb guide vad som kan vara bra att veta om du vill ut och titta på fåglar.

Korpen
Bengt-Erik Engholm
Natur och Kultur, 2022
125 sidor
uUgg
9 år och uppåt


Författarbesök i åk 2 – Bengt-Erik Engholm

Författarbesök i åk 2 – Bengt-Erik Engholm

I tisdags fick alla tvåor på Furulundsskolorna besök av författaren Bengt-Erik Engholm och igår var han på Skönadalsskolan. Alla klasser hade fått varsin hög med hans faktaböcker att jobba med inför besöket och de hade skrivit frågor på lappar som de höll hårt i under hela besöket.

Bengt-Erik visar upp anteckningsboken som är full med frågor
Bengt-Erik pratade mycket om hur hans böcker blir till, hur han får sina idéer, vad han gör först (Nej, inte skriva; nej, inte söka fakta; nej, inte ens tänka…), vad som händer med den kluddiga texten i anteckningsboken innan det blir en riktig bok. Barnen lyssnade intresserat, frågade mycket och häpnade över hur lång tid det tar att göra en bok och över hur lite pengar författaren får för varje exemplar.
Skrivprocess à la Bengt-Erik Engholm
När han frågade vad som behövs för att skriva en bok svarade nästan alla klasser ”papper och penna”. Då drog Bengt-Erik upp en pytteliten anteckningsbok och en liten blyertspenna ur fickan. Han berättade att han alltid har dessa med sig, för att kunna skriva upp idéer och tankar när de dyker upp. Han hade lärt sig att han aldrig mindes dem ända tills han kom hem, och att bra idéer på det sättet kunde försvinna.
Bengt-Erik pratar om sin bok Tänder
Bengt-Erik berättade att han började skriva när han gick på konstskola och fick i uppgift att illustrera en dikt, men inte hittade någon dikt som passade. Då skrev han en själv. Bengt-Erik har än så länge inte illustrerat några av sina egna böcker, men har i alla fall tagit upp tecknandet lite mer på senare tid. Och hans senaste böcker – läseböcker för lågstadiet – har hans son illustrerat. På frågan vad han skulle gjort om han inte var författare svarade han att fotograf vore kul.
Barnen gav en mängd förslag på faktaböcker de tyckte att han borde skriva, och ganska ofta fick de till svar att det kanske är ett ämne de själva borde skriva om. Till exempel är han inte intresserad av att skriva om fotboll eller andra sporter. Just det egna intresset och nyfikenheten var något han tryckte på när han pratade. Bengt-Erik sa att han var en ovanligt faktaboksförfattare eftersom han inte kunde någonting om det han skrev om innan han började arbetet, och att en stor del av arbetet var just att googla och läsa på om ämnet.
En sak som i alla fall den här bibliotekarien lyssnade lite extra till var när han började prata om superhjältar – att bibliotekarier är superhjältar. ”Bibliotekarier vet allt”, sa han, och la till ”om hur du tar reda på saker.” Och det har han ju rätt i. I princip…