Bläddra efter
Etikett: kärlek

Myran är tillbaka!!!

Myran är tillbaka!!!

Kommentarer 0 kommentarer

För ett och ett halvt år sedan läste och hyllade jag En Myras liv, den första boken om Myran som då gick i förskoleklass. I andra boken har han hunnit börja ettan. Mamma och pappa är skilda så Myran har två av väldigt mycket. Två rum, två sängar, två tandborstar. Men han är fortfarande kompis med Henny och Diego, och han har faktiskt vant sig lite vid att inte mamma och pappa vill bo med varandra längre.

Myran har lärt sig läsa, och han älskar att läsa gåtböcker. Han brukar testa mamma och pappa och det bra är att han får ställa alla gåtor två gånger, ena veckan hos mamma och ena veckan hos pappa. Fördelens med gåtbokens gåtor är att alla svar finns i slutet. De där vardagliga gåtorna som också snurrar i Myrans huvud verkar det inte finnas lika enkla svar på och det stör honom.
mamma har träffat en badvakt. Han heter Jesper och han verkar alltid finnas där mamma finns nuförtiden. Lite bra är det, att mamma svävar i det blå, för Myran kan få hur många glassar han vill till exempel. Men Myran vet inte riktigt hur han ska göra med Jesper. Ha vill vara snäll och gilla honom. Men samtidigt måste han ju visa pappa att han inte gillar Jesper för mycket. Annars är det ju orättvist, för pappa har inte hittat någon ny att vara kär i.
Och Myran själv, är han kär? Hur ska han kunna veta det? Är det kärlek att vilja veta var Eva är hela tiden? Eller att det känns som varm choklad i magen när hon också kan alla gåtor i gåtboken? Men varför känns det då så jobbigt när Felicia frågar honom om det? Myran blir inte klok på det där och han vet inte vem han skulle fråga.
Jag vet att flera förskolelärare gillade En Myras liv när de läste den och jag kommer definitivt rekommendera dem att fortsätta med Myran och gåtorna nu.
Inatt jag drömde

Inatt jag drömde

Kommentarer 1 kommentar

Den sista veckan innan jag börjar jobba efter semestern brukar jag alltid drömma väldigt mycket, kaotiskt och levande. Detta har jag gjort innan skolstart så länge jag kan minnas. Ofta kommer jag bara ihåg brottstycken av drömmen, men den brukar ligga kvar och skvalpa i huvudet ganska länge efteråt. Jag är ganska glad att ingen annan ser alla galna saker som jag upplever på natten, även om min man får stå ut med saker som att jag ligger och nynnar La vie en Rose mitt i natten.

I helgen läste jag en bok om drömmar. Det är Mårten Melin som äntligen har kommit med en ny fullängdsroman, det är två år sedan sist. Återigen rör vi oss i utkanten av Skogsbingelskolan, även om boken inte utspelar sig där.

Malik är på kollo när han vaknar på natten och upptäcker att han kan se folks drömmar när de sover. Ovanför sina kompisars huvuden ser han som revor i luften, och när han tittar in där ser han vad de drömmer om. Och inte bara se, han kan gå in i drömmarna. Malik fattar först inte vad som händer, och han vet egentligen inte om han verkligen tycker att det är en bra grej att se och delta i drömmarna, men lite häftigt är det ju. För att imponera på Sira, tjejen han är kär i,

 tar han med henne till sin rumskompis Elias dröm, men det går inte riktigt som han tänkt. För vad händer egentligen när någon vaknar ur sin dröm? Jo, öppningen försvinner medan drömmen fortsätter. Och för att kunna komma tillbaka igen krävs att personen fortsätter drömma på samma dröm när hen somnar om.

I drömmarna kan Malik göra vad han vill. Han behöver bara tänka det så händer det. Detta är naturligtvis en otroligt praktisk egenskap men den kommer med makt och ansvar. Vad händer om någon vill utnyttja Maliks förmåga för att ta över världen?

Jag gillar Melins nyaste bok. Det är en intressant, spännande och lite creepy tanke att kunna ta sig in i någons dröm. Vill en egentligen veta vad andra drömmer? Och hade jag velat att någon annan gick in i min dröm på natten? Hu!

När tistlarna får ordet

När tistlarna får ordet

Kommentarer 0 kommentarer

Igår var det Världsbokdagen och det firade jag med att läsa böcker trots att barnen stod och drog i mig och ville saker. Jag hade med mig hem en bokhög på två decimeter, men jag hann bara 3,5. Centimeter alltså. Två böcker. Den ena var Från och med nu. som Lisa Bjärbo pratade om i hästboksavsnittet av Bladen brinner som jag lyssnade på förra veckan. Den andra var Anette Eggerts Tisteltankar.

Precis i början av sommarlovet dör Linns mormor plötsligt av en hjärtinfarkt. Linn står bredvid henne, och kan bara se på när hon segnar ner på marken. En kille hon vagt känner igen som ”Badbollen” från en parallellklass ringer en ambulans. En främmande kvinna gör hjärt-lungräddning. Men mormors liv går inte att rädda.
Linn ska börja åttan till hösten, på en ny skola eftersom det visade sig finnas mögel på hennes gamla. Alla klasser blir splittrade och uppdelade i klasserna på den nya skolan. Linn kommer inte i samma klass som kompisarna Em och Alice, istället hamnar hon med Saga som är ingen och killen som ringde ambulans. Badbollen. Tim. Och i den nya klassen går Emelie som glittrar som guld, men har en vass tunga, och Sofia som verkar snäll. Men Linn kan inte vara trevlig. Hon måste räkna trappstegen så att de går jämt upp och hon måste koncentrera sig på att andas. Tänk om hon slutar andas! Och mamma tjatar om kolhydrater och pappa bara springer, faster Lotten och hennes man ska skilja sig fast de har ett litet barn ihop och ingenting känns som vanligt. Hjärtat slår så att det känns som att det kommer slå sig ut ur bröstet. Och varje gång blir det som tistlar i Linn. Tisteltankar som gör att hon skrattar när Emelie mobbar Tim, som gör att hon snäser av mamma, som får henne att dra sig undan Lotten. Kan inte allt bara vara som vanligt igen?
Jag känner verkligen med Linn. Att slitas mellan vilja och inte vilja, våga och inte våga, vara modig och vara feg. Att fräsa och överge någon hon egentligen bara vill slänga sig i famnen på och gråta hos. Att stänga in för att inte verka galen, men sen ändå bubbla över. Allt är så bra gestaltat i Linn.
Tagen med storm

Tagen med storm

Kommentarer 1 kommentar

En av böckerna som beställdes på årets bokrea var Tusen och en chans av Annabel Pitcher. Den beställdes till Korsbackaskolans bibliotek. Jag tyckte om framsidan och handlingen verkade spännande. Det handlar om en tjej, Zoe(som egentligen heter något annat) som skriver brev till dödsdömd man i Usa. Hon har hittat mannen, Mr.Harris, på nätet och bestämmer sig för att det ska bli han som får läsa hennes historia. Han sitter i fängelse i väntan på att hans dom, dödsstraff, ska verkställas. Zoe har också mördat och skulden äter upp henne.
Boken är skriven i brevform och i ett ganska långsamt tempo, kapitel för kapitel, får man ta del av Zoes historia. Vem är det hon har mördat och varför?
Boken handlar om kärlek, svek och hemligheter. Det  är inte bara Zoe som bär skuld, något tynger även hennes mamma. På kvällarna kan Zoe höra sina föräldrar bråka och hon är rädd för att de ska skiljas.
Det är en mycket välskriven ungdomsbok, och jag tror att många högstadieelever kommer att få glädje av den. Vilken historia- läs den!
Annebel Pitcher har även skrivet Min syster är i tusen bitar. Den boken har jag ännu inte hunnit läsa, men där är på min lista. Efter att ha läst Tusen och chans så är mina förväntningar höga! Har du läst den?

            

En kärlekssång till En liten kärlekssång

En kärlekssång till En liten kärlekssång

Kommentarer 0 kommentarer
Det finns så otroligt många fantasiska, och en hel del inte så fantastiska, böcker om kärlek. Och många av de kärlekshistorier jag läste som tonåring finns kvar någonstans i mitt medvetande och har säkerligen format mitt sätt att se på kärlek, förhållanden, romantik. Många böcker blir daterade efter ett tag, känns gammalmodiga, långsamma och tråkiga, men bra beskrivningar av kärlek håller länge. För oavsett hur mycket av de yttre förutsättningarna som förändras för oss så är våra känslor de samma. Pirret i magen, nervositeten och förhoppningarna är samma idag som för 10, 100 och 1000 år sedan.
Att försöka välja ut en favorit bland kärleksböckerna är i stort sett omöjligt. Men en bok som jag läst många gånger, både på svenska och engelska är En liten kärlekssång av Michelle Magorian. Den handlar om 17-åriga Rose som tillsammans med sin storasyster Diana evakueras ut från London under andra världskriget. Deras mamma har fått jobb som skådespelare och ska underhålla trupperna ute i kriget och pappan är död sedan fem år. Systrarna ska bo i en liten stuga utanför en fiskeby och tas om hand av en hushållerska. Men hushållerskan blir inkallad och Rose som äntligen ser lite frihet framför sig övertalar Diana att de ska stanna kvar ensamma, utan ”förkläde” även om det väcker viss uppmärksamhet.
Rose drömmer om att skriva och att kunna göra vad hon vill och njuter i fulla drag av att för en gångs skull slippa bli övervakad av internatskolelärare i varje vaket ögonblick. När hon träffar 18-åriga Derek tror hon att hon mött den stora kärleken. Han ser henne fast hon är ful och fel, men varför känns det så konstigt när det borde kännas så rätt. Han tar inte henne riktigt på allvar och hon kan absolut inte prata med honom om böcker och litteratur som hon kan göra med hans äldre kusin Alec. Alec med de trötta ögonen och det rufsiga håret, Alec som äger antikvariatet i byn och ser ut som att han aldrig sover. Alec som varit med i kriget och nu blivit remitterad lugn och ro på landet för att sörja.
Det blir en omtumlande sommar för Rose, då hon verkligen lär sig mycket om sig själv och utmanar sitt sätt att tänka. Hon träffar den ogifta gravida Dot, som inte verkar skämmas fast hon ”borde”. Genom dagböcker lär hon känna husets förra ägare Hilda, som gick under tillnamnet ”Galna” eftersom hon inte brydde sig så mycket om vad alla andra tyckte och tänkte utan följde sitt hjärta. Och så får hon se en helt ny sida av sin syster.
En riktig sommarälskling är det här som tål att läsas och läsas om.
Kärlek extra allt!

Kärlek extra allt!

Kommentarer 0 kommentarer

<3 Här kommer några tips på böcker med kärlek extra allt! <3

Mårten Melins Jag är Love är en bok om hur magisk och galen förälskelsens kraft kan vara. Här har Emelie bloggat om boken tidigare. Det här är del två i en bokserie om Monsterskolan. Boken handlar om Love. Han har ett problem. Ett stort problem. Alla, verkligen alla, blir kära i honom. Det spelar ingen roll vad han gör, det är alltid någon som faller för honom. Det är nästan som om han bär på en magisk kraft, en kärlekskraft. Själv vill han bara ha lite lugn och ro och önskar att han kunde få bli lämnad i fred.  En dag går det överstyr med kärleksbetygelserna på hans skola och Loves föräldrar beslutar att han ska byta skola. Skönt tycker Love, äntligen kommer allt kanske bli lite normalt. Men livet på den nya skolan verkar inte bli helt normalt det heller. Han är inte det enda barnet som får saker att hända omkring sig. Och det verkar fortfarande som om folk blir hejdlöst kära i honom. Vad är det för en ny skola som han börjat på och varför blir alla kära i Love?

Eddie 12 och hon som heter Elsa ; Elsa 12 och han som heter Eddie är en bok skriven av Thomas Halling. Maria har skrivit om boken i ett tidigare inlägg här. Boken har en speciell utformning som gör det väldigt kul och spännande att läsa. Den har två titlar och det är alltså två böcker i en, med två berättelser som hör ihop. Från ena hållet får vi följa Eddie 12 år och vänder en på boken och läser bakifrån så finns berättelsen om Elsa 12 år.

Eddie går i 6:an och han har tufft både i skolan och hemma. Pappa dricker ibland, det är bråk och Eddie har sin lillebror Kevin att tänka på. I skolan är han högljudd och enligt klasskompisarna, rolig, när han väl är där. Han har en egen assistent och det är rätt ofta det kommer nya assistenter när de gamla inte orkar längre. På stan blir han erbjuden att köpa en billig mobil av en kille han känner lite grann. Han ska betala dagen efter och tänker att det blir ett senare problem. Han förstår nog var mobilen kommer ifrån och hur den kan vara så billig, men viftar bort känslan. För Eddie börjar nu en jakt på pengar för att betala för telefonen. I skolan är det också jobbigt och han måste ta sig därifrån för att fixa allt annat. Men vem är den nya tjejen som börjat i klassen, värsta snygga tjejen?

Elsa börjar i ny klass i en ny stad. Åk 6 och hon känner ingen. Hennes mamma har fått jobb och de har flyttat. Pappa bor nu 40 mil bort och alla hennes gamla kompisar är långt borta. Sista dagen på sommarlovet går hon ner på stan för att kolla i affärer och då händer något otäckt. Några killar rånar henne på hennes mobil. Hon blir helt förtvivlad. Nästa dag är första dagen i nya klassen. Men de nya klasskompisarna verkar tuffa och de viskar om Elsa när hon kommer. Läraren verkar också jobbig. Elsa som tyckte så bra om att gå i skolan i den gamla staden. Hon sitter utan bänkkamrat i klassrummet när en kille kommer in på tok för sent. Han sätter sig bredvid henne och skojar om att hon är värsta snygga tjejen. Han heter Eddie och är rätt snygg han med. Men så ser hon något konstigt, hans mobil ser ut precis som hennes gamla gjorde!

Så hur läser en boken då? Hur en vill! Antingen från början till slut i var bok eller som jag gjorde, ett kapitel om Eddie och två om Elsa… Spännande läsning som rekommenderas!

Sist på bollen

Sist på bollen

Kommentarer 0 kommentarer
Alltså SKAM. Jag vet att alla andra började kolla på, och hylla, den norska ungdomsserien redan för månader sedan, men det har kommit lite annat i vägen för mig. Jag kompenserade detta med att kolla sju avsnitt på raken igår och jag fattar vad de menar. Det är verkligen väldigt bra.
Det är lite skakig närgången kamera, lite skitigt, lite vanligt och osminkat. Vilken befrielse att slippa de perfekta amerikanska ungdomarna, helt befriade från ringar under ögonen och finnar, med hår som faller slätt och perfekt i varje scen och smala, vältränade kroppar i snygga kläder. Tonåringarna i SKAM ser (nästan) ut som folk gör mest. De nojar som folk gör mest, förnekar som folk gör mest, de hoppas, bråkar, ljuger, klär sig, hånglar och lever som folk gör mest. Jag gillar de korta avsnitten och att det känns som att ungdomarna filmar sig själva.
Om någon faktiskt är ännu senare på bollen än jag så får vi följa ett antal ungdomar i en gymnasieskola i Oslo. I centrum för första säsongen står Eva, som är ihop med Jonas och som av okänd anledning är osams med sina tidigare kompisar. Hon träffar den coola Noora, osäkra Vilde och hennes inte lika osäkra kompis Chris och så bryska Sana, och tillsammans bildar de ett udda gäng på skolan. De andra säsongerna följer andra karaktärer.
Annorluna med SKAM är också att korta filmsnuttar läggs ut på seriens webbplats regelbundet, för att sedan fogas ihop till ett helt avsnitt (vilket gör att avsnitten är allt från 15 till 40 minuter långa) och att karaktärerna har egna facebooksidor och instagramkonton. Detta gör såklart att hängivna fans kommer närmare karaktärerna än i vanliga serier.

Insåg just att någon annan redan skrivit det här inlägget så mycket bättre än jag. Läs HÄR så förstår ni!

Melin i sitt esse

Melin i sitt esse

Kommentarer 1 kommentar
Mårten Melin skriver om övernaturliga saker, kärlek och sex som ingen annan barn- och ungdomsboksförfattare. Jag har inte läst allt av honom, men det är inte långt ifrån vid det här laget. Och eleverna älskar hans böcker om Skogsbingelskolan. Och Lite mer än en kram och Mycket mer än en puss hittar jag på de allra märkligaste ställen i skobiblioteket. De är pinsamma och lockande på samma gång. För något år sedan kom novellsamlingen Liksom helt magiskt med 12 berättelser som rörde sig i gränslandet mellan magi och verklighet, och nu har uppföljaren kommit. Ytterligare 12 noveller, Typ helt övernaturligt.
Det är starka känslor genomgående; kärlek, åtrå, ilska, hat, förtvivlan, sorg och det är spännande hur mycket som ryms på bara några korta sidor text. I fyra av novellerna får vi träffa elever från Skogsbingelskolan och jag inbillar mig att dessa är svåra att hänga med i om en inte har läst de tre böckerna i serien först. Men kanske är det bara så att jag som har läst dem får ytterligare en dimension till upplevelsen, och att även den som inte känner till romanerna kan ha behållning av att läsa.
Jag har svårt att plocka ut en favorit, jag gillade många av dem på olika sätt. Men kanske ändå om jag måste välja att jag gillade den sista bäst. Den som inte ens innehåller något övernaturligt…
Tio över ett

Tio över ett

Kommentarer 0 kommentarer

Jag är faktiskt lite tagen. Här nere i Skåne är inte Kiruna och vad som händer där något speciellt hett nyhetsstoff. Vi fokuserar mer på nedläggningen av Findus i Bjuv eller Skånetrafikens oförmåga att få tågen att gå i tid, eller gå alls, eller hur havet sakta med säkert äter upp våra stränder och strandtomter. Men Ann-Helén Laestadius nya bok träffar mig som en knytnäve i magen.

Gruvdriften, anledningen till att Kiruna överhuvudtaget finns till och det som majoriteten av alla Kirunabor arbetar med, tvingar staden att flytta. Gruvan äter sig in under staden och gör den instabil och nu ska staden flyttas för att säkerheten ska bibehållas. Men Maja är arg. Hon vill inte flytta, och hennes fina hus kommer dessutom att rivas. Ingenting som hon är van vid kommer finnas kvar. Kiruna så som hon känner det kommer inte att finnas efteråt. Hur kan alla vara så lugna med det? Varje natt ställer Maja klockan på 01.10, under sängen finns en väska med kläder till henne och hennes familj och när skalvet efter sprängningen i gruvan kommer tio minuter senare är hon beredd. Hon lyssnar efter sirener och kollar ut genom fönstren åt alla håll för att se så att ingen del av staden har rasat ner

i gruvan. När det hemska händer ska hon kunna rädda sin familj.

Maja filmar sig själv när hon pratar om gruvan, sin rädsla och sin ilska, men oron vill inte släppa taget. Allteftersom våren kommer blir det bara värre och till slut kollapsar hon i skolan. Panikångest, säger skolsköterskan och skriver en remiss till en kurator på BUP. Maja kan bara tänka på psyket och berättade hemska historier. Är hon galen nu? Tycker mamma och pappa det? Tycker bästa kompisen Julia det? Tycker hon själv det?

Förresten har hon inte tid att vara galen, hon har familjen att tänka på. Och så den otroligt söta Albin, som spelar hockey, men tydligen också gillar böcker precis som Maja. Och så är det ju det där hemska att Julias mamma har träffat en man och bestämt sig för att flytta 35 mil bort till honom i Luleå. Vem är Maja ens utan Julia?

Den här boken får verkligen fram Majas känslor så himla bra och jag kan tänka mig att den passar sjukt bra till högläsning från sexan och uppåt. Det finns så många ingångar till andra ämnen, för det handlar om vänskap och kärlek och psykisk ohälsa och barns medbestämmande och minoriteter/minoritetsspråk, konflikter mellan ekonomi och kultur, teknik… Och så vidare. Jag ska definitivt berätta om den här boken för alla mina åk 6-lärare när de kommer tillbaka i höst och hoppas innerligt att de tar den till sig. Maken till mångsidig bok, alltså.

Adventskalender Lucka 10

Adventskalender Lucka 10

Kommentarer 0 kommentarer

När jag var 13-14 år var jag störtkär i en kille som var några år äldre än jag. Han hette Andreas. Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe blev en favoritbok, speciellt efter att jag hittat en underbar liten blyertsteckning i mitt låneexemplar från biblioteket där Emilies och Andreas namn var snirkligt skrivna kring en tordyvel och ett hjärta. Men nu går jag händelserna i förväg.

När Jonas fyller 13 år får han äntligen en portabel bandspelare som går att spela in på. Han drömmer om att bli reporter och spelar in allt han kan komma på, ljudet av tåget som kör förbi, vattnet som porlar i ån, hans mammas utbrott och samtalen mellan hans syster Annika och deras kompis David. Redan första kvällen hamnar de tre, Jonas, Annika och David vid Selanderska gården, som länge har använts som pensionat. De hör röster inifrån huset och i sin reporteriver börjar Jonas spela in samtalet mellan fru Göransson som driver pensionatet och en okänd man som Jonas genast tycker är mystisk.

När de lyssnar på inspelningarna hör de en viskning. Det är något om ”sommarrummet” och ”Emilie”. Både Jonas och David hör det, men Annika slår bort det som fantasier. Redan någon dag senare får syskonen erbjudande att vattna blommorna i Selanderska gården under sommaren medan fru Göransson är bortrest. När en nyckel till ”Sommarrummet” plötsligt dyker upp och en ovanlig blomma i fönstret på Selanders gården verkar mycket bestämd att de ska gå upp på övervåningen i huset ger Annika till slut med sig. Under golvtiljorna på vinden hittar de ett skrin med brev daterade på 1760-talet och de kommer både en kärlekshistoria mellan Emilia Selander och Anderas Wiik, lärljunge till Carl von Linné, och och ett egyptiskt mysterium på spåren.

Det blir verkligen en sommar utöver det vanliga. Alla tordyvlar som dyker upp och verkar visa dem vägen, är det bara en slump? Husets ägarinna, Julia J:son Andelius, varför ringer hon och vill spela schack med David, och vad har hon med allt det mystiska som händer att göra? Och vad är mannen i den blå skåpbilen på jakt efter? Medan Annika fokuserar på kärlekshistorien mellan Andreas och Emilie, så tycker David att Andreas filosofiska tankar och idéer är det viktigaste, och Jonas tycker att de båda är tråkiga och menar att det såklart att det är den (numera försvunna) egyptiska statyn som Andreas tog med sig hem från en av sina resor som är det absolut viktigaste.

Och håller boken fortfarande? 20 år senare och utan att jag är kär i en kille som heter Andreas? Jo, det gör det faktiskt. Boken kom ut -78, så den var ju gammal redan på 90-talet, men om en bara accepterar att ”avancerad teknik” utgörs av en walkie-talkie och en kasettbandspelare så går det hur bra som helst.