Bläddra efter
Månad: oktober 2013

Sveriges nyaste Litteraturfestival – Stockholm Literatur

Sveriges nyaste Litteraturfestival – Stockholm Literatur

I helgen hölls Stockholm Literatur för första gången på
Moderna museet. Jag bokade in detta redan i början av september och mycket
förväntansfull gick jag i lördags morse över Skeppsholmsbron och uppför backen
mot Moderna Museet för att delta i festivalen. Jag visste inte riktigt vad som
väntade, det har inte skrivits så mycket om festivalen mer än att det
förväntades bli ett möte mellan konst och litteratur. Skulle detta bli en högtravande tillställning,
ett tillfälle av inbördes beundran för den kulturella eliten? Eller skulle
festivalen vara något, tillföra något, för oss vanliga litteraturintresserade?
Chimamanda håller sitt tal
Först ut hade jag bokat in mig på Chimamanda Ngozie Adichie,
en Nigeriansk författare som har skrivit bl a ”En halv gul sol” och den
alldeles nya ”Americanah”. Chimamanda höll ett berörande tal som inte direkt
handlade om hennes böcker utan mer om hennes förhållande till Europa och om
Europas syn på Afrika. Efter sitt framträdande signerade Chimamanda sin nya bok
och hon gjorde också en uppläsning av ett stycke ur ”Americanah”
Ett annat intressant samtal jag besökte var det mellan
konstnären Karin Mamma Andersson och den norska författaren Merete Lindström. Samtalet,
med utgångspunkt från Karin Mamma Anderssons vackra målningar och Merete
Lindströms texter uppfyllde verkligen det som är Stockholm Literaturs vision;
Att få till samtal om mötet och därmed också samspelet och inspirationen mellan
konst och litteratur.
Mellan programpunkterna kunde man naturligtvis njuta av
Moderna Museets utställningar (inträdet till utställningarna ingick i Litteraturfestivalbiljetten).
En annan intressant sak man kunde ta del av var att begrunda Fragment, ett verk bestående av sextio
texter nyskrivna av Lars Norén och upphängda som konstverk på olika ställen på
Moderna Muséet. Dessa textfragment visades även i videoformat i en av muséets
salar.
_
Avgrunden är den
högsta utsiktspunkten
Ingen lek utan
fruktan för att det overkliga ska bli verkligt
När jag finner det
finns det inte
_
L. Norén Exempel på textfragment

Jag som i många år besökt Bokmässan i Göteborg fann att
kontrasten mellan den smått hysteriska, extremt kommersialiserade och
överfyllda Bokmässan och Stockholm Literatur blev stor. Stockholm Literatur
lockade med sitt lilla men mycket gedigna program fram ett stillsamt möte, mer
djuplodande diskussioner och en behaglig eftertänksamhet som jag gillade
mycket. Stockholm Literature fyller ett annat behov i det litterära Sverige och
kommer, om det som jag hoppas blir ett återkommande evenemang, att bli ett
intressant komplement till Bokmässan i Göteborg.
Och NEJ! Stockholm Literatur blev ingen högtravande tillställning
för de redan invigda. Till Stockholm Literatur kan vem som helst (inget krav på
branschtillhörighet, ett stort litteraturintresse räcker) för en låg kostnad köpa
en biljett och delta i det intressanta och aktuella litterära och kulturella
samtalet. 
När jag i söndags eftermiddag, mycket nöjd, gick tillbaka
över Skeppsholmsbron efter festivalens slut är det främst två intryck som
starkast lever kvar:
Att sitta i den mjuka soffan i det alldeles mörka och
avskalade rummet och se Lars Noréns berörande och drabbande textfragment matas
fram i en filmliknande upplevelse.
OCH
att höra Chimamanda Ngozie Adichies njutfulla uppläsning av
det första kapitlet i hennes alldeles nyskrivna och fantastiska bok Americanah.
Jag besöker gärna Stockholm Literature fler gånger!

Grattis Kristina Ohlsson!

Grattis Kristina Ohlsson!

Kristina Ohlssons bok Glasbarnen blev VINNAREN i Sveriges Radios och UR:s pris för bästa barnbok för 9-12-åringar!

Vi har tidigare skrivit om Barnens Romanpris HÄR och om Glasbarnen HÄR. 

Så här lyder barnjuryns motivering: ”Glasbarnen är en läskigt kuslig spökhistoria för alla som älskar att bli skrämda. Språket har fina detaljer och är nästan lite vuxet. En spännande alla-bok för barn och vuxna från 9 år och uppåt. Rekommenderas ej för kvällsläsning.”

Grattis Kristina Ohlsson!

Karriko – Blindskär

Karriko – Blindskär

Idag har Nordiska rådet delat ut flera olika priser. Nytt för i år är ett pris för barn- och ungdomslitteratur. De nordiska kulturministrarna har tagit initiativet till detta. Hela 14 böcker var nominerade. Inte bara de nordiska huvudländerna var representerade utan även Grönland, Färöarna, Åland och det Samiska språkområdet.
Från Sverige var Sara Lundbergs underbara bilderbok om Vita Streck och Öjvind nominerad. Den skrev jag om HÄR . Även  Jessica Schiefauers Pojkarna representerade Sverige. Den vann ju Augustpriset 2011, vilket Emelie skrev om HÄR. Flera av de andra nominerade böckerna finns på svenska. HÄR kan du
läsa mer om alla de nominerade böckerna.

Vinnaren Karriko (Blindskär) är skriven av Seita Vuorela en roman som utspelar sig på en förfallen campingplats och en silo. Den passar ungdomar såväl som vuxna och kan klassificeras som fantasy även om den behandlar aktuell ungdomsproblematik. Det här har jag läst mig till. Boken finns ännu inte översatt till svenska och jag behärskar tyvärr inte finska. Illustrationerna är gjorda av Jani Ikonen.

Fantastiskt roligt att även barn- och undomslitteratur finns med som en priskategori. Sen är det precis som med Augustpriset mycket som ska jämföras och komkurera med varandra, poesi, drama, prosa och bilderböcker. Dessutom för alla ålderskategorier.

När orkanen kom

När orkanen kom

Det har varit ett spännande dygn här i sydsverige. ”Ska jag komma hem från jobbet?” var den stora frågan igår, och senare blev det ”Ska jag lyckas ta mig till jobbet imorgon?”. När jag åkte hem sken solen och allt verkade ganska lugnt, men sen kom verkligen stormen. Och under kvällen skakade mitt, ganska stabila, tegelhus i flera timmar medan vinden ven utanför. Jag var glad att jag fick vara inne, att jag hade min familj hos mig och att jag inte behövde oroa mig för någon. Och jag kom ganska osökt att tänka på en bok som jag läste flera gånger när jag var barn; Ivan Southalls När orkanen kom. Boken kom ut redan 1981, så den har några år på nacken vid det här laget.

När orkanen kom handlar om en grupp barn som stannar kvar i sin lilla Australiensiska by i bergen när resten av invånarna ger sig av mot en stad en bit bort för den årliga marknaden. Barnen har bestämt sig för att tillsammans med sin lärare utforska en grotta där det sägs finnas fantastiska målningar, men när de befinner sig där drar en fruktansvärd orkan in över bergen. När stormen bedarrat och de kan återvända till byn, medtagna och skadade, inser de att mycket är förstört, strömmen är borta och byn är helt avskärmad från omvärlden på grund av ras och jordskred. Nu börjar en ny utmaning för barnen, att försöka överleva på egen hand. Jag minns att jag tyckte boken var otroligt spännande och några scener har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Som till exempel när barnen tvingas tvätta sig i läsk, eftersom det inte finns tillräckligt med vatten. Eller när en av pojkarna hittar en massa kött hos slaktaren och vill överaska de andra med att göra korv. Problemet är bara att köttet är skämt och korven blir oätlig, men pojken saknar luktsinne och märker det inte. Eller när barenen hittar lärarens manuskript som hon jobbat med i åratal, regnskadat och utpritt över hela byn, och hur hon hindrar dem från att försöka rädda det eftersom det ändå bara var skräp. På vissa sätt känns boken säkert daterad, men robinsonader – för det får väl anses som en sådan – är ju ändå spännande. Den psykologiska aspekten, vad händer egentligen med oss när vi blir utelämnade till ett fåtal andra människor, är intressant och alltid aktuellt.

Tyvärr har jag inte boken på något av mina bibliotek, men den finns kvar på några skolor här i kommunen. Passa på och läs den nu, innan nästa storm drar in!

Lyckokakan

Lyckokakan

Lyckokakan skriven av Kerstin Lundberg-Hahn handlar om Oscar, en helt vanlig kille som har lite
ovanliga – och pinsamma!!! – föräldrar.

Oscars pappa gillar att sjunga opera (!) både nu och då. T
ex gör han det när han har hämtat Oscar i skolan och går i trapphuset mitt
bland alla elever. Oscars mamma gillar att dansa. Det går väl an om hon inte också
måste göra det på Oscars skoldisco!

Oscar skäms för sina föräldrar och önskar att de vore lite
mer vanliga, som andra föräldrar.


En dag blir Oscar bjuden på en Lyckokaka. Ni
vet en sådan där kaka med en liten lapp i mitten, på lappen brukar det stå ett
visdomsord eller en tänkvärd mening.
På Oscars lapp står det: ”Uttala din
önskan så blir den sann”. Nu har Oscar chansen, han ska önska sig lite mer vanliga
föräldrar!
Önskningen slår in men det blir inte riktigt som Oscar tänkt
sig…

Lyckokakan är en underbar bok som handlar om att göra bort sig och vara
pinsam, om vänskap och om kärlek.

Läs Lyckokakan och läs den helst högt för barn i 9-10-årsåldern! Boken passar bra att läsa i adventstid eftersom det är den tiden i boken.

Och The Uggla goes to…

Och The Uggla goes to…

Lästävlingen mellan Lackalänga och Ljungen är avslutat och efter att ha ägnat gårdagen åt att räkna till framlänges och baklänges, omvandla minuter till timmar, timmar till minuter och dela med antalet elever på de olika skolorna för att få fram ett skolsnitt så kunde till slut skönja en vinnare. Idag var det dags att samla alla elever, först på Ljungen och sedan på Lackalänga, för att avslöja årets vinnare. Priset är ju i först hand äran, men även ett vandringspris som står på den vinnande skolan till nästa lästävling.

Och för tredje året i rad vann Lackalängskolan. Stort grattis!

Barnens romanpris igen.

Barnens romanpris igen.

I somras skrev jag om Barnens Romanpris och de nominerade böckerna. HÄR kan du läsa det inlägget.

Nu är bokdiskussionerna i full gång och i morgon den 23 oktober diskuterar juryn om den femte och sista boken. Du kan lyssna till alla programmen via deras  webbplats HÄR.

Den 30 oktober kommer det att avslöjas vilken bok som ungdomarna anser vara den bästa. Det kan inte vara en lätt uppgift att kora en vinnare bland fem så bra böcker och dessutom från vitt skilda genrer.
Det är  precis som att tävla i musik, berättande eller poetry slam, det går inte men vi gör det ändå.

Dubbelgångare

Dubbelgångare

Chap lever utanför samhället. Han är på rymmen från de
sociala myndigheterna som velat ta hand om honom sedan hans morfar försvann för
flera år sedan. Chap vill bara hitta sin morfar och bo med honom igen.

En dag får Chap se en bild av den försvunne Cassiel
Roadnight. Chap ser att de är oerhört lika varandra, det är som att titta på en
bild av sig själv. Chap bestämmer sig för att ta Cassiels plats och äntligen få
tillhöra en familj – det som han har saknat hela livet.

Cassiels familj blir överlyckliga när Chap/Cassiel
återvänder, de tar emot honom med öppna armar. Deras försvunne son och bror är äntligen
tillbaka igen! Men det är inte helt lätt för Chap att smälta in i en familj han
aldrig har tillhört och ganska snart inser han också att Cassiel försvann under
mystiska omständigheter. Är det någon bland kompisarna eller i familjen som
ville Cassiel illa och som kanske inte alls gillar att han är tillbaka igen?

Dubbelgångare av Jenny Valentine är oerhört spännande och
fantastiskt bra in i det sista. Vändningen som kommer på slutet är både oväntad
och genialisk. Detta är en av de bästa ungdomsböckerna jag läst i år. Kanske
mitt bästa julklappstips för julen 2013. Passar både killar och tjejer i åldern
12-17.
Telefon = bok, bok = underbar

Telefon = bok, bok = underbar

Jag vet att jag inte direkt är först med det senaste, men nu har jag i alla fall läst en bok i sin helhet på min telefon. Har gjort något försök tidigare, men gett upp efter bara 40 sidor eller så, irriterad över att jag inte hade överblick över bokens omfång, eller kunde se hur långt jag kommit, att jag tvangs bläddra flera gånger för varje sida. Men om det berodde på att boken i sig inte passade mig eller inte passade att läsa i det formatet låter jag vara osagt. Hur som helst. Nu har jag läst en annan bok, Lisa Bjärbos och Johanna Lindbäcks Vi måste sluta ses på det här sättet, och det gick alldelels utmärkt på telefonen. Kanske krävs det en sån bladvändare, en bok som man liksom bara glider genom, för att det ska funka för mig. Igår ägnade jag en drygt timslång promenad med min dotter sovande i vagnen åt att läsa. Jag har inte den blekaste aning om var jag gick någonstans, blicken var klistrad i telefonen hela tiden, och det trista vädret och oispirerande uppgiften (jag har gått mååånga, lååånga promenader med det barnet för att hon ska sova…) försvann när jag sjönk in i berättelsen om Jens och Hanna.

Hanna ska börja sista terminen på gymnasiet och sen väntar Paris, Paris!!!, tillsammans med kompisen Märta. En av de sista dagarna på lovet sitter de på ett uteställe och pratar, planerar och tränar inför resan. Tränar på att drick vin, till exempel. Och i baren träffar hon Jens. Och en stund senare träffas de i toakön. Och sen på tunnelbanan hem. Och plötsligt står Hanna i Jens hall, ligger i hans säng och hennes linne ligger slängt över sänglampan och Hanna undrar vad som hände. Det gör Jens också. För det är bara timmar sedan hans sambo, före detta sambo, flyttade ut och tog halva möblemanget med sig. Bara timmar sedan han blev varannanveckasförälder till Rut. Och det första han gör är att gå på krogen och ragga upp en tjej. Hur tänkte han? Det hade inte behövt bli så mycket mer med det. För Ruts mamma ringer och han måste rusa dit med astmaspray och lämna Hanna i sin säng, och Hanna går hem utan att lämna sitt nummer. Men när terminen börjar några dagar senare börjar Jens ett nytt jobb, som asistent till en gymnasieelev. En som heter Oskar och visar sig gå i samma klass som Hanna. Och plötsligt ska de tillbringa 8 timmar varje dag i samma rum. Pirr, och tvivel, och tvekan, och spänning, och ja?, och Ja, och JA!, och nja…

Behöver jag säga att jag gillart. Mycket!

Lundströms bokradio

Lundströms bokradio

Jag brukar lyssna till ”Lundströms bokradio”, ett radioprogram i Sveriges radio P1.
För en dryg vecka sedan handlade en del av programmet om Johan Hjelte 13 år och vad han ska läsa för något. Johan hör till de lyckligt lottade med en farmor som läser högt för honom och en mamma (bibliotekarie) som tipsar om ett och annat. Ändå ville de ha tips på vad Johan och hans gelikar ska välja för böcker.

Han får tips av författaren Mårten Sandén och litteraturkritikern Lotta Olsson. HÄR är deras boktips. Du kan lyssna till deras samtal HÄR. och då även höra Mårten och Johan sjunga och spela gitarr tillsammans.
Radioprogrammet inleds med en presentation av årets nobelpristagare i litteratur, Alice Munro. Vill du hoppa över den inledningen ska du spola dig 4 min in i programmet.
Direkt efter inslaget med Johan kommer ett reportage om läkande läsning. Det är ett inslag om  Hanaa al-Ramli, barnrättskämpe från Jordanien som under några år startat 25 bibliotek i olika flyktingläger i Mellanöstern. Vilka böcker vill barnen som lever i flykt läsa?
 I inslaget intervjuas även  psykologen Mikael Lundgren, som jobbar med sagor som terapeutisk metod.