Astrid och hennes lillebror Love är på väg med tåg till mormor i Dalarna. Trots att det är mysigt att vara hos mormor är Astrid sur, ja riktigt arg. Det här höstlovet skulle de egentligen ha tillbringat i solen på Teneriffa, men en översvämning i föräldrarnas bageri satte stopp för de planerna. Och nu sitter de där på tåget som kränger fram genom ändlösa skogar. När Love kommer tillbaka efter ett toabesök berättar han att han sett en man med svans. Astrid tror honom inte och blir ännu argare när han framhärdar och säger att det är sant. Att han aldrig lär sig när det räcker, när det är dags att sluta skämta. Mormor kan också säga sådana konstiga saker, det är Astrid van vid, men hon orkar inte med att Love beter sig likadant.

När de kommer fram till mormor berättar Love för henne om svansmannen och mormor blir allvarlig. Hon säger inte åt Love att sluta tramsa utan lyssnar som om det vore helt normalt att se personer med svans – troll? – på tåget.

Nästa morgon väcker mormor Astrid tidigt och säger att hon måste iväg några timmar, men att hon kommer hem i god tid innan de ska åka på marknad. Efterhand som timmarna går blir Astrid mer och mer orolig. Varför kommer inte mormor? De skulle ju iväg. Hon lovade att vara tillbaka i tid! Så knackar det på dörren och utanför står en tomtegubbe som presenterar sig som gårdstomten Herr grå. Han berättar att mormor är i knipa och att de måste hjälpa honom att rädda henne.