På bokmässan var jag på ett scenframträde med Kerstin Lundberg Hahn, Elin Säfström och Mats Söderlund där de diskuterade förekomsten av sagoväsen i fantasyböcker och värdet av att ha en tydlig allegori. I en allegori byter en ut det egentliga budskapet mot en metafor, gärna med ett dolt budskap som ändå kan tolkas ganska entydigt. Jag lockades av namnet och av att jag precis fått Elins senaste bok i min hand. Jag söker dessutom något att sätta i händerna på alla de elever som har avslutat PAX serien och tänkte att detta kunde vara något.
Att lyssna på författare när de talar som sina böcker är något magiskt, och i detta samtalet så lyckades de hitta allegorier i varandras böcker som de själva inte riktigt varit medvetna om. Det var väldigt kul att se hur de funderade och kom till insikt om att det kollegorna sa faktiskt stämde!

Elins trilogi om Tilda, som är Väktare i Stockholm börjar med ”En väktares bekännelser”. Hon har, tillsammans med sin mormor, ansvaret för att hålla människorna ovetande om att det kryllar av Rådare, tomtar, troll, vättar och älvor, parallellt med det vardagliga livet. Vändsynen upprättshålls  bla med hjälp av ett pulver som strös och en glömskesång som Tilda kan sjunga om det är så att någon sett något som den inte borde. Dessvärre så måste mormor på ett akutuppdrag till Norrland och Tilda står ensam, förutom hunden Dumpe som är specialist på att känna av överträdelser. Tilda bor hos sin mamma, pappan är död sedan innan Tilda föddes och mamman mår inte så bra psykiskt, och arbetar dessutom oregelbundna arbetstider, så Tilda har stor frihet att lösa överträdelser oavsett vilken tid på dygnet de sker. Förutom att vara väktare så är Tilda även tonåring med allt vad det innebär med kärlek, vänskapsrelationer och skolgång. Del två heter ”Visheten vaknar” och den avslutande delen ”Sömnernas sömn”

Tonen i böckerna om Tilda är småhumoristisk, till skillnad från PAX som jag iallafall ibland tycker är riktigt läskig. De är absolut inte mindre spännande för det, och jag hoppas att de hittar många läsare!
Jag kommer att bokprata om den nu i höst.
Som kuriosa kan ju nämnas att om en tittar noga på omslagsbilden av En väktares bekännelser så kan gatuvyn kännas bekant trots att boken utspelar sig i Stockholm…

Mats Söderlunds serie ”Ättlingarna”som börjar med ”Hotet” verkar väldigt spännande och mycket aktuell då klimatet spelar en stor roll. Del två heter ”Kampen” och släpps nästa vecka. Dessa båda böcker ska jag definitivt läsa!
Läs om vad Adlibris skriver om Hotet här!