Jag har läst Mårten Sandéns nya bok Dockspelaren. Boken är för mellanåldern dvs 9-12 år och omslaget liknar den nu tio år gamla boken Ett hus utan speglar. Moa Schulman har gjort omslagen till båda böckerna och jag gillar båda men speciellt omslaget till Dockspelaren! Dockspelaren, Dockspelaren

En suggestiv känsla förmedlas redan när man får boken i sin hand. Katten, den ensamma flickan, barnvagnen som är på väg utför ett stup, ögonen och (dockspelarens?) händer med trådar som strålar ner över den lilasvarta bilden. Det hade varit intressant att göra en bildanalys av omslaget tillsammans med några (unga) läsare.

I första kapitlet är bokens huvudkaraktär Merimee tillsammans med lillasyster Valetta och sin höggravida mamma på väg till hotell Terminus. De är trötta, hungriga, panka och mycket ledsna. Barnens pappa har övergivit familjen på ett förfärligt sätt. Han stal pengar från sitt arbete (stadskassan) blev påkommen och satt i fängelse. Familjen fick sälja allt de ägde för att betala hans skulder och helt barskrapade, utan pengar och bostad befinner de sig nu här utanför hotell Terminus. En avlägsen släkting, Olga Saks, är deras enda hopp nu när vänner och övriga släktingar har vänt dem ryggen. Olga äger hotellet och har bjudit in dem att bo hos henne.

Olga tar emot dem med öppna armar. Hon ger dem nya rena kläder, god mat och ett fint rum att bo i. Nu kan Merimee, Valetta och mamma få vila ut och försöka få lite ordning på sina liv. Dockspelaren

Meriemee får börja i en ny skola, Latinskolan som är en skola endast för flickor (!). Första dagen i den nya skolan är Merimee mycket nervös. Hon hade det så hemskt i sin gamla skola med alla elever som var elaka och retade henne. Det visar sig att det blir på ett helt annat sätt i Latinskolan. Redan första dagen får Merimee två nya kompisar, Clara och Dotty. Merimee kan knappt tro att det är sant, hon har aldrig haft så härliga kompisar att vara med som hon har nu. Dockspelaren Mårten Sanden, Dockspelaren

Så går dagarna och Merimee och Valetta börja undra en del över de andra hotellgästerna. Så skumma och faktiskt riktigt obehagliga! Speciellt Doktor Bauer som ställer konstiga frågor till flickorna och en kvinna som heter Alice går varje dag till receptionen och frågar efter brev (som aldrig verkar komma). Vad är det egentligen för ett hotell de bor på? Dockspelaren, Dockspelaren, Mårten Sanden

Ju längre in i handlingen vi kommer desto mer mystiskt och spännande blir det. Dockspelaren

Dockspelaren för tankarna till boken/filmen Coraline (Gaiman) med sina parallella världar. Jag undrar också om Sandén ger en medveten blinkning till den moderna klassikern Rum 213 (Angerborn) genom att ge Merimees klassrum samma nummer, nämligen 213. Dockspelaren, Dockspelaren, Dockspelaren

Sanden har skrivit en mycket bra uppföljare till sin bok Ett hus utan speglar! Samma typ av barn dvs de goda läsarna, de som behöver utmanas och uppmuntras kan (ska!) läsa Dockspelaren. Som vuxen och van läsare av barn- och ungdomsböcker njuter jag av läsningen. Så välskrivet och finurligt! Sanden ger sina unga läsare en suggestiv och unik berättelse i flera lager som de inte kommer att glömma i första taget.

Dockspelaren är en modern Rosemarys baby på bok för 9-12-åringar. Läs den! Ge bort den! Högläs den hemma (eller i skolan) med ditt mellanstadiebarn! 

Titel: Dockspelaren

Författare: Mårten Sanden

243 sidor, ISBN: 9789129732351

Vi har tidigare skrivit om Mårten Sanden och författarbesök på Biblioteksbubbel. Vi har också skrivit om julboken Skorstensjul

Dockspelaren Mårten Sanden, Dockspelaren