Millan, som går i sjuan tycker själv att hon har ett drömjobb, då hon jobbar i stallet. Hon gör tungt stalljobb med lätt hjärta, tar hand om kompisarnas hästar, när de inte orkar själva och stannar gärna över tiden om någon ber henne. Hon har nämligen en dröm och den drömmen kan bara bli verklighet genom hårt arbete. Millan vill jobba med hästar, hon ”vill ta hand om hästar som ingen annan vill ha, missförstådda hästar, som andra tycker är farliga och värdelösa”.
Millan fantiserar om att stallet där hon jobbar är hennes stall och hon fantiserar om ett vanligt liv i en vanlig familj. Millans familj är hennes hemlighet, ingen får veta hur de egentligen har det. Ingen får veta att Millans pappa, som är arbetslös dricker för mycket och att mamma mest röker och gråter. Lillebror Josef, som är fem är det mest Millan, som tar ansvar för. Hämtar och lämnar på dagis, ser till att han får mat.
Millan trivs väldigt bra i skolan, där allting är inrutat och förutsägbart, i motsats till hur det är hemma. Hon har en kompis, Angelika, som gärna vill komma närmare, men Millan håller henne på avstånd. En dag händer det ”som inte får hända” , Millan och några klasskompisar har orientering på stan och det är Millans pappa, som sitter stupfull på en bänk på torget och ropar efter henne, så att alla hör.
Pia Hagmar, författare till Millan har  också skrivit bl a Dalslandsdeckarna , där flickan Myggan lever i en dysfunktionell familj. Det känns som att Millans historia skulle kunna vara en utveckling av Myggan och hennes liv.

Boken om Millan, som får en fortsättning i flera delar är en berättelse om en tjej som har det jobbigt, men som klarar sig tack vare sin dröm och tack vare att det finns andra vuxna i hennes närhet, som ser henne.