I dagarna har jag varit inne i en årskurs sex och diskuterat
kring bra och dåliga källor

Klassen läser just nu om 1800-talets historia så därför
koncentrerade vi oss kring barnhus och s.k. oäkta barn.

Det blev en intressant diskussion om mycket mer än
källkritik såsom synen på ogifta mödrar, bristen på preventivmedel och
skillnader mellan fattig och rik. Eleverna blev upprörda över hur utsatta
fattiga kvinnor kunde vara och hur erbarmligt ett barns liv kunde te sig.

Sen fick vi skärpa till oss och börja med att granska
källor.

Tillsammans sökte vi på barnhus och resonerade kring källors
trovärdighet genom att leta efter avsändare, deras avsikt, kontaktuppgifter och
hur pass lämplig texten var i sammanhanget.

Vi gick vidare och i par fick de ta reda på vad en
änglamakerska var och på samma sätt hitta bra och dåliga källor i ämnet.

Till slut resonerade vi kring elevernas slutsatser och
samlade deras argument på tavlan, som en sorts ”faktabank”

Eleverna fick upp ögonen för arkivens guldgruvor. De insåg
att när en ändrar sökord ändras träfflistan. Om en ska använda en
tidningsartikel som källa är det då bäst med en ur en facktidskrift, en
dagstidning eller en populär kvällstidning? Går det att lita på en bloggare som
påstår sig vara expert? Hur kan en ta reda på om det stämmer?

I nästa tema som klassen kommer att syssla med ska de på
egen hand få göra ett arbete, leta källor och argumentera för sina val. Läraren
och jag kommer tillsammans att titta på elevernas källförteckningar och
resonerande.

Jag kunde inte låta bli utan innan jag sa hej då till
klassen fick de ett par boktips där änglamakerskor finns med i handlingen.