Om det är något rektor Vektor på spökskolan Galgbacksskolan är rädd för så är det att vanliga levande får reda på att spöken finns. Hen styr skolan med järnhand – eller kanske snarare järntentakel – och hemska straff utmäts om någon tar med en levande till skolan. Allt det där är Silas (o)lyckligt omedveten om än så länge, men han ska snart stifta bekantskap med både rektorn och skolan.
En dag när Silas sitter i klassrummet och som vanligt kletar fast en använt tuggummi under stolen blir han stucken av en geting. Smärtan får honom att hoppa till och vilja skrika, men eftersom han inte vill avslöja sin tuggummisamling under stolssitsen, och dessutom avskyr att sticka ut och ha allas ögon på sig, så tänker han istället stoppa fingret i munnen för att lindra smärtan. Men innan den kommit så långt inser han att något inte står rätt till. Han kan inte längre se sin hand.
Där handen borde vara ser han istället klasskompisen vid bänken framför och längre bort läraren Valter. Han kan se rakt genom handen. Snabbt stoppar han handen i fickan och där behåller han den tills dess att han smitit ut i korridoren och smugit ner i skolans källare, där han är säker på att få vara ifred.
Efterhand som smärtan efter getingsticket dämpas börjar handen dyka upp, först dess konturer, sedan skelettet, blodådrorna och sedan långsamt den ogenomskinliga huden. Silas tror inte sina ögon och plötsligt hör han en röst från ett av hörnen i rummet. Det visar sig vara den virriga, och smågalna skolvaktmästaren Vingela. Hon är övertygad om att han är ett spöke, och hon berättar också att hon jobbar som vaktmästare på Algbacksskolan på dagarna, men om nätterna kommer hon tillbaka och jobbar på Galgbacksskolan för spöken, som bedrivs i samma lokaler. Hon är ju visserligen levande, men hon sliter hårt för att hålla skolan och dess elever just så hemliga som de önskar vara. Det behövs en mellanhand mellan världarna som skydd. Nu lovar Vingela att hon ska få in Silas på spökskolan istället, vilket Silas går med på då han är förskräckligt rädd att någon i hans vanliga skola ska få reda på att han kan bli osynlig. Han är beredd att göra vad som helst för att slippa dra uppmärksamheten till sig. Hans mammor blir inte direkt överlyckliga, men de går med på att låta honom byta för de inser ju också problemet med att försvinna mitt framför ögonen på sina klasskompisar.
Det visar sig dock att han inte riktigt är som de andra spökena heller. Han kan inte sväva eller gå genom väggar och hans kläder blir inte osynliga när han själv blir det som på de andra. Dessutom har han ett ypperligt minne och lär sig utan problem allt som hans lärare lär honom. De flesta spöken har ett otroligt dåligt minne. Ganska snart börjar rektor Vektor misstänka att han inte är ett spöke utan en spion som Vingela lurat in på skolan för att på något sätt förgöra den, och inget Silas säger hjälper.
Silas vet varken ut eller in, han vet inte längre vem han kan lita på eller hur han ska kunna ta sig ur den knipa han, eller snarare Vingela, försatt sig i. Dessutom verkar hon ha försvunnit från jorden yta lagom tills alla problem dök upp.
På baksidan står det att detta är första delen i serien Spökskolan, så jag antar att vi har fler böcker att vänta.
