Bläddra efter
Författare: Emelie

Adventskalender Lucka 13

Adventskalender Lucka 13

Emil Wern är Visbys skarpaste privatdeckare, och det är lätt att förstå när en betänker att han är son till polisen Maria Wern, känd från både böcker och TV. I Falskt spel av Anna Jansson närmar det sig lucia och Visby ska få besök av en världsberömd artist som ska hålla en välgörenhetskonsert i domkyrkan, Lady Gloria. På konsertkvällen händer det fruktansvärda – biljettpengarna blir stulna och Gloria kidnappad. Kvar i logen ligger bara en lapp om att kidnapparen kräver ytterligare 10000 kronor i lösensumma inom ett dygn för att släppa Gloria fri. Det är bara ett fåtal personer som har tillgång till nyckel in till logen och alltså kunde ha kidnappat henne, och de flesta av dem är inblandade på konserten på ett eller annat sätt. Nu måste Emil och hans detektivkollegor försöka få tag i lösensumman och lura kidnapparen att avslöja sig innan det är för sent.

Det finns flera böcker om Emil Wern.

Adventskalender Lucka 12

Adventskalender Lucka 12

De sju brödernas skatt är den sjunde boken om vikingapojken Halvdan av Martin Widmark. Halvdan och hans kompis Meia bor på var sin sida om floden, i den asatroende Östbyn och den kristna Västbyn. De har varit ute för många äventyr tillsammans, men i den här boken så kommer äventyret ända fram till deras egna byar.

Den blodtörstiga vikingen Krok och hans sex lika räliga bröder har just kommit hem från plundringståg i England. Det sägs att engelsmännen frivilligt gick och hämtade allt sitt silver bara för att slippa se de förfärliga männen, och bröderna kom hem med en stor säck full av skatter. Nu säger de sig dock ha fått nog av båtresor och börjar istället hota människorna i Öst- och Västbyn. De kräver ett silvermynt för varje invånare i byarna, för att inte skada och döda dem.

Under en fisketur råkar Meia och Halvdan i klorna på bröderna och då inser de att bröderna inte bara hatar alla andra, utan de verkar också hata och önska varandra ur världen. Allt för att få så mycket silver som möjligt för sig själva. Detta utnyttjar Halvdan och Meia när bröderna bestämmer sig för att ”leka” genom att skjuta prick på dem med pilbåge.

De sju brödernas skatt är en ganska blodig historia, men Halvdan och Meia är fulla av list och mod. Som alltid.

Adventskalender Lucka 11

Adventskalender Lucka 11

Alla krig är fruktansvärda. För att börja från början. För hundra år sedan utkämpades ett av de vidrigaste, det första världskriget. Längs västfronten i Frankrike slaktade soldater varandra i lera, kyla, mörker och elände utan att komma någonstans eller vinna mark för någondera sidan.

Hemma i England har Jack precis blivit professionell fotbollsspelare när kriget bryter ut. Trycket är stort på alla unga män att ta värvning i kriget och efter några månader som proffs så åker Jack till London för att skriva på. Han söker sig till Fotbollsbataljonen som bara består av idrottsmän, och då framförallt fotbollsspelare. Under en lång tid är det träning hemma i England, men till slut skickas Jack och hans kompisar till fronten. Det som väntar honom är att dag och natt vada runt i lera och gyttja, skjuta eller bli skjuten, se sina vänner bli skadade eller dödade i ett fullkomligt meningslöst försök att driva fienden till utmattning. 
Men det finns ljusglimtar. Då och då får soldaterna permission och det arrangeras fotbollsturneringar där Jack får en chans att glömma allt vad krig och elände heter. Även om fotbollsplanen också är täckt under ett så tjockt lager lera och gyttja att bollen knappt kan studsa. Och Jack lever för drömmen om att en dag få komma hem igen och fortsätta sin karriär som fotbollsproffs.
Bakom linjen, av Tom Palmer handlar om personer som fanns i verkligheten. Jack levde och boken bygger på händelser som han var med om före, under och efter kriget. Men det är inte en dokumentär bok, utan en påhittad berättelse. Tom Palmer har dock gjort grundlig research och HÄR kan du läsa mer om boken, se filmer från platserna där den utspelar sig och höra författaren läsa ur den.
Adventskalender Lucka 10

Adventskalender Lucka 10

När jag var 13-14 år var jag störtkär i en kille som var några år äldre än jag. Han hette Andreas. Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe blev en favoritbok, speciellt efter att jag hittat en underbar liten blyertsteckning i mitt låneexemplar från biblioteket där Emilies och Andreas namn var snirkligt skrivna kring en tordyvel och ett hjärta. Men nu går jag händelserna i förväg.

När Jonas fyller 13 år får han äntligen en portabel bandspelare som går att spela in på. Han drömmer om att bli reporter och spelar in allt han kan komma på, ljudet av tåget som kör förbi, vattnet som porlar i ån, hans mammas utbrott och samtalen mellan hans syster Annika och deras kompis David. Redan första kvällen hamnar de tre, Jonas, Annika och David vid Selanderska gården, som länge har använts som pensionat. De hör röster inifrån huset och i sin reporteriver börjar Jonas spela in samtalet mellan fru Göransson som driver pensionatet och en okänd man som Jonas genast tycker är mystisk.

När de lyssnar på inspelningarna hör de en viskning. Det är något om ”sommarrummet” och ”Emilie”. Både Jonas och David hör det, men Annika slår bort det som fantasier. Redan någon dag senare får syskonen erbjudande att vattna blommorna i Selanderska gården under sommaren medan fru Göransson är bortrest. När en nyckel till ”Sommarrummet” plötsligt dyker upp och en ovanlig blomma i fönstret på Selanders gården verkar mycket bestämd att de ska gå upp på övervåningen i huset ger Annika till slut med sig. Under golvtiljorna på vinden hittar de ett skrin med brev daterade på 1760-talet och de kommer både en kärlekshistoria mellan Emilia Selander och Anderas Wiik, lärljunge till Carl von Linné, och och ett egyptiskt mysterium på spåren.

Det blir verkligen en sommar utöver det vanliga. Alla tordyvlar som dyker upp och verkar visa dem vägen, är det bara en slump? Husets ägarinna, Julia J:son Andelius, varför ringer hon och vill spela schack med David, och vad har hon med allt det mystiska som händer att göra? Och vad är mannen i den blå skåpbilen på jakt efter? Medan Annika fokuserar på kärlekshistorien mellan Andreas och Emilie, så tycker David att Andreas filosofiska tankar och idéer är det viktigaste, och Jonas tycker att de båda är tråkiga och menar att det såklart att det är den (numera försvunna) egyptiska statyn som Andreas tog med sig hem från en av sina resor som är det absolut viktigaste.

Och håller boken fortfarande? 20 år senare och utan att jag är kär i en kille som heter Andreas? Jo, det gör det faktiskt. Boken kom ut -78, så den var ju gammal redan på 90-talet, men om en bara accepterar att ”avancerad teknik” utgörs av en walkie-talkie och en kasettbandspelare så går det hur bra som helst.

Adventskalender Lucka 9

Adventskalender Lucka 9

Här kommer ett tips för den tålmodiga läsaren: Ada Goth och mysteriet på Gasta-Gorma herrgård, av Chris Riddell. En både spännande och rolig historia.

Ada är det enda barnet till lord Goth på Gasta-Gorma herrgård. Hon lever ett förfärligt ensamt liv eftersom lorden lever efter devisen att barn ska höras men inte synas och därför tvingar sin dotter att bära ett par enorma stövlar så att han hör henne på långt håll och kan fly in på sitt rum när hon kommer. Lorden träffar sin dotter endast en gång i veckan då de dricker te ihop. Anledningen till detta är att Ada påminner så mycket om sin mamma, den vackra lindanserskan Partheope, som förolyckades under ett åskväder när hon tränade på att gå lina på taket och att lord Goth blir så ledsen varje gång han tänker på det.

Lordens årliga fest med galoppcykellopp och inomhusjakt närmar sig och Ada misstänker att allt inte står rätt till. Inomhusjägmästaren som förestår jakten verkar ha skumma saker för sig och tillsammans med Emily och William, som är barn till en av lordens många gäster, försöker hon ta reda på vad.

Chris Riddell är även illustratör och har en ganska speciell snirklig, detaljerad teckningsstil och han skriver lite som han tecknar. Det är mångordigt, lite omständligt och ofta roligt. Men som läsare får en vara beredd på att läsa noga, ha gott om tid och kanske slå upp ett och annat ord under läsningens gång.

Splods öga

Splods öga

En morgon när två barn ska äta sina frukostflingor finns det ingen mjölk i kylskåpet. Pappan ger sig ut för att köpa, men det dröjer oresonligt länge innan han kommer tillbaka. Till slut gör han ändå det och han har mjölken med sig. Ett paket mjölk som varit på äventyr i både tid och rum, räddats från pirater, vulkanutbrott och wumpirer, men också räddat jorden från att invaderas och övertas av ondsinta rymdvarelser. Det är ingen dålig historia som barnens pappa berättar när han kommer hem. Men tror barnen verkligen på den?

Neil Gaiman (som i största ödmjukhet skrivit ”Vansinnigt populära” framför sitt namn på bokens omslag) har skrivit ett galet (galaktiskt) äventyr. Det är ganska gott om svåra ord, och en hel del situationer som kan behöva förklaras lite, så den passar kanske inte så bra för egen läsning. Men som högläsningsbok… Absolut! Jag tror att jag hade älskat den som barn och jag hoppas att många lärare kommer läsa den för sina klasser.

Bilderna i boken är gjorda av Chris Riddel och de är helt fantastiska. Jag skulle rekommendera att skanna in ett par av dem och visa medan du läser. De tillför ytterligare en dimension till humorn och framförallt så ökar förståelsen i de partier som kanske är lite svåra för vissa barn.

Om en nu nödvändigtvis vill ha ”nytta” av sin högläsning, alltså mer nytta än att bara göra duktiga läsare av sina elever, så kan historien uppmuntra till att lära vidare om både pirater förr och nu, religionsutövning hos sydamerikanska indianstammar före européernas kolonisation av kontinenten och tidsresors för- och nackdelar. Bara som exempel. Även om det är en knasig berättelse finns det alltså möjligheter att utnyttja den för fortsatta studier inom en rad olika ämnen.

Lycka till!

Sent ska syndaren vakna…

Sent ska syndaren vakna…

1999 när den första Harry Potter-boken kom på svenska var jag 18 år, gick på gymnasiet och hade inte tid att läsa barnböcker. När filmen kom 2002 var jag lite snobbig och tyckte att det var alldeles för hajpat, hela grejen. När jag började jobba på mitt första biblioteksjobb 2007 lästes böckerna så mycket, alla visste allt om dem och det fanns verkligen ingen anledning för mig att lägga tid på att läsa dem för att göra reklam för dem – de lånade ut sig själv utan att jag behövde röra ett finger. Så har åren gått och det har alltid funnits annat som varit viktigare. Jag har ju ändå inte kunnat undgå att förstå vad det hela handlar om. Namnen Voldemort, Gryffindor, Dumbledore och Hermione (även om jag fortfarande inte fattar hur det uttalas!) är välbekanta.


Men nu kom första boken Harry potter och De vises sten i en alldeles ny illustrerad utgåva (Maria skrev om detta HÄR) och jag föll verkligen pladask för bilderna. Boken fick till slut följa med hem och nu har jag läst den. Formatet på boken är möjligtvis lite klumpigt. Det är ingenting för sängläsning, kan jag konstatera efter att ha försökt, men jag kan tänka mig att som högläsningsbok kommer denna vara fantastisk, att sitta ihop och titta på bilderna länge, Jag blev faktiskt så såld på boken att jag nu funderar på att köpa böckerna även till mig själv efter hand som de ges ut, gömma dem och sedan ge allihop på en gång till mina barn när de har åldern inne och alla illustrerade utgåvorna har kommit ut (om sisådär sex-sju år). Börjar redan längta!

Själva historien behöver jag väl inte säga så mycket om, men här kommer några av mina favoritbilder. Kvalitén på fotografierna kanske lämnar en del övrigt att önska…

 Det här är ön där Harry Potters morbror försöker gömma familjen för alla brev som kommer om att Harry blivit antagen på Hogwarts.

 Hagrids stuga och trädgård!

Min ettåring blev alldeles vild av glädje när hon tittade på denna bilden och såg att det var en katt. (”Tahht!!!”)

Ja, så nu är det väl bara ett knappt år kvar till nästa bok.

Hanna Mendels chans

Hanna Mendels chans

Hur ska jag skriva om andra världskrigets fasor… Inga ord passar, allting skaver och blir fel. Går det att prata om vad som hände, vad som fortfarande händer, med barn och unga utan att det blir antingen för mycket, för otäckt, eller alltför generellt och oengagerande. Jag vet inte. Jag tror inte jag är så bra på det. Själv läste jag Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam tidigare i år och beskrivningarna vad Doktor Mengele gjorde har etsat sig fast i mitt minne och kan få mig illamående bara jag tänker på det. Mengele dyker upp också i den bok jag läst nu, men utan några detaljerade beskrivningar av hans grymhet.

Hanna är 15 år och har framtiden utstakad. Hon ska snart börja på musikkonservatoriet i Budapest, bli konsertpianist och spela på stora scener över hela världen. Men först och främst ska hon gå på bal i den vackra gula organzaklänningen som mamma sytt till henne. Alla hennes planer går om intet när ghettot, där alla judar i staden bott sedan tyskarnas invasion av Ungern några månader tidigare, plötsligt ska stängas. Mitt i natten kommer soldater och beordrar familjen att lämna sin lägenhet och redan nästa morgon tvingas de iväg på resan mot Auschwitz-Birkenau, i överfulla stinkande boskapsvagnar, utan mat och vatten.

På perrongen i Auschwitz frågar någon hur gammal hon är. Hanna svarar att hon är 15, och då säger mannen: ”Nej, du är 16!” sedan försvinner han in mängden. Hanna förstår inte, men ljuger för läkaren, Josef Mengele, som inspekterar dem när de kommer fram, och säger att hon är 16 år. Det gör att hon får följa med sin mamma och storasyster Erika. På nätterna trängs de på den hårda träbritsen i baracken, på dagarna arbetar de i ett stenbrott. Maten är näst intill obefintlig, förhållandena förskräckliga, och Hannas mamma blir alltmer avtrubbad och avskärmad från verkligheten. Men så en dag hör Hanna talas om att kommendanten för lägret söker en ny pianist och hon får chansen att provspela för honom. Sex unga flickor från lägret vandrar bort till byn där Kommendanten bor i ett stort hus och Hanna blir den utvalda lyckliga, tack vare Kommendantens son Karl. Så börjar en annan tid för Hanna. Hon får varje dag lämna smutsen och kylan i lägret och tillbringa sina dagar i ett uppvärmt hus, med att stå i givakt bredvid flygeln när hennes tjänster inte behövs och att spela när Kommendanten har besök eller vill ha lite trevlig bakgrundsmusik. Hannas besök i huset innebär också en större chans att få i sig något ätbart. Hon lär känna Vera som är hembiträde och i köket finns ibland tillfälle att smyga åt sig ett kålbad, en okokt potatis eller en morot. Karl sitter ofta i musikrummet och lyssnar på henne och till en början verkar han ointresserad och lite äcklad av Hanna. Men efter ett tag börjar de prata lite med varandra när Kommendanten inte är hemma och Hanna förstår att han inte alls är som sin far. Men hur kan hon få känslor för någon som står och ser på när hundratusentals människor mördas bara några kilometer bort?

Koncentrationslägrens grymhet och fasor skildras, men nog finns det ett visst filter. Hanna förstår inte själv vidden av grymheten, och därför skonas även läsaren. Boken beskriver hennes verklighet. hon inser inte att folk mördas, utan lever i tron att det är ett arbetsläger. Det är en tung historia, som alla skildringar av förintelsen, men jag är ändå glad att det fortsätter komma ut böcker om andra världskriget som gör det möjligt för nya generationer av unga att läsa och förhoppningsvis förstå att detta ofattbara har hänt och vi måste gör allt för att det inte ska hända igen. Jag vet inte om det är en bok som kommer lånas direkt av eleverna, men jag hoppas att lärarna plockar upp den till högläsning, för det finns så otroligt mycket att prata om.

Lågmäld mystik

Lågmäld mystik

Igår kväll läste jag en bok som legat i min att-läsa-hög ett tag. När jag packade upp nya böcker för några veckor sedan så fångade den mig direkt, med sin avskalade, lite suggestiva framsida, men sedan var det hela tiden andra böcker som kom före när jag väl skulle sätta mig och läsa.

Skuggsommar av Mia Öström handlar om Rakel, en ganska tystlåten och tillbakadragen tjej. Hennes mamma har tillbringat en lång tid med att bara ligga i sin säng och må dåligt, och Rakel har vant sig vid att smyga tyst omkring hemma, inte göra något väsen av sig vare sig där eller i skolan. Göra allt för att inte dra uppmärksamheten till sig. Nu är det sommar och hon ska tillbringa hela lovet hos sin jämnåriga kusin Ellika och dennes föräldrar på deras pyttelilla skärgårdsö halvvägs till Finland. Ellika och Rakel brukade vara som systrar, men det var länge sedan, och nu verkar det som att Ellika hatar henne. Dessutom känner hon sig fel i familjens välordnade vackra vita hus. Den pittoreska ön känns mer som ett fängelse än det paradis som den är tänkt att vara. 
Det är den varmaste sommaren på över hundra år och Rakel tillbringar nästan all tid nere på stranden vid hopptornet. Hon är rädd för att hoppa och dyka, men ute på hopptornsbryggan träffar hon tvillingarna Majken och Lisen som inte verkar rädda för någonting. De lovar att lära henne dyka och att hon ska få vara med i deras hoppklubb om hon bara utför tre uppdrag. Men Ellika upptäcker tvillingarna, och eftersom ön är privat försöker hon skrämma och hota dem för att de inte ska komma tillbaka. Rakel hamnar mitt emellan tvillingarna och Ellika och uppdragen som hon ska göra tvingar henne ifrågasätta sig själv och vem hon har blivit. 
Under hela läsningen finns misstanken att det är något som inte stämmer med tvillingarna, de försvinner ibland spårlöst, de vill inte riktigt avslöja var de bor och hur de lyckas ta sig till ön och de beter sig på ett gränslöst sätt, men jag hålls på halster nästan hela boken innan jag får svaret. Skuggsommar är en väldigt lågmäld historia, ändå griper den tag i mig oväntat mycket. Det kanske inte är boken jag kommer minnas bäst från 2015, men helt klart läsvärd.
Min stora stökiga nya familj

Min stora stökiga nya familj

Rose är ensambarn och hennes föräldrar är dessutom skilda. Hennes dagar brukar alltså vara ganska lugna, för antingen är det hon och mamma, eller så är det hon och pappa. Fler brukar de aldrig vara. Men en dag berättar Roses mamma att hon träffat en man, och att han har barn. Många barn.
”’Precis som du alltid önskat dig!”
Vad har jag alltid önskat mig?” frågade jag.
”Syskon! Du har ju alltid klagat på att vara ensambarn.”
”Vänta nu lite”, sa jag. ”Jag menade att du och pappa borde ha skaffat fler barn medan ni var tillsammans.”
Man ska se upp med vad man önskar, var det en klok person som sa någon gång, för det man önskar kan bli sant. Därför måste man vara noga med sina önskningar – väldigt noga.”

Och nu är det dags att hälsa på i deras hus för första gången. Rose fattar inte att mamma inte ser röran, den ovårdade trädgården, kaoset inne i huset, de ouppfostrade barnen, hon som brukar vara en sådan pedant. Rose ser det mer än väl och hon har ingen lust att plötsligt få fem brorsor. Fast vänta nu, Renée visar sig vara en tjej, jämngammal med Rose.

Det blir en hel del kulturkrockar när Rose och hennes mamma träffar Frank och alla hans barn, och det är verkligen inte helt problem- eller konfliktfritt. Det största problemet är kanske ändå att det känns jobbigt att pappa är så ensam. Rose gillar lugnet varannan vecka hos pappa, men trivs han verkligen med att vara så ensam? Han verkar fortfarande lite kär i mamma och kanske tycker det är jättejobbigt att hon träffat en ny och att de gör så mycket olika saker när Rose är hos dem.

Tillsammans med Renée försöker hon hitta en ny tjej åt pappa och dessutom måste hon övertala sin mamma om att få följa med på Franks familjs årliga luftballongsfärd, fast mamman är höjdrädd och flygrädd och övertygad om att en ballongfärd leder till en säker död.

Min stora stökiga nya familj är kanske en bagatell, men jag hade roligt när jag läste den. Boken är fylld med väldigt olika, men bra vuxna. Vuxna som lyssnar och hjälper och löser problem, på olika sätt. Lite feelgood för mellanstadiet, skulle jag nog säga. Och detta är tydligen första delen på en serie böcker om Rose och hennes nya stora familj. Det blir kul att läsa fortsättningen!