Browsed by
Författare: Christina

Gruvan

Gruvan

https://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9178130034
Ellen tillbringar sin sommar på Utö tillsammans med sin familj. Det är två lite retsamma äldre syskon, pappa och hans nya kärlek Sofie. Ellen känner ingen kärlek till Sofie och vill inte veta av henne och snäser mest hela tiden åt henne.

Syskonen försöker skrämma upp Ellen när hon en natt ska sova i skjulet på tomten med en gammal spökhistoria som finns på ön. Det blir otäckt, men hon härdar ut hela natten, vill inte bli beskylld för att vara en fegis resten av sommaren.
I skjulet inkilat mellan brädorna hittar hon ett skrivhäfte med vaxdukspärmar. När hon öppnar boken finner hon tättskrivna sidor text med en mycket snirklig och svårtydd handstil. Men det här är mycket roligare än sommarboken som hon borde läsa och anstränger hon sig bara tillräckligt går det att tyda. Texten är skriven av Anton som var 12 år i mitten av artonhundratalet. Hans pappa och äldre bröder arbetar i gruvan på ön och snart är det även Antons öde om nu inte hans drömmar kan slå in. Han vill fortsätta i läroverket och bli en berömd författare. Jojo så ska inte en arbetarunge tänka, menar hans pappa.

Berättelsen rör sig på dessa två plan och skiftena känns naturliga. Porträtten av Anton och Ellen känns trovärdiga och vi kommer den nära in på livet. Detsamma gäller flera andra personer  i berättelsen. Sara Lövestam som är författaren är skicklig på att väva in mycket utan att det känns påklistrat. Vi lär oss om släktforskning, hembygdsmuseer, livet på en skärgårdsö, klassklyftor och arbetares villkor för drygt 150 år sedan. Även samvaron mellan Sofie och Ellen har en central plats och utvecklingen av deras relation känns trovärdig.
Ännu en mycket bra berättelse av skickliga Sara Lövestam.

Gullholmens bibliotek

Gullholmens bibliotek

I juli var jag i Bohuslän på en minnesvärd cykelsemester. Ett dygn tillbringade jag på Gullholmen, en ö som du når från Tuvesvik på Orust.
För länge sedan var det ett ö fylld av fiskare, när sillen gick till och senare fiske av makrill som exporterades till USA. Nu bor här några få personer året runt men på sommaren fylls alla husen av släktingar till forna fiskare bl.a. Det är ett gytter av hus och mycket charmigt. Utanför ön passerar båtarna som på en motorväg. Havet är salt och härligt.

Ön har ett eget kulturhus som inrymmer ett fågelmuseum som emellanåt förvandlas till en biosalong.

Granne med museet huserar öns lilla bibliotek. (Ska vi vara riktigt nogräknade kallas det för en utlåningsstation.)
Beståndet är inte så stort och utlån sker på “gammaldags” vis med noteringar på bokkortet. Här är full service och det går hur bra som helst att beställa in böcker från Orust. Biblioteket är öppet några timmar varje lördag och det är Berth som upprätthåller den här servicen. Både hans mormor och mamma har haft samma syssla. I
det civila är Berth kurator. Det är han som hämtar beställda böcker
på Orust varje fredag och lämnar in återlämningar på måndagar.
Berth visade mig sin statistik och hans största bekymmer nu är att utlåningen av barn och ungdomsböcker har gått ner radikalt. Vi hoppades båda att det beror på ett generationsskifte och att de barn som ändå vistas på ön läser på annat sätt.

Ja skiter i att det är fejk!

Ja skiter i att det är fejk!

Vi är alla bekanta med så kallade klintbergare, det vill säga vandringssägner som dyker upp med jämna mellanrum. Bengt af Klintberg har under många år samlat på den här typen av berättelser och gett ut dem i bokform i ex. Råttan i pizzan och Glitterspray.
Jack Werner inleder sin bok med en hyllning till Klintbergs arbete och menar att det är egentligen han som borde ha gett ut Werners bok. Den har en lång titel och börjar med ett citat, “Ja skiter i att det är fejk, det är för jävligt ändå” med undertiteln Om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten av källkritik.
Jack Werner är journalist och var en av dem som startade Viralgranskaren i tidningen Metro. Han står även bakom den mycket populära Creepypodden som sänds i Sveriges Radio P3.
I boken finns ett fyrtiotal berättelser som har publicerats på Internet, alla osanna. En slags moderna vandringssägner, med den skillnaden att de sprids så oändligt mycket snabbare och når på kort tid många fler individer. Det är berättelser där människor vill vilseleda av olika orsaker, politiska, rasistiska, falsk eller stulen identitet eller ryktesspridning av andra skäl.
I boken redogör Werner för berättelsen och för sen ett resonemang om hur den spritts, varför och hur han avslöjat den som osann. Det är mycket intressant läsning och en utmärkt lektion i källkritik. Sist i boken finns 10 tips när en ska granska uppgifter som sprids via Internet.
Jag läste boken med stor behållning, både som underhållning och som “lärobok”.

Shaun Tann på Dunkers

Shaun Tann på Dunkers

Efter en fantastisk cykeltur från Ängelholm till Helsingborg, längs Kattegattleden, avslutade jag dagen med ett besök på Dunkers och utställningen med Shaun Tanns bilder.
Utställningen breder ut sig i flera rum och bilder ur många av hans böcker pryder väggarna. Det lönar sig att ladda ner en app som Helsingborgs stad gjort. Där kan du gå in på Dunkers och aktuell utställning. Till Tanns bilder läser olika röster upp delar av texterna ur de olika böckerna. vilket gör att upplevelsen blir större. I filmrummet visas den animerade filmen The lost thing, vilken Tann fick en Oscar för. Filmen innehåller även ett avsnitt där han själv berättar om sitt tecknande.

2011 tilldelades Shaun Tann ALMA-priset, litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Även om jag läst och länge tittat på bilderna i alla de böcker som presenteras ger utställningen mig en stor upplevelse. I ett av rummen, inrett i “Tann-stil” med flera av hans bilder uppförstorade på väggarna, blir jag sittande länge. På ett bord ligger visningsexemplar av hans böcker och det är lätt att sjunka in i någon av hans bilder och låta fantasin löpa fritt.

Många av hans böcker finns på våra skolbibliotek. Maria skrev om den fantastiska berättelsen om utbytesstudenten Eric här på Bubbel.
När jag gick och njöt av utställningen bestämde jag mig för att läsa och prata kring bilderna i klasser till hösten. Vilken bildskatt och fantasikälla att ösa ur!
Utställningen pågår till och med den 12 augusti.

Barnradions bokpris

Barnradions bokpris

Nu har det tillkännagetts vilka böcker som nominerats till Barnradions bokpris. Under sommaren är det fem ungdomar från Rosengårdsskolan som ska läsa och fundera över vilken som är deras favoritbok. Ungdomarna går i årskurs fem och sex. Till hösten möts de för att diskutera och utse en vinnare. Det är alltid intressant att lyssna till deras diskussioner och höra hur de tänker och resonerar.

.
De fem böcker som har nominerats är Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. Den skrev Emelie om på Bubbel HÄR. Bok nummer två är  Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, den nämnde Maria HÄR i ett inlägg med anledning av förintelsens minnesdag. Bok nummer tre är Risulven, Risulven av Nina Ivarsson som jag skrev om HÄR. Fjärde boken är Pojken i paddan och jag av Jonatan Järvi. Den  vet jag att flera av oss i teamet har läst men ingen har skrivit om. Den femte boken går tyvärr inte att köpa genom några av våra inköpskanaler. Det är en bok av Linda Skugge som ges ut genom en bokklubb och den bär titeln Ella och Youtube-paniken.
Jag har ju en personlig favorit bland dessa böcker. Framtiden får utvisa om vi tycker lika.

Stina Wirsén på teckningsmuseet i Laholm

Stina Wirsén på teckningsmuseet i Laholm

En varm helg var jag på en minisemester i Laholm men omnejd. Laholm är en fin liten stad, med en vidunderlig utsikt mot Lagan. Det är dessutom nära till havet och fina vandringar inpå knuten.
I Laholm ligger teckningsmuseet, Nordens enda med en samling på mer än 20 000 teckningar. Museet är inrymt i den gamla brandstationen.
Helgen jag var där öppnade sommarens utställning med Stina Wirséns bilder, som pågår fram till den 9/9.

Kanske tänker vi främst på Stina Wirsén som skaparen av de fina småbarnsböckerna såsom Vem är bäst? Eller kanske de hon gjort i samarbete med sin mamma Carin Wirsén med bl.a. pärlan Leka tre.

Men hennes karriär har så många fler skatter.I utställningen finns bilder från hennes tid på Dagens Nyheter och samarbetet med operan och modevärlden.

Länge blev jag stående framför några teckningar som var så mycket starkare i färgvalet än vad som är brukligt för Stina Wirsén. Budskapet i teckningarna är också djupt berörande och har varit publicerade i DN i samband med artiklar om #Metoo.

Även teckningar från materialet som under våren skickades ut till alla skolor från Brottsoffermyndigheten fanns med. En bok och samtalskort tänkta att användas i samtal med utsatta barn där vuxna brister i sin omvårdnad.

Under dagen hade små och stora barn möjlighet att delta i en workshop tillsammans med Stina Wirsén.

Titta in på museets webbplats för att se vilka dagar utställningen är guidad och när det finns sommarlovsverkstad, riktad mot olika åldersgrupper.

Sommarläsning

Sommarläsning

Just nu håller vi skolbibliotekarier på att propagera för sommarläsning genom mängder av bokprat, massiva utställningar med boktips och reklam för folkbibliotekens satsning Sommarboken, runt om på våra skolor.
Förstå att jag blev glad när jag fick nys om att Sveriges Radio sände 90 minuter, om vikten av att läsa i allmänhet och att hålla i läsandet under sommaren i synnerhet, på nationaldagens morgon.
Programledaren Ylva Karlsson samtalade med Kristian Vasenius 13 år och entusiastisk fantasyläsare. Han hade lyckan att ha en läsande pappa som läst högt och tipsar om lämpliga böcker.
Gymnasielärare Jenny Edvardsson kom också till tals och hon berättade om hur hon jobbar med läsning tillsammans med sina elever. Hennes sätt att arbeta passar på alla stadier i skolan. Jennys blogg är mycket rolig att följa. Hon menar att det gäller att möblera med böcker hemma och i skolan, låta dem ligga i högar och skyltas upp fint. Att alltid ha med sig böcker synligt. Att låta eleverna vara med och bestämma över inköp bland annat.
Vidare deltog Bodil Alvarsdotter barnbibliotekskonsulent. Hon kom med många kloka tankar och berättade bland annat om folkbibliotekens satsningar på digra sommarlovsprogram och sommarboken. Fast lite trött blir jag allt när hon (inte den första) klagar över att biblioteken inte när alla barn och ungdomar. JO Bodil, vi skolbibliotekarier gör det. Därför är vi ju så viktiga. Detta trots att hon har ett förflutet som skolbibliotekarie. Och Bodil det har ändrat sig sedan du var i skolans värld. Många skolbibliotek lånar ut sina böcker även över sommaren.
Den sista gästen var forskaren Martin Ingvar. Trots att han var oförskämd mot både lärarkåren och Skolverket sa han en del som var klokt. På frågan från Ylva om vad en förälder bör tänka på vad gäller barn och ungdomars läsning kom snabbt fem goda råd:
Läs själv, Läs och ha roligt, Läs för dina barn, Ha tålamod och lyssna när ditt barn läser och Resonera om vad som sägs i texten.
Alla var överens om att det krävs stöttande vuxna, att bli en läsare med flyt är en arbetsam process som är a och o för barnets framtid. Alla har inte dessa vuxna kring sig men det finns surrogatföräldrar att tillgå. Förutom alla duktiga bibliotekarier och entusiastiska lärare då, tipsade Martin om Jagharläst.se och Bodil om Barnens bibliotek.

Börja krypleta!

Börja krypleta!

Nu vill jag inte jobba mer, utan packa min ryggsäck med termos, lupp och boken Börja krypleta! En guide till småkrypens värld. Det är en helt fantastisk bok som trädgårdsingenjören Cecilia Ottenby har skapat.

Hon guidar oss genom fem olika biotoper, trädgården, ängen, skogen, heden och sjön. På ett mycket pedagogiskt sätt berättar hon både i text och bild vad vi ska kika efter . Dessutom finns det avsnitt där hon förmedlar  fantastiska anekdoter. Jag trodde att jag sett några av världens största myrstackar på Tjörn, men icke. “Världens största myrsamhälle sträcker sig från Italien till Portugal. Samhällets gemensamma myrstack är 6000 km lång!”

Bara att läsa alla finurliga namn på insekterna… gurkspindel, ormhalsslända, rutad dansfluga, svart dödgrävare och silvermunstekel gör att fantasin sätter igång.

Boken har innehållsförteckning och längst bak en ordlista. Bak i boken finns även ett avsnitt med rubriken “Det här kan du göra”.
Det är en otroligt vacker bok och mycket viktig för förståelsen av hur vi bör behandla vår arma jord.

Ett ovanligt möte en vanlig måndag

Ett ovanligt möte en vanlig måndag

Tänk dig en hängmatta mellan två träd i en sommarfin
trädgård. Där i hängmattan ligger en ung tjej uppallad med kuddar och filtar. Hon
har datorn på magen och skriver nonstop. Det är lite obekvämt och handlederna
värker efter en stund… I trädet hänger högtalaren där musiken ljuder. Mobilen
inom räckhåll så att hon kan ringa syrran efter ännu en smörgås. Så ser Ebba
Hyltmarks
favoritplats ut när hon skriver.
En helt vanlig måndag var jag nämligen med om ett ovanligt
möte. Jag hade stämt träff med Ebba Hyltmark, författare till Alla suger och
det är ingens fel
. Boken är fantastiskt bra, läs vad Emelie skrev HÄR
Bubbel.
Ebba går sitt första år på gymnasiet, men boken började hon
skriva på redan i sjunde klass. När den väl var klar i sitt första utkast, ett
och ett halvt år senare var det bästa kompisen Charlie som var den första som
fick läsa den i sin helhet och komma med synpunkter. Om jag förstod saken rätt
var det även han som pushade på att Ebba skulle försöka få den utgiven.
Även Ebbas mormor betydde mycket. Hon som
hjälpte Ebba 8 år med första boken genom att låna ut dator, fungera som
stavningsexpert och bistå med utskrift. Efter att Ebba tecknat framsidan var
det dags för uppläsning för familjen. Fortfarande ivrigt påhejande och
stöttande. Men nu var det mer allvar. Mormor letade upp förlag och manus
skickades iväg. Det var varken det första eller andra förlaget som tackade ja
men det gäller att inte ge upp. Det var Brombergs som hade den goda smaken att
tacka ja och nu har chansen att få ge ut flera böcker av denna fantastiska
tjej.
Ebba sitter mitt emot mig på Ebbas skafferi i Lund (var
annars 😉 och pratar om sitt författarskap. Ögonen lyser och när hon
blir ivrig gestikulerar hon livligt med händerna. Det här är en effektiv tjej
som utnyttjar helger och lov till skrivande. Det fungerar även utmärkt att
skriva samtidigt som hon är speaker på en idrottstävling.
Hon menar att det finns många fördelar med att vara (nästan)
jämngammal med de hon skriver om. Tonen blir äkta och det finns många kompisar
att låna repliker och beteenden ifrån. Jo, hon frågar alltid om det är ok.
Det är spännande att höra hur hon jobbade tillsammans med
förlaget från den första versionen till att ett drygt år senare kunna fira en
färdig och utgiven bok. Mycket har förändrats, slutet är helt annorlunda och
personporträtten har fördjupats. Vissa avsnitt har hon fått jobba mycket med. I
början var det här en rolig process men i slutet när det handlade om specifika
ordval och kommatecken var det mindre kul.
Ebba, är precis som huvudpersonen Li, en stark tjej som vet
vad hon vill. Förlaget kom med olika förslag till omslag, ” de sög verkligen”.
Det slutade med att en av Ebbas kompisar fick agera modell och en annan skötte
fotograferandet. Jag gissar att Ebba själv inte var inaktiv utan regisserade
det hela. Sen fick hon ändå kompromissa med färgsättning och annat. Men nästa
gång…
Vi pratar i gott och väl en timme och det är spännande att
höra henne berätta om valen av namn, hur hon visualiserat personerna, Lis
musiksmak och mycket annat.
Extra roligt är det att höra att bok nummer två finns i ett
första utkast och att den rör sig i samma universum. Den som läst hennes första
bok kommer att le igenkännande åt vissa detaljer även om den handlar om andra
personer på Lis högstadieskola. Jag förutsätter att förlaget är beredda att ge
ut även den här boken. Ännu roligare är det att tredje boken finns… i Ebbas
huvud.
Ebba säger att Li är en udda fågel, inte alltid så trevlig
och det är bara att hålla med. Men Li är en stark tjej som vet vad hon vill och
kämpar för att det så ska förbli. Det finns flera mycket starka partier i
boken, läs om hur ett övergrepp etsat sig fast i Lis medvetande på sidan 228
till exempel.
Till sist två lästips från Ebba: We were liars av E Lockhart
vilken hon läste och grät floder på slutet. Maria skrev om den svenska utgåvan
Kanske är det allt du behöver veta HÄR på Bubbel. Boken finns nu på min
sommarlista.
Boktips två Som eld av Sara Lövestam. Det är bara att hålla
med, den skrev jag om HÄR.
Har du nu mot förmodan inte läst Alla suger och det är
ingens fel
ännu så vänta inte. Vill du lyssna till Lis favoritlåtar under
läsningen hittar du listan HÄR.

”Det blev så tomt efter att vi skrivit mycket i skolan, men
då kom jag på att jag kunde fortsätta själv på fritiden. Men det var först när
jag började läsa på allvar som mina egna personporträtt blev levande.”

Källkritik för de yngre

Källkritik för de yngre

Jag är inne i skolans ettor och jobbar med källkritik för tillfället. De jobbar just nu med vårblommor och jag hakar helt enkelt på. Hela tiden följer vi modellen att jag visar, vi provar tillsammans och sedan gör de samma sak i sina grupper.
Första uppgiften är att skilja ut vad som är fakta och vad som är en åsikt i de texter de får om sin blomma. En uppgift som inte är helt lätt i alla grupper utan kräver en del resonerande. Det går till slut och då tar nästa uppgift vid. Att kolla om den fakta som finns i texten verkligen stämmer. Det gäller helt enkelt att jämföra med andra texter. Det är betydligt enklare.
Tredje uppgiften blir att leta upp en bild som de får lov att använda och dela. Allt det här hinner vi inte på en lektion utan jag återkommer till klasserna vid flera tillfällen. Till sist är allt på plats och grupperna kan visa upp fina bilder på sina blommor och läsa upp sina noga kollade faktatexter för sina kamrater.
Förutom källkritik blir det en bra övning i att samarbeta och att redovisa för sina kamrater.
Populäraste boken på bibblan när klasserna kommer och lånar är nu Första floran och även andra böcker om blommor.