Drakar, alltid lika lockande!

Drakar, alltid lika lockande!

Jag, och många med mig, gilla drakar! De kittlar fantasin och tillför ytterligare en dimension till berättelsen, tycker jag. Alla ”vet” vi att drakar inte existerar, och ändå lockas så många av dem.
En av mina favoritböcker om drakar är ”Våra nordiska drakar och konsten att spåra dem: efter fältstudier av Drakforskare sir Adrian Dratt”, en faktabok skriven av Karin Linderoth makalöst vackert illustrerad av densamme.

Omslag på böckerna Våra nordiska drakar av Karin Linderoth och Jakten på Slottsdraken av Maria Byqvist hämtade från adlibris.com Dekorerad med ett slott, eldsflammor och en grå drake

Veckan innan jul kom en kollega med en ny bok till mig ”Jakten på Slottsdraken” skriven av Maria Byqvist. I förordet kan du läsa

Före händelserna i den här boken trodde jag inte det fanns drakar. Kanske att de hade funnits någon gång för länge sedan, men inte idag, bland alla bilar och mobiltelefoner. Jag trodde drakar var ganska klumpiga, lömska och väldigt stora djur som levde i skogen. Jag hade aldrig trott att det kunde vara helt tvärt om och verkligen inte att de kan vara helt tokliga i chokladbiskvier, finska pinnar eller lakritsgodis. Tänk så fel man kan ha! Ingrid ”

Ingrid är den mänskliga huvudpersonen i boken, den andra huvudpersonen är en liten, ytterst livlig, påhittig, envis och bestämd drakhona som heter Flamma. Eller egentligen heter hon Nemesis Divina, men hon lyssnar hellre till namnet Flamma.

Berättelsen tar sin början när Ingrid och hennes väninna besöker slottet, och får syn på något som ser ut som en liten silverfärgad drake. De tror såklart inte sina ögon, men fortsätter besöka slottet tills de faktiskt lyckas se Flamma, och få henne på bild. Flamma fattar tycke för Ingrid som blir invigd i den mycket hemliga Drakorden, som finns enkom för att skydda Flamma. Flamma är ca 350 år gammal, och var, inte helt på eget bevåg, skyldig till att det gamla slottet Tre Kronor brann ner. Till hennes försvar så var hon bara några dagar gammal, och hade inte riktigt lärt sig allt som en drake bör kunna. Drakorden bildades av greve Brahe, hovpredikant Wallin och domare Martinus strax innan Kung Karl XII kröning. Givetvis finns det de som vill se Flamma död, och nu kliver de fram ur skuggorna.

Berättelsen följer den svenska historien framåt mycket noggrant, med inslag av drakäventyr på ett spännande och humoristiskt sätt. En drake kan liva upp historien som ingen annan! Bok två är planerad och jag ser fram emot att återse Flamma!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *