LÄSLISTA:

LÄSLISTA:

Historien om Bodri av Hedi Fried och med bilder av Stina Wirsén.

Bodri är Hedis bästa vän, han är mjuk och len. Han är hennes hund och följer henne överallt.

Marika är också Hedis vän. ”Vi älskade hundar och vispgrädde och att klättra högst upp i valnötsträdet…Om du tittade på oss, såg vi inte så olika ut…Skillnaden mellan oss var bara att vi bad olika böner… Marika gick i kyrkan och jag i synagogan. Jag var jude, men inte Marika”

En dag kom en man med otäck röst till makten. Hans namn var Hitler och han tyckte inte om judar.

Vi har inte gjort något fel, så vi behöver inte vara rädda, säger Hedis pappa. Tyvärr har han fel. Alla judar i staden, blir hämtade av soldater och forslade i tåg till koncentrationsläger. När tåget lämnar staden blir Bodri och de andra efterlämnade hundarna , ensamma kvar. Bodri väntar under trädet, som skiftar utseende med årstiderna. I lägret tänker Hedi på honom. Hon undrar om han är ensam eller om han har sällskap av de andra hundarna i staden. Om de sover tillsammans och letar mat tillsammans. Tankarna på Bodri hjälper Hedi att överleva.

En dag kommer hon och hennes syster tillbaka till staden. Deras föräldrar och släktingar är döda, men de har lyckats överleva. Bodri finns fortfarande kvar och återigen får han hjälpa dem att orka leva vidare..

Detta är en bilderbok om Förintelsen. Att läsa tillsammans och prata om barn och vuxna.

Den förklarar lättfattligt och utan att fördjupa sig de värsta skeendena vad Förintelsen var även för mindre barn. Kanske kan du börja läsa den för sjuåringar, men var beredd på att svara på frågor och att prata om boken.

I början av boken finns ett citat av Hedi Fried, vars slut vi alla borde upprepa för oss själva varje dag.

”Jag heter Hedi, jag ska berätta om min barndom. Om hur jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad. Det som hände sen är svårt att berätta om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar. För vi människor kan göra så mycket ont men också mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.”

Läslista: Korridorer, 12 noveller om högstadiet

Läslista: Korridorer, 12 noveller om högstadiet

Titel: Korridorer, 12 noveller om högstadiet
Författare: Moa Eriksson Sandberg, Ester Roxberg
Rabén & Sjögren, 13+
142 s, Novellerna är 10-15 s

På högstadiets Läslista finns novellsamlingen Korridorer med. I Korridorer finns 12 finstämda och lagom långa noveller som alla utspelar sig runt högstadiets ofta långa korridorer. Författarna skriver inledningsvis att de ville skriva om sin egen högstadietid från småsamhällena i Sverige där de växte upp. Novellerna hakar fint i varandra men hänger inte ihop mer än att det är högstadiescenen som binder dem samman.

Novellerna kan passa som högläsning men kanske ännu hellre som boksamtalsunderlag. Här finns klassiska teman som ungdomar gärna diskuterar såsom kärlek, hat, vänskap, sex, klass, status och identitet.

Författarna har också skrivit en utmärkt lärarhandledning till boken som ni hittar här. Där finns många bra tips som underlättar om man vill arbeta med boken i en klass. Diskussionsfrågorna i lärarhandledningen passar till varje novell. Det är frågor att ta upp före läsningen och frågor när novellen är läst.

Här är exempel på bra frågor från lärarhandledningen:

Frågor att diskutera
före läsning
Vad är viktigast …

  • att trivas i skolan eller hemma?
  • att passa in eller att vara sig själv?
  • att bli omtyckt av andra eller att tycka om sig själv?
  • att vuxna frågar hur man mår eller att de låter en vara i fred?

Sammantaget är Korridorer en bra novellbok att ha ( i många ex) på högstadiet!

Slättens systrar

Slättens systrar

Titel: Slättens systrar (Berättelser från Gibat)
Författare: Malin Klingenberg
Illustrationer: Eeva Nikunen
Schildts & Söderström, 251 s
Passar för 12+

Sarina och Saba är systrar och huvudpersoner i denna berättelse som handlar om ett Nomadfolk som bor med sin klan på Gibats slätter. Systrarnas mamma är dör, de saknar henne mycket. Deras pappa Lote har en ny fru och ett nytt barn med den nya frun. Lote är klanens ledare och alla, inklusive Sarina och Saba, är rädda för honom. En dag säljer Lote ett av klanens barn till en rik främling som passerar förbi. Då förstår Sarina och Saba att varken de eller de andra barnen i klanen är säkra med Lote som ledare. Systrarna börjar i smyg träna på sina hemliga krafter (som de är förbjudna att använda).

Slättens systrar är första delen av tre i fantasyserien Berättelser från Gibat. Boken är tjock, 251 s, men har korta kapitel, ett drivet språk och ett mycket spännande innehåll. Jag tror serien kan få många läsare om vi bara ”hjälper dem in i” första delen.

Läslista: Katitzi & Katitzi och Swing

Läslista: Katitzi & Katitzi och Swing

Jag tror att de flesta tjejer som var barn under 70 talet läste Katitzi . Jag kommer ihåg hur sorgligt jag tyckte det var att Katitzi behövde bo på barnhemmet och vad glad jag blev när hon fick flytta hem. Jag vet inte om jag funderade så mycket på hur annorlunda hennes hemma var mot mitt, men när jag nu läser om boken som vuxen så är det så tydligt att boken skildrar en annan tidsanda och verklighet.

Böckerna berättas ur Katitzis perspektiv och det är ur hennes synvinkel som samhället skildras, framförallt i fråga om utanförskap, rättvisa och fördomar. Böckerna är skrivna av Katarina Taikon och det är hennes barndom och uppväxt som skildras. Läsaren följer Katitzi från ca 7 år tills hon är i övre tonåren och de utspelar sig i tiden efter andra världskriget.

Här finns lärarhandledning till de två första böckerna om Katitzi.

1979 gjordes det en TVserie av böckerna och den går att ta del av om du har ett abonnemang på Film och skola.

2010 gav Natur och Kultur ut böckerna på nytt, med en viss redigrering av språket. Redigeringen gjordes för att byta ut gammaldags ord mot nyare, för att rätta till felaktigheter i grammatik, och för att byta ut ordet ”zigenare” mot ”romer” då ordet används av romer, även om ”zigenare” har fått står kvar när icke-romer använder det, för att visa hur språkbruket såg ut då. De nya illustrationerna står Johanna Hellgren för. Katarinas dotter hoppas att nytryckningen av böcker kommer att ge en ny generation läsare lite kunskap om romernas historia i Sverige under efterkrigstiden.

Jag tror att böckerna vinner på att högläsas och samtalas om, då kontexen kan vara klurig och många händelser behöver förklaras. Vissa saker som lyfts i böckerna har återigen blivit aktuella, fast med annan kulturell tillhörighet. Det gör böckerna ännu viktigare.

Katarina Taikon blev en betydande del av romernas medborgarrättsrörelse under 1960- och 1970-talet och dog 1995.

Katarina Taikon
Katitzi & Katitzi och Swing
Natur och Kultur, 2015
285 sidor
Hcf
ISBN: 9789127141506

Läslistan Bröderna Lejonhjärta

Läslistan Bröderna Lejonhjärta

Jag fick boken ”Bröderna Lejonhjärta” i julklapp 1975. Det var en av mina favoritböcker som barn. Jag var så oerhört förtjust i Jonatan så jag ville aldrig se filmatiseringen när den kom för Staffan Götestam såg inte ut som ”min” Jonatan. Det är en underbar berättelse om syskonkärlek, sorg, mod och ger barn hopp om vad som sker efter döden. Skorpan, Karl ligger i kökssoffan och väntar på döden. Det var av en slump som Skorpan fick veta att allt hans hostande skulle leda till hans död. Den ende han kan prata med och visa sin rädsla och sorg är hans underbare storebror Jonatan. Det är Jonatan som berättar för Skorpan att efter döden kommer man till Nangijala. I Nangijala är det fortfarande sagornas tid och lägereldarnas tid. Landet ligger någonstans bortom stjärnorna. Men det blir inte som bröderna och alla andra tror. De tror att Karl kommer att dö först vilket är logiskt eftersom det är han som är sjuklig. Men det blir Jonatan som dör först i en olycka då han försöker rädda sin bror ut ur deras brinnande lägenhet.

I tidningen efter branden skrev Jonatans lärare att Jonatan Lejon borde bära namnet Lejonhjärta som kung Rickard Lejonhjärta med tanke på hans mod och godhet. Det dröjer inte länge innan bröderna återförenas i landet Nangijala. Men allt är inte frid och fröjd. Det finns godhet så väl som ondska och falskhet. För att få fred behöver människor samlas för att ta upp kampen och strida mot den ondskefulle Tengil och hans drake Katla. Astrid Lindgrens språk är fantastiskt och målande men dagens barn behöver stöttning för att förstå och ta till sig hennes berättelser.

Lejonflock

Lejonflock

Titel: Lejonflock
Författare: Linda Jones
Bonnier Carlsen, 309 s
För 13+

Boken inleds med beskrivningen av dagen när Vera, Jasse och Minna börjar på högstadiet:

”Vi möttes i korsningen vid orangea husen eftersom ingen ville gå till Bergskolan ensam” — Kvällen innan hade Minna och jag föreslagit att vi skulle ha våra röda tröjor på oss. Kom igen, det blir kul. Men Jasse hade vridit på sig. Asså jag vet inte , vi får inte göra bort oss första dagen.” (s. 13)

Tjejerna har varit kompisar länge och nu börjar de i samma klass på högstadiet. Men något händer ganska snart i den förut så tighta vänskapssymmetrin. Minna hamnar utanför och Vera och Jasse uppmärksammas och blir bjudna på fester av tjejer i nian. Tjejerna kallar sig för Bunny (som ett samlingsnamn) och de inte bara festar de håller på med någon slags godtycklig hämndaktion mot killar på deras skola. Killar blir dömda av bunny och utsätts för förfärliga övergrepp. Handlingen ställer många frågor till läsaren. Är det ok att utföra dessa hämndaktioner? Hur behandlar killarna tjejerna? Är det realistiskt och trovärdigt beskrivet?

Vera, som varit svårt mobbad och utsatt i ett tidigare liv kan inte motstå gemenskapen med de äldre tjejerna. Men hennes moraliska kompass och saknaden efter Minna gör sig hela tiden påmind.

Lejonflock är en driven och mycket välskriven bok med teman som säkert intresserar tonåringarna. Bokens teman; könsroller, att våga vara sig själv, jämlikhet, sociala medier återfinns även i böckerna Fula tjejer (Bjärbo m fl) och Så jävla operfekt (Cederlund)

Jag hoppas att vi kan ha med Lejonflock i en boksamtalsgrupp med elever på skolan. Det hade varit mycket intressant och angeläget att diskutera boken med dagens högstadieelever.

Sunnanvinda

Sunnanvinda

Elin Säfström har skrivit en trilogi, än så länge, om Miranda. Hon är en ganska ensam tjej som bor med sin pappa och katt sedan mamma dött i en olycka. Pappan är ganska privat i sin sorg, och Miranda känner sig ensam även hemma. Katten Medusa är till stor tröst!
En kväll hör Miranda en duns, och att grannarna letar efter sin katt. Blodspår i snön oroar Miranda så att hon ger sig ut och letar efter Medusa, som kommer och går som hon vill. Bara det inte händer Medusa något!
Medusas spår leder Miranda till den öde herrgården Sunnanvinda, det är bara ett problem, den verkar inte vara öde längre, det lyser i fönstren…
Det visar sig att den nya killen i klassen, William flyttat in där med sin familj. En stor och märklig familj med en hemlighet, som Miranda snart är en del av. En farlig hemlighet…

Serien börjar med ”Herrgårdens hemlighet”, därefter fortsätter äventyret och mysteriet i ” Omöjlig magi” som sedan följs upp av ”Draksilver”. Jag hoppas och tror att det kommer fler böcker om Sunnanvinda framöver, det finns mer att berätta!

Böckerna passar läsare från ca 9 år

Litteralund

Litteralund

Litteralund är slut för i år, men än går det att njuta av utställningen ”Ingenting är omöjligt för oss – 20 bilderboksskapare i arbete” på Lunds konsthall. Det är bilder från 20 bilderboksskapare som ställs ut, och alla har de någon koppling till Litteralund.
De 20 medverkande är: Emma AdBåge (Sverige), Lisen Adbåge (Sverige), Beatrice Alemagna (Italien), Bernardo Carvalho (Portugal), Kitty Crowther (Belgien), Clara Dackenberg (Sverige), Per Gustavsson (Sverige), Baek Heena (Sydkorea), Anna Höglund (Sverige), Isol (Argentina), Jon Klassen (Kanada), Olof Landström (Sverige), Pija Lindenbaum (Sverige), Eva Lindström (Sverige), Azul López (Mexiko), Sara Lundberg (Sverige), Jockum Nordström (Sverige), Shaun Tan (Australien), Øyvind Torseter (Norge), JooHee Yoon (USA).

Min absoluta favorit blir rummet där Olof Landströms bilder om ”Bu och Bä” finns. Som min dotter, och jag, älskade att läsa om dessa finurliga får när hon var liten. Så roligt att dammsugaren, och sockan, fick en plats i utställningen!!! ”Sluurp”

Det tar sin lilla tid att gå igenom utställningen, där finns mycket att försjunka in i och detaljstudera, här är ett axplock.

Läslista: Veras krig

Läslista: Veras krig

Veras Krig, Katarina Kuick
Alfabeta, 2022
Hcg, 9+
171 sidor
ISBN: 9789150121933

Denna bok tar oss tillbaka till 1941 då andra världskriget hade pågått i två år. Vi får där följa tioåriga Vera, boende i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg) tillsammans med sin familj som bestod av mamma, pappa och storasyster Nina. En sommardag sker det som har kommit att kallas för Operation Barbossa, nämligen nazitysklands invadering av Sovjetunionen. För Vera, hennes familj och andra invånare i staden bidrog detta till en större förändring än de någonsin hade kunnat tänka sig. Alla blev indragna i mobiliseringen på ett eller annat sätt.

Pappan skickades iväg för att strida vid fronten medan Nina hjälpte till att gräva skyttegravar. Veras mamma ägnade mycket tid åt att försöka skaffa mat och lyckas under en period få ett jobb vilket gör det lite lättare just då, men ju närmare tyskarna kom och ju längre tiden gick, ju sämre blev allt för befolkningen. Kriget blev deras vardag. Vera levde i konstant rädsla över att inte hennes pappa inte skulle överleva och över bristen på mat. Det var många tankar som gick runt i hennes huvud. Hon hade sin katt Binka och sin vän Katja som fick henne att koppla bort dessa tankar för en liten stund, men samtidigt kunde hon inte släppa tankarna kring rättvisa och orättvisa i den tid de levde i. Som i att hon vid vissa tillfällen fick mer mat än Katja, medan Katja å sin tur istället fick brev från sin pappa och Vera inte några.

Boken är baserad på verkliga händelser om hur det var för invånarna i dåvarande Leningrad, men Vera är en fiktiv och således påhittad karaktär. Vi får dock följa dessa händelser utifrån ett barns perspektiv på hur det kunde vara att leva under denna tuffa tid. En bok som både går att läsa högt, tillsammans samt på egen hand och som är bra att diskutera efteråt. Via förlaget finns en lärarhandledning att använda sig av om så önskas.

Skriv workshop med tema fantasy

Skriv workshop med tema fantasy

I tisdags, 1 april, fick eleverna i åk 4 träffat författaren Charlotte Cederlund som höll en skrivworkshop med fantasytema. Hon berättade först för eleverna om sin väg till författarskapet och om sina böcker, innan eleverna fick tre riktigt bra tips för hur en kan få idéer till sitt skrivande. Lektionerna avslutades med en skrivövning där eleverna fick skriva idéer till en fantasyberättelse som kommer att slutföras under terminens gång.

Här är några av Charlottes böcker som presenterats för eleverna i förväg.

Alla elever har läst ”Trollen i skogen” vars väsen ligger som grund för skrivövningen.

Tack Charlotte och skapande skola för en givande dag!