Bläddra efter
Etikett: Bröderna Lejonhjärta

Lindormars land av Frida Nilsson

Lindormars land av Frida Nilsson

Boken uppställd bredvid en adventsljusstake

 Sem och Immer är bröder och föräldralösa. Tant Tyra hämtade dem från barnhemmet men istället för att få ett riktigt hem där de kan trivas och leka så måste de polera nysilver hela dagarna, de får knappt mat och ibland slår tant Tyra Sem med en käpp. En dag möter de en råtta som kan prata och som erbjuder dem ett helt annat liv, med ett riktigt hus, god mat och leksaker, om de bara följer efter honom. Drottningen i landet önskar innerligt ett barn, men kan inte få något. Råttan Sotpäls har fått i uppdrag att försöka hitta ett barn som vill följa med och bli Indras. Immer, som är 8 år vill genast följa Sotpäls men Sem, som är 11 år, avstyr det hela. När de kommer hem blir tant Tyra arg, och för första gången slår hon Immer. Om hon inte gjort det, hade inget av det som hände hänt…

”En hand letade sig ut mellan draperierna, den var ljus precis som min egen hand men huden var grov och fjällig. De fyra beniga fingrarna hade klor. Kom pojkar, sa den milda drottningrösten. Kom och hälsa.”

Lindormars land är en berättelse i Bröderna Lejonhjärtas anda , men hos mitt vuxna läsarjag är det något i lyckligheten i pojkarnas nya liv hos Indra som skaver. Är detta ett lyckligt slut ”på riktigt”? 

De finstämda bilderna står Alexander Jansson för.

Bröderna Lejonhjärta

Bröderna Lejonhjärta

Jag vet inte hur många gånger jag läst Bröderna Lejonhjärta vid det här laget, men det är ganska många. Jag har väntat och funderat på när det kan vara lagom att läsa den för mina barn, men har hittills tyckt att de varit för små. I somras när vi var på Astrid Lindgrens värld fick den stora, som är 7, se en av föreställningarna som handlade om Skorpan och Jonatan och jag försökte förklara handlingen runt omkring så gott det gick. Hon var tagen. Kanske inte så mycket av mitt berättande som av pjäsen.

Häromdagen såg jag på Barnradions Instagram att Bröderna Lejonhjärta kommer som dramaserie i Barnradion i höst. Premiär 27 oktober. Serien är i 10 delar och är skriven av Alex Haridi som förutom ett par ungdomsböcker även skrivit manus till TV-serien Störst av allt (efter en roman av Malin Persson Giolito). Läs mer om serien på Barnradions webbplats.
Bild från barnradion.se
Kanske är det nu jag verkligen ska våga läsa om döden, sorgen, skräcken och modet för mitt stora lilla barn! Om vi har läst boken först kan vi ju sedan lyssna tillsammans, och kanske våga oss på att se filmen också om ett tag. Jag hoppas att hon kommer älska den lika mycket som jag har gjort!
Bröderna Lejonhjärta

Bröderna Lejonhjärta

Bröderna LejonhjärtaBröderna Lejonhjärta (illustrerad av Jesper Waldersten)

Bröderna Lejonhjärta denna klassiska, vackra men så otroligt sorgliga saga skriven av Astrid Lindgren 1973 har nu kommit ut i en ny form. Texten är densamma men Ilon Wiklands klassiska illustrationer är utbytta. Den nye illustratören heter Jesper Waldersten och han har genom sina illustrationer satt en helt annan prägel på hela berättelsen.

Bröderna Lejonhjärta blir med Walderstens bilder en mycket mörkare och svårare berättelse som talar till de äldre ungdomarna och till vuxna.

Jag lyssnade när Jesper Waldersten sommarpratade i somras och jag tyckte mycket om hans uttryckssätt. Han berättade lite om sitt arbete med att göra sina egna tolkningarna av Bröderna Lejonhjärta. Att han från början tänkte säga NEJ men sedan ändrade sig.

Just nu är det en utställning på Kulturhuset i Stockholm om Walderstens illustrationer till boken. Så här skriver man på webbsidan:

Genom Jesper Walderstens grafiskt dova verk skapas en bildvärld som ger Astrid Lindgrens berättelse en ny, mörkare klangbotten. Välkommen till en utställning, för liten som stor, om kärlek, hat, sorg, solidaritet, förtryck och om den svåra konsten att vara människa.

Jag hade gärna gått på den utställningen om jag kunnat.

Jossi är förrädaren! Bilden i gamla utgåvan
Jossi är förrädaren! Bilden i nya utgåvan