Bläddra efter
Etikett: fantasi

Mitt bisarra liv som död

Mitt bisarra liv som död

Kommentarer 0 kommentarer

Staffan Cederborg

Opal 2022

Hcg

Antal sidor 201

Amira är nästan 12 år gammal och vi möter henne och hennes mamma på BUP, mamman är orolig för att Amira inte har några vänner, och inte är som alla andra. Alla mamman önskar är att Amira ska få en diagnos eller nåt som gör henne mer ”normal”. Det mamman mest tycker är bekymmersamt är att Amira fortfarande har låtsaskompisar. Amira ser det mer som en annan värld, en annan dimension som hon kan styra över, allt hon behöver göra är att blunda.

En dag råkar hon ramla ner från loftet, rakt ner i golvet i sin mammas skeppshandel. Ett riktigt högt fall… När hon kommer till sans så är hon inte kvar i skeppshandeln, utan på durken i ett segelfartyg i Karibien. Fyra personer står och stirrar på henne, och hon har en värjspets tryckt mot kroppen. Hon övertygar kaptenen att hon inte utgör någon fara, och blir ompysslad. Det stora bekymret uppstår när hon försöker ta sig ur fantasin. Det går inte, trots att hon försöker flera gånger. Amira funderar på om det kan vara så att hon faktiskt är…död? Död eller ej, hon finner sig inbegripen i ett galet äventyr på jakt efter en skatt, och det är bara att hänga med!

Denna boken passar både som högläsning i åk 3 och egenläsning från 9 år.

Adventskalender Lucka 20

Adventskalender Lucka 20

Kommentarer 0 kommentarer

Measle är en liten pojke, på ungefär tio år, som det verkligen är synd om. Hans föräldrar dog båda två när han var fyra år. Han fick flytta hem till den enda släktingen han hade, Basil Trumplebone. Du kanske har hört talas om trollkarlar, men du visste kanske inte att det finns olika slags trollkarlar, nämligen magiker, svartkonstnärer också finns det vredesmunkar, nämligen svartkonstnärer, som blivit galna. Dem bör man akta sig noga för, men stackars Measle hade inget val, han var tvungen att bo hos sin elake släkting Basil, som var just en vredesmunk.
Huset de bodde i var mycket otrivsamt och dystert. Det låg längst in på en dyster gata och hade svarta skivor, spikade för fönstren.  Sommar, som vinter låg ett litet grått regnmoln över taket och det regnade oupphörligt på Basils tak. Det fanns en sak i huset som var fantastisk. Det var den enorma modelljärnvägen, som Basil byggt uppe på vinden. Den var enorm och hade naturtrogna miniatyr miljöer och människor, alla byggda av Basil.
En gång hade Measle fått följa med upp och titta på järnvägen, och sedan dess var det hans högsta önskan, att få komma dit upp igen. En dag lyckades Measle , lura iväg Basil, som annars mycket sällan lämnade huset, så att han skulle få några timmar för sig själv.
Measle smyger sig upp på vinden och tar sig en närmare titt på modelljärnvägen. Då först upptäcker han den rysliga sanningen, att Basil krympt verkliga människor, för att ha i sin modellvärld. När Basil kommer hem krymper han Measle också, som straff, för att han rört modelljärnvägen.
Measle får tillbringa några mycket händelserika dagar i modellvärlden och med de andra krympta personerna. Han lyckas med hjälp av sin uppfinningsrikhet och lite tur att lösa de andra människorna från sin förtrollning. Sedan tar ett spännande och gräsligt äventyr sin början,  när Measle och de andra ”små” människorna, bestämmer sig för att oskadliggöra den den hemske och obehaglige vredesmunken Basil Tramlebone.

Boken är första delen i en trilogi och skriven av Ian Ogilvy. De andra delarna heter Measle Stubbs och Drakodonen och Measle Stubbs och Mannakraften.

Lättläst om att bli stark

Lättläst om att bli stark

Kommentarer 0 kommentarer

Böcker med huvudpersoner som inser att de inte längre måste göra som den populära i klassen bestämmer kan det nog inte finnas för många av. Det är ett klassiska tema om hur huvudpersonen får höra att hens sätt att vara inte duger för att få vara med och hur hen förtvivlat försökar plocka bort allt oönskat beteende, eller lägga till mer önskat beteende, och kanske ändå inte får vara med på lika villkor. Plus att huvudpersonen ofta inte blir så nöjd med den hen blev av allt det där justerandet.

I Raketen och tjabbelmörtarna är det Parva som har för mycket fantasi. När det blir fullt av alla tankar och idéer i huvudet måste de ut. Hon berättar fantastiska och långa historier. I klassen finns Bea som Parva gärna vill imponera på. Hon bestämmer sig för att göra nåt fantastiskt för att Bea ska lägga märke till henne. Hon bygger en rymdraket för att kunna ta med Bea ut i rymden och visa henne stjärnor och planeter. Men på skolan blir allt fel. Bea bara skrattar åt henne.
Parva bestämmer sig för att sluta ha så mycket fantasi hela tiden. Istället för att berätta långa historier för sin mamma på kvällarna släcker hon lampan direkt och försöker sova. I skolan håller hon all sin fantasi i styr för att den inte ska sippra ut och förstöra. Men ändå blir hon ganska ofta lämnad utanför. Till slut är det som att Parva inte riktigt finns längre. Så börjar en ny elev i klassen, Rubi. Rubi ritar väldigt fantasifulla teckningar och Parva tänker att hon måste ha en massa fantasi i sitt huvud. När de ska jobba med rymden retar Bea Parvi för hennes gamla raket, den som ligger i botten på en soptunna, men Rubi blir eld och lågor. De måste göra en ny raket! Varje dag efter skolan jobbar de med sin raket och när det är dags för utställning inser Parva att hon inte bryr sig så himla mycket om vad Bea och de andra säger. 
Raketen och tjabbelmörtarna är en ganska lättläst bok från OPAL förlag. Jag gillar de uttrycksfulla bilderna, och det är något i dem som påminner om Lotta Geffenblads bilder. Det syns så tydligt i ögonen, på personernas hållning och minspel precis vad som rör sig i deras huvuden. Allt behöver inte skrivas när jag kan läsa i bilderna att mamma kanske är liiite trött på lyssna på Parvas oändliga berättelser, att Beas kompisar måste kolla med henne vad de tycker innan de vet hur de ska reagera, hur besviken Parva blir när Bea och de andra inte låter henne vara med och stoltheten när hon och Rubi visar upp sin färdiga raket.
För min del hade det gärna fått komma fler böcker om Parva och nu åker denna direkt upp på skylthyllan med böcker inför Internationella kvinnodagen.
Tiger eller inte

Tiger eller inte

Kommentarer 0 kommentarer
En tråkig sak med att köpa böcker till biblioteket är att allt kommer platsat. En nödvändighet för att böckerna ska hålla, men en del av den taktila upplevelsen försvinner. Den här boken är fylld av underbara illustrationer och pappret känns sådär matt och lite dammigt som jag älskar. Och det ser ut som att pärmen är tygklädd, lite rutig struktur, och med både titel och bild i relief. Jag tror att jag skulle gilla att hålla i den här boken, utan plast, och att liksom stryka lite över pärmen medan jag läste. Men jag får nöja mig med att tänka mig hur det hade känts.
Nora har tråkigt hos mormor den här dagen. Det finns ingenting att göra. Nora är för gammal för mormors löjliga lekar. Nora tänker inte gå ut i trädgården och leta efter den tiger som mormor påstår att hon sett där tidigare under dagen. Nora tror inte heller på att där finns trollsländor som är stora som fåglar, växter som kan äta en hel människa och en sur isbjörn som fiskar. Nora vet att allt det där är trams som mormor hittar på. Trädgården är en helt vanlig tråkig trädgård, med tråkiga växter och tråkiga insekter.
Och även om det skulle visa sig att det finns trollsländor stora som fåglar så finns det i alla fall ingen tiger. Och även om det sen skulle visa sig att det finns växter som skulle kunna äta upp åtminstone Noras giraff Jeff så finns det ingen tiger. Och även om det dessutom finns en otroligt sur och grinig isbjörn som fiskar i den lilla trädgårdsdammen så finns det ABSOLUT ingen tiger. Så det så!