Bläddra efter
Etikett: Hcg

Överlevarna

Överlevarna

Hegas bokförlag har börjat ge ut en serie som heter ”Överlevarna”. Böckerna handlar om barn som överlevt stora katastrofer och de utspelar sig framför allt i USA. På engelska finns det 20 böcker, alla skrivna av olika författare,  men än så länge är bara två översatta till svenska. Det är ”Emmi i staden som brann” och  ”Sara och spanska sjukan” som jag skrev om här: Sara och spanska sjukan

I ”Emmi och staden som brann” av  Salima Alikhan får läsaren träffa Emmi som flyttat till Chicago från Tyskland med sin pappa som är leksaksmakare. Pappan valde att bo i Chicago istället för New York för att det verkade som en bättre miljö. Alla är inte så förtjusta i de inflyttade, spänningar finns dessutom mellan olika grupper som till exempel tyskar och irländare.
Söndagen den 8 oktober 1871 så träffar Emmi på två antagonister som meddelar att staden brinner. Emmi tror inte på dem, den stora branden släktes ju igår! Kvällen fortsätter och Emmi får en fin present av sin pappa, men lite senare måste han gå ut och kolla, det verkar som om det brinner igen! Många hus i staden är byggda av trä, så bränder kan bli riktigt farliga fort. Han säger till Emmi att han snart är tillbaka, men hon ska klä sig så att de kan ge sig av om det behövs. det tar så lång tid att Emmi somnar, och hon vaknar av att det dånar utanför, och luften är varm och luktar rök…  Vad ska hon göra med alla fina leksaker pappan gjort? Kommer de ha något hem när eldsvådan är släckt? Och framför allt, var är pappa?
Vi får följa Emmi under den rasande brandens framfart, det är en berättelse om mod och vänskap, men även om hur en kris kan förena människor som aldrig annars mötts.
Jag tycker det här är en spännande bok och hoppas på att det översätts fler av de 20 titlarna, även om de flesta utspelar sig i USA. Lite skönt är det att serien heter ”Överlevarna”, då vet en att slutet är ”lyckligt” och att huvudpersonen klarar sig. Texten är luftig och lättläst och omfånget är på ca 90 sidor vilket gör att det är överkomligt även om en kämpar med läsningen.
Foto på omslaget till  "Emmi och staden som brann"

Blixtbarn av David Renklint

Blixtbarn av David Renklint

 

Berättelsen fångade mig med en gång i denna nya fantasybok
av David Renklint. 

”Blixtbarn” handlar om Eli, som förlorat båda sina
föräldrar när deras stuga brann ner efter ett blixtnedslag, det första på många år. Även Eli skadades
svårt, handen fastnade under en bjälke och brändes av. Nu är det bara en stump kvar, en stump som har svarta strimmor som går uppåt armen. Miljön omkring är allt
annat än välkomnande, en ismur skyddar byns befolkning från maror som marar
alla de kan, ett mögligt barnhem med en elak barnhemsföreståndare, skrämmande
nordulvar och som motvikt en älskad faster, som ägnar sig åt nekromani, att dödsprata. De båda ger sig ut på ett farofyllt
uppdrag för att läka Elis  stympade arm och ta reda på varför det verkar
som om marorna följer Eli. På färden så får de hjälp, men ställs även inför nya frågor. Det verkar som om allt har att göra med Mittra och Vittra, de två gudaväsen som skapade allt.

Detta är första delen, andra delen
”Regnbarn” kommer redan i april.

Den riktiga solen – Peimaneh Mollazehi

Den riktiga solen – Peimaneh Mollazehi

Salman har aldrig längtat så mycket efter sommarlovet som nu. Han och familjen ska äntligen åka på utlandssemester till Spanien. Han har köpt badbyxor, en keps och en stark solkräm eftersom mamma är så nojig. Solen är enligt henne trasig i Sverige, den är inte så stark. Men hans drömmar om den spanska solen kraschar när pappa får ett samtal med dåliga nyheter från sin syster i Iran. 

Systerns man har dött, troligen mördad efter han tagits till fånga av polisen och nu måste Salmans pappa åka till Baluchistan för att hjälpa henne och hennes barn. Vilket så klart innebär att resan till Spanien avbokas. När besvikelsen lagt sig bestäms det att hela familjen ska åka till Iran, vilket är en farlig resa då Salmans pappa redan flytt landet en gång. 

Boken har ett bra flyt och behandlar sorg, flykt, politik såväl som glädjen i att hitta nya delar av sin familj och att stå upp för det man tror på. Boken är Peimaneh Mollazehis debut som författare. 

Om du gillade Om jag får stanna tror jag att du även kommer gilla denna. 

En figur håller i en bok

Bortförda – Oskar Källner

Bortförda – Oskar Källner

Allt började under ett fredagsmys i ett villaområde i Uppsala. Alice och Elias föräldrar börjar bråka vilket slutar med att deras mamma åker iväg till Lunsen, skogen där hon gör sina undersökningar till jobbet. Det slutar med att deras pappa blir misstänkt för hennes försvinnande och att Alice och Elias hamnar på rymdskeppet Stillheten där de träffar Brock, Syndra och Farei. Nu kanske ni undrar hur ett bråk kunde vara starten på ett rymdäventyr? Och vem är deras mamma egentligen? Mitt svar på det är att läsa första delen av Oskar Källners nya bokserie Imperiets arvingar
I boken finns utöver spänning och äventyr illustrationer i färg av serieskaparen Karl Johnsson. Ser fram emot att läsa nästa del Järnrosen (som släpptes samtidigt som denna, vilken tur!)

Lästid till hundra

Lästid till hundra

Eftersom det är sportlov har jag passat på att lägga in extra mycket lästid. Här är de titlar jag valt att läsa:

Det blev en salig blandning av VR-spel som går snett, magiska tjejer, relationer och nazism. Vem vet, det kanske kommer en recension på någon av dem i framtiden. De flesta av böckerna finns på biblioteket om du känner att de verkar spännande. 

Adventskalender Lucka 16

Adventskalender Lucka 16

Astrid och hennes lillebror Love är på väg med tåg till mormor i Dalarna. Trots att det är mysigt att vara hos mormor är Astrid sur, ja riktigt arg. Det här höstlovet skulle de egentligen ha tillbringat i solen på Teneriffa, men en översvämning i föräldrarnas bageri satte stopp för de planerna. Och nu sitter de där på tåget som kränger fram genom ändlösa skogar. När Love kommer tillbaka efter ett toabesök berättar han att han sett en man med svans. Astrid tror honom inte och blir ännu argare när han framhärdar och säger att det är sant. Att han aldrig lär sig när det räcker, när det är dags att sluta skämta. Mormor kan också säga sådana konstiga saker, det är Astrid van vid, men hon orkar inte med att Love beter sig likadant.
När de kommer fram till mormor berättar Love för henne om svansmannen och mormor blir allvarlig. Hon säger inte åt Love att sluta tramsa utan lyssnar som om det vore helt normalt att se personer med svans – troll? – på tåget.
Nästa morgon väcker mormor Astrid tidigt och säger att hon måste iväg några timmar, men att hon kommer hem i god tid innan de ska åka på marknad. Efterhand som timmarna går blir Astrid mer och mer orolig. Varför kommer inte mormor? De skulle ju iväg. Hon lovade att vara tillbaka i tid! Så knackar det på dörren och utanför står en tomtegubbe som presenterar sig som gårdstomten Herr grå. Han berättar att mormor är i knipa och att de måste hjälpa honom att rädda henne.

Trollen i skogen är första delen av tre i serien Bråfalls hemlighet. Det är en lättläst historia om väsen från den svenska folktron. Boken är skriven av Charlotte Cederlund som även skrivit trilogin om samiska Aili.

Alice i Stratford

Alice i Stratford

Det har kommit en ny bok i Åsa Storcks serie På plats i tiden. Den här gången får vi följa med till William Shakespeares England.
På 1500-talet fick flickor inte lära sig läsa och det tycker Alice är orättvist. Hennes tvillingbror Adam gillar inte skolan, han tycker det är svårt och har svårt för att komma ihåg det han läser. Alice brukar hjälpa honom att öva in utantilläxorna.
Alice och Adam bor, sedan föräldrarna dog i pesten, hos sin moster Emma i byn Stratford. Emma älskar teater och säger att om hon var man skulle hon åka till London och ta jobb som skådespelare, men nu som kvinna får hon istället vara kokerska. Det är inte helt okomplicerat att bryta normer i en liten by på landet. Mrs Carter, en kvinna i byn, har spionerat och sett både Emmas charader och att Alice kan skriva och läsa, och hon är inte nöjd. Hon börjar sprida ut rykten om att Emma inte är lämplig för att ta hand om barnen. Det vore mycket bättre om Alice och Adam kom och bodde hos henne där de kan jobba ordentligt och inte gå och dra, säger hon.
En dag ska Adam spela i en skolpjäs, men han är så orolig över att glömma sina repliker. Han ber Alice komma och göra hans roll, om hon stoppar in håret i en mössa och tar på sig hans kläder så är det ingen som kommer se någon skillnad på dem. Ingen utom möjligtvis den skarpögda Mrs Carter. Som tur är står det en väldigt speciell gäst längst bak i publiken, som har makten att avstyra Mrs Carters planer.

Jag gillar de här korta böckerna som ger mig ett litet titthål in i olika historiska epoker och platser. Det är kul att alla utspelar sig på olika ställen i världen. De tidigare har varit i Lund på 1100-talet, i Kina på 1500-talet, Galapagosöarna på 1700-talet och så nu denna i England. Jag hoppas att hon skriver någon från Inkariket, kanske slaveriet i sydstaterna i nuvarande USA, romartiden, apartheid i Sydafrika … Det finns så många spännande tider och händelser att välja bland.
Alla Hegas böcker har en läsnyckel på förlagets webbplats. Den finns tyvärr inte än till Alice i Stratford, men håll koll på webbplatsen så dyker den säkert upp snart.

Husets hjärta slår!

Husets hjärta slår!

Att packa upp nya böcker slutar aldrig att locka mig. Vad är det som dyker upp den här gången? Vilka kommer funka bra, och bli utlånade direkt, och vilka kommer stå orörda på hyllan? Det kvittar att det är jag själv som klickat iväg beställningen, när böckerna väl kommer beter jag mig som ett barn på julafton … Eller kanske inte riktigt, men jag blir alltid överraskad. Jaha, beställde jag den?! Oj, var den så tjock/tunn? Hoppsan, det var ju inte direkt ett säljande omslag. Eller tvärt om: Den här kommer att gå bra! och såklart: Åh, den här vill jag läsa! Och den! Och denna!

Idag packade jag upp en ny bok av Mårten Melin. Med tanke på hans produktivitet så är det i sig ingen ovanlighet, men den här fastnade jag lite extra för. Omslaget mörkt och hotfullt i svartvitt med titeln, spretig och oroväckande, i blodrött. Redan vi skrivbordet bläddrade jag genom boken o

ch kollade lite på bilderna av Mattias Olsson. Ruskiga, olycksbådande och väldigt mörka. Snacka om läspepp. Men jag var tvungen att vänta tills jag kom hem innan jag hade möjlighet att läsa själva boken.
Signe och Ninni tvingas ta skydd från ett oväder i ett gammalt ödehus. Trädgården är övervuxen och huset förfallet, men ett fönster på övervåningen står öppet så de antar att någon ändå bor där. Det smattrande regnet och åskan som dundrar överröstar deras knackningar men när de testar att öppna visar sig dörren vara olåst. De går in. Ingen människa syns till, men ett ljus brinner i en ljusstake i hallen och de hör ljud från övervåningen. Signe försöker hitta förklaringar till allt som är märkligt, som att inga skor eller jackor hänger i hallen, och att ingen svarar när de ropar, men Ninni verkar inte helt övertygad. De går upp för trappan för att ge sig till känna för husets ägare, men plötsligt blir båda två så otroligt trötta. Det är som att all kraft rinner av dem. Och först nu berättar Ninni för Signe att det alltid gått historier om det här huset – att människor som gått in i det aldrig har kunnat ta sig ut. Plötsligt inser Signe att det är huset som gör ljud, huset lever och det tänker inte släppa dem ifrån sig. 
Det är en snabbläst historia, bara 90 sidor och gott om illustrationer. Bilderna går i svart ända fram tills hjärtat kommer in och effekten med de röda detaljerna är slående. Bilderna visar oftast framförallt vad texten redan beskriver, men då och då får vi se mer, ett utropstecken eller kanske en fråga som inte framkommer i texten. Till exempel skulle sista bilden kunna tolkas som att slutet inte innebär den lättnad som texten antyder …
 
Enkelt om stenåldern

Enkelt om stenåldern

Vind lever i (det som nu är) norra Sverige på stenåldern. Om Vind sägs det att han räddades som ettåring av en enorm älg, och han har alltid en vacker liten älg som han mamma snidat av sten med sig var han än går. Och även om Vind aldrig själv sett älgen så har han ofta en känsla av att någon tittar på honom när han är ute i skogen.
Vind bor ensam med sin mormor Muna efter att hans mamma dött ett år tidigare i hosta och feber. Nu är Muna också sjuk och Vind vet att det enda som kan bota henne är läkblad. Men byns lager av läkblad håller på att ta slut och byäldsten vill inte slösa hur mycket som helst av den värdefulla örten på en gammal kvinna.
Det går rykten om att en annan stam har bosatt sig på andra sidan sjön. Kanske har de läkblad! Kylan har kommit tidigt denna vinter och isen har redan börjat lägga sig. Men än är isen för tunn för att gå på. I alla fall för de vuxna männen. Vind har inte tid att vänta. Han föreslår att han som är liten och lätt ska ta sig över sjön och försöka byta till sig läkblad mot lite av den röda stenen som stammen använder till redskap och som hans mamma var så duktig att snida i. Snart är han på väg, och mycket riktigt håller isen ända tills han är nästan framme… I ett desperat försök att ta sig upp ur vaken sliter Vind av sig ryggsäcken med stenen och hans bytesvara försvinner ner i det mörka vattnet. Hur ska det gå?

Innan månen går upp är den först boken om Älgpojken och baksidestexten antyder att det ska bli en hel serie. Det är alltid välkommet med historisk skönlitteratur, som kan levandegöra olika epoker och perioder i vår historia. Boken är Hcg-klassad, men både kort och lättläst så den kan absolut fungera även i lågstadiet när klasserna läser forntiden.

Sista delen: Viktor

Sista delen: Viktor

Jag har tidigare skrivit om både Ellinor och Leo här på bubbel så det är väl inte mer än rätt att jag tar hand om sista delen också. Ofta läser jag bara första delen av serier, på grund av tidsbrist och mängden böcker jag borde/vill/måste läsa, men vissa serier kräver liksom att jag mular i mig dem hela. Katarina von Bredows serie om den sista skälvande tiden i mellanstadiet är en sådan.

Ellinor och Viktor har varit tillsammans några veckor nu och det är spännande och pirrigt. Men för Viktor också förenat med ångest, för hemma finns mamma och han måste till varje pris dölja hur det står till med henne. Han önskar så att han kunde berätta sanningen, i alla fall för Ellinor. Men om hon får veta så kanske Meja får veta, och om Meja vet så vet alla. Det får bara inte bli som på förra stället. Viktor vill absolut inte att folk ska börja viska, prata bakom hans rygg, eller ännu värre – tycka synd om honom. De flyttade ju för att komma bort från allt, börja om på ett nytt ställe.
Utifrån sett har Viktor allt. Hans pappa är webbutvecklare och mamman advokat, de bor i ett stort fint hus, Viktor ser bra ut och sjunger som en gud. Men oron gör att han inte kan slappna av. Han inser att om Ellinor får veta sanningen så kommer hon att göra slut, alltså får hon aldrig veta sanningen. Men det är svårt att motivera att de aldrig kan vara hos honom när de ses. Han drar till med cancer. Det är en dålig lögn om man inte vill få ömkan, men det är det bästa han kommer på i stunden.
Men det som började som en liten lögn blir snabbt en härva som det gäller att hålla i minnet för att inte bli avslöjad. Och oavsett om pappa ber honom eller inte så känner Viktor hela tiden att han måste hålla koll på mamma, både för hennes och sin egen skull. Hon får inte göra bort dem, göra livet omöjligt även i den nya stan. Det är ett tungt ansvar på en 13-åring.
Till på köpet är det Ellinors relation till Leo som han inte blir klok på, och Meja med sin vaniljdoft och sina urringade linnen som hans blick ständigt dras mot, och så ringer hans gamla kompis Johannes – han som vet allt, men inte har några spärrar – och säger att han kommer för att hälsa på några dagar.
Det hade kunnat vara ett härligt sommarlov med tjejen har är kär i, men nu känns allt istället mest rörigt och jobbigt.
Det här är viktiga böcker om svåra frågor som faktisk är vardag för många unga. Vi kanske tror att vi vet en massa saker om folk i vår närhet, men sanningen är att vi oftast inte har en aning. Ingen vet på riktigt hur någon annan människa mår, eller varför den reagerar som den gör på olika händelser. När jag läste Viktor kom jag att tänka på citatet som Nora i Skam har på sin vägg (fast det kommer ursprungligen från den skotske författaren Ian Maclaren): ”Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.” Något som många, jag själv inte minst, borde tänka på lite oftare.