Bläddra efter
Etikett: Läslista

Läslista: Jefferson

Läslista: Jefferson

2021 fick Jean-Claude Mourlevat ALMApriset för sitt författarskap. Det är ett av de mest prestigefyllda priser en barn och ungdomsförfattare kan få. Då stiftade jag bekantskap med igelkotten Jefferson för första gången.

Jefferson är en ung igelkott som lever sitt liv nöjd i en invand rutin, som den här morgonen bestämmer sig för att gå till frisören för att ”hans eleganta tupp lugg var rufsig”. Han skickar ett sms till sin gode vän grisen Gilbert med en inbjuda till lunch efter besöket hos frisören och på biblioteket. På väg dit blir han nästan överkörd av en bil med två människor i, och han blir ordentligt omskakad! Så fort livet kan ändras. Ännu mer omskakad blir han när han kommer fram till frisören, en grävling vid namn Edgar, och finner honom död, mördad med sin egen sax! Som om inte detta är nog, så blir Jefferson anklagad för mordet och måste fly.

Hans enda ledtråd är bilen med människorna i, nu behöver han sina vänners hjälp att ta sig in i människornas del av världen och hitta Edgars mördare för att kunna rentvå sig själv. För att kunna lösa brottet tar Jefferson också idéer från sin hjälte Chuck, en äventyrare som klara allt, även om det bara är i böckernas värld. Är du redo att följa Jefferson och lösa brottet?

Vill du arbeta med boken i din klass så har Katarina Lycken Rüter, förstelärare i svenska och religion på gymnasiet, gjort en handledning. Den hittar du här: https://alma.se/globalassets/lasguider/sv_jefferson_web.pdf

Det finns fler böcker om Jefferson, ”Jefferson gör sitt bästa” och ”Jefferson tar täten”.

Mourlevat, Jean-Claude
Jefferson
Lilla Piratförlaget, 2021
261 sidor
Hcg, 9-12 år
ISBN: 978-91-7813-107-5

LÄSLISTA:

LÄSLISTA:

Historien om Bodri av Hedi Fried och med bilder av Stina Wirsén.

Bodri är Hedis bästa vän, han är mjuk och len. Han är hennes hund och följer henne överallt.

Marika är också Hedis vän. ”Vi älskade hundar och vispgrädde och att klättra högst upp i valnötsträdet…Om du tittade på oss, såg vi inte så olika ut…Skillnaden mellan oss var bara att vi bad olika böner… Marika gick i kyrkan och jag i synagogan. Jag var jude, men inte Marika”

En dag kom en man med otäck röst till makten. Hans namn var Hitler och han tyckte inte om judar.

Vi har inte gjort något fel, så vi behöver inte vara rädda, säger Hedis pappa. Tyvärr har han fel. Alla judar i staden, blir hämtade av soldater och forslade i tåg till koncentrationsläger. När tåget lämnar staden blir Bodri och de andra efterlämnade hundarna , ensamma kvar. Bodri väntar under trädet, som skiftar utseende med årstiderna. I lägret tänker Hedi på honom. Hon undrar om han är ensam eller om han har sällskap av de andra hundarna i staden. Om de sover tillsammans och letar mat tillsammans. Tankarna på Bodri hjälper Hedi att överleva.

En dag kommer hon och hennes syster tillbaka till staden. Deras föräldrar och släktingar är döda, men de har lyckats överleva. Bodri finns fortfarande kvar och återigen får han hjälpa dem att orka leva vidare..

Detta är en bilderbok om Förintelsen. Att läsa tillsammans och prata om barn och vuxna.

Den förklarar lättfattligt och utan att fördjupa sig de värsta skeendena vad Förintelsen var även för mindre barn. Kanske kan du börja läsa den för sjuåringar, men var beredd på att svara på frågor och att prata om boken.

I början av boken finns ett citat av Hedi Fried, vars slut vi alla borde upprepa för oss själva varje dag.

”Jag heter Hedi, jag ska berätta om min barndom. Om hur jag var ett lyckligt barn i en lycklig stad. Det som hände sen är svårt att berätta om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar. För vi människor kan göra så mycket ont men också mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda.”

Läslista: Katitzi & Katitzi och Swing

Läslista: Katitzi & Katitzi och Swing

Jag tror att de flesta tjejer som var barn under 70 talet läste Katitzi . Jag kommer ihåg hur sorgligt jag tyckte det var att Katitzi behövde bo på barnhemmet och vad glad jag blev när hon fick flytta hem. Jag vet inte om jag funderade så mycket på hur annorlunda hennes hemma var mot mitt, men när jag nu läser om boken som vuxen så är det så tydligt att boken skildrar en annan tidsanda och verklighet.

Böckerna berättas ur Katitzis perspektiv och det är ur hennes synvinkel som samhället skildras, framförallt i fråga om utanförskap, rättvisa och fördomar. Böckerna är skrivna av Katarina Taikon och det är hennes barndom och uppväxt som skildras. Läsaren följer Katitzi från ca 7 år tills hon är i övre tonåren och de utspelar sig i tiden efter andra världskriget.

Här finns lärarhandledning till de två första böckerna om Katitzi.

1979 gjordes det en TVserie av böckerna och den går att ta del av om du har ett abonnemang på Film och skola.

2010 gav Natur och Kultur ut böckerna på nytt, med en viss redigrering av språket. Redigeringen gjordes för att byta ut gammaldags ord mot nyare, för att rätta till felaktigheter i grammatik, och för att byta ut ordet ”zigenare” mot ”romer” då ordet används av romer, även om ”zigenare” har fått står kvar när icke-romer använder det, för att visa hur språkbruket såg ut då. De nya illustrationerna står Johanna Hellgren för. Katarinas dotter hoppas att nytryckningen av böcker kommer att ge en ny generation läsare lite kunskap om romernas historia i Sverige under efterkrigstiden.

Jag tror att böckerna vinner på att högläsas och samtalas om, då kontexen kan vara klurig och många händelser behöver förklaras. Vissa saker som lyfts i böckerna har återigen blivit aktuella, fast med annan kulturell tillhörighet. Det gör böckerna ännu viktigare.

Katarina Taikon blev en betydande del av romernas medborgarrättsrörelse under 1960- och 1970-talet och dog 1995.

Katarina Taikon
Katitzi & Katitzi och Swing
Natur och Kultur, 2015
285 sidor
Hcf
ISBN: 9789127141506

Läslistan Bröderna Lejonhjärta

Läslistan Bröderna Lejonhjärta

Jag fick boken ”Bröderna Lejonhjärta” i julklapp 1975. Det var en av mina favoritböcker som barn. Jag var så oerhört förtjust i Jonatan så jag ville aldrig se filmatiseringen när den kom för Staffan Götestam såg inte ut som ”min” Jonatan. Det är en underbar berättelse om syskonkärlek, sorg, mod och ger barn hopp om vad som sker efter döden. Skorpan, Karl ligger i kökssoffan och väntar på döden. Det var av en slump som Skorpan fick veta att allt hans hostande skulle leda till hans död. Den ende han kan prata med och visa sin rädsla och sorg är hans underbare storebror Jonatan. Det är Jonatan som berättar för Skorpan att efter döden kommer man till Nangijala. I Nangijala är det fortfarande sagornas tid och lägereldarnas tid. Landet ligger någonstans bortom stjärnorna. Men det blir inte som bröderna och alla andra tror. De tror att Karl kommer att dö först vilket är logiskt eftersom det är han som är sjuklig. Men det blir Jonatan som dör först i en olycka då han försöker rädda sin bror ut ur deras brinnande lägenhet.

I tidningen efter branden skrev Jonatans lärare att Jonatan Lejon borde bära namnet Lejonhjärta som kung Rickard Lejonhjärta med tanke på hans mod och godhet. Det dröjer inte länge innan bröderna återförenas i landet Nangijala. Men allt är inte frid och fröjd. Det finns godhet så väl som ondska och falskhet. För att få fred behöver människor samlas för att ta upp kampen och strida mot den ondskefulle Tengil och hans drake Katla. Astrid Lindgrens språk är fantastiskt och målande men dagens barn behöver stöttning för att förstå och ta till sig hennes berättelser.

Läslista: Veras krig

Läslista: Veras krig

Veras Krig, Katarina Kuick
Alfabeta, 2022
Hcg, 9+
171 sidor
ISBN: 9789150121933

Denna bok tar oss tillbaka till 1941 då andra världskriget hade pågått i två år. Vi får där följa tioåriga Vera, boende i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg) tillsammans med sin familj som bestod av mamma, pappa och storasyster Nina. En sommardag sker det som har kommit att kallas för Operation Barbossa, nämligen nazitysklands invadering av Sovjetunionen. För Vera, hennes familj och andra invånare i staden bidrog detta till en större förändring än de någonsin hade kunnat tänka sig. Alla blev indragna i mobiliseringen på ett eller annat sätt.

Pappan skickades iväg för att strida vid fronten medan Nina hjälpte till att gräva skyttegravar. Veras mamma ägnade mycket tid åt att försöka skaffa mat och lyckas under en period få ett jobb vilket gör det lite lättare just då, men ju närmare tyskarna kom och ju längre tiden gick, ju sämre blev allt för befolkningen. Kriget blev deras vardag. Vera levde i konstant rädsla över att inte hennes pappa inte skulle överleva och över bristen på mat. Det var många tankar som gick runt i hennes huvud. Hon hade sin katt Binka och sin vän Katja som fick henne att koppla bort dessa tankar för en liten stund, men samtidigt kunde hon inte släppa tankarna kring rättvisa och orättvisa i den tid de levde i. Som i att hon vid vissa tillfällen fick mer mat än Katja, medan Katja å sin tur istället fick brev från sin pappa och Vera inte några.

Boken är baserad på verkliga händelser om hur det var för invånarna i dåvarande Leningrad, men Vera är en fiktiv och således påhittad karaktär. Vi får dock följa dessa händelser utifrån ett barns perspektiv på hur det kunde vara att leva under denna tuffa tid. En bok som både går att läsa högt, tillsammans samt på egen hand och som är bra att diskutera efteråt. Via förlaget finns en lärarhandledning att använda sig av om så önskas.

Läslista: Inuti huvudet är jag kul

Läslista: Inuti huvudet är jag kul

– Tänk att du är Beyoncé. Det är ett av de sämsta råden jag någonsin har fått av min pappa, tror jag. När han sa det för en kvart sedan i hallen trodde jag att han hade fått en liten, liten hjärnblödning. Jag fattar inte hur han ens kom på tanken. Har han träffat mig någon gång? – Om det blir jobbigt, menar jag. Du är Beyoncé! Du är en stjärna och inget kan nå dig för du är Queen B, allt är lugnt. Ha! Aldrig förr i mänsklighetens historia har jag varit längre från att vara någon slags queen än vad jag är just nu. Jag är bara mitt vanliga, sorgliga jag: Liv 17 år. Kall och kräkfärdig…

Dessa rader från bokens inledning brukar jag läsa högt när jag berättar om boken för högstadieelever. Inuti huvudet är jag kul är en av få böcker från högstadiets läslista som jag brukar ha med på bokprat och som ofta väljs av tonåringarna själva. Yani, Ingen normal flyttar hit och Vi ska ju bara cykla förbi är andra böckerna från listan som jag upplever att tonåringarna på min skola kan välja när de får välja fritt.

Liv har flyttat från en lägenhet på Södermalm i Stockholm till ett gammalt hus på landet i Småland. Hennes översociala pappa tycker detta är kul vilket blyga Liv absolut inte förstår. Att börja i en ny klass är jobbigt för de flesta, för Liv känns det som en katastrof. Hur gör man ens? Säger man hej? Hur ska man bete sig, alldeles ensam i en helt ny miljö? Liv vill bara skrika rakt ut och åka hem och lägga sig under täcket.

Författaren till boken, Lisa Bjärbo, har även skrivit en utmärkt lärarhandledning att använda som fördjupning till läsningen. Lärarhandledningen hittar du på Rabén&Sjögrens webbsida.

Inuti huvudet är jag kul passar att läsa och jobba med från 14 år och uppåt.

Läslista: Anrop från inre rymden

Läslista: Anrop från inre rymden

”Anrop från inre rymden” är en novellsamling skriven av Elin Nilsson och innehåller åtta olika noveller. Noveller har ett behändigt format som passar för högläsning även om tiden är kort, eller om en har olika gruppkonstellationer, då en läser klart novellen vid ett tillfälle.

Novellerna handlar om vitt skilda ämnen från vänskap, grupptryck, rädslor och oro till att få ta ansvar och kärlek. Jag upplever att det finns mycket att diskutera kring novellerna, men det går också bra att bara njuta av dem som en fin berättelse.

Om du vill arbeta med novellerna så har Alfabeta gjort en handledning som du hittar här: https://alfabeta.se/files/2024/11/anrop_fran_inre_rymden_2021.pdf

Anrop från inre rymden, Elin Nilsson
Alfabeta förlag, 2017
159 sidor
Hcg, 9+
ISBN: 9789150119350

LÄSLISTA

LÄSLISTA

MATILDA av Roald Dahl

Den klassiska historien om den kraft, som kan finnas i en liten flicka, som upptäcker att hon inte bara är mycket smartare än de flesta i sin omgivning, utan även mycket klokare. När Matilda är bara fyra och ett halvt har hon redan läst både Dickens , Steinbeck och Shakespeare.

Borde inte det imponera på hennes föräldrar, tänker man, men nej, Matilda har fötts in i en ovanligt hemsk familj, med föräldrar, som bara bryr sig om pengar och materiell framgång. Att ”sitta och läsa böcker” kan ju inte generera några pengar, så Matildas pappa, bilhandlare Vidrigsson är inte det minsta imponerad, tvärtom. Matildas mamma bryr sig mest om tv och att spela bingo och lämnar lilla Matilda ensam med sina böcker.

När Matilda börjar skolan hos fröken Honung, får hon äntligen någon som uppskattar henne och hennes förmågor. I Roald Dahls böcker är det lätt att definiera de ”onda” och de ”goda”. De onda är ofta vuxna, som är just vidriga eller elaka mot barn och de goda är de som faktiskt står på barnens sida. Hör bara på namnen fru Gudomlig(bibliotekarien), fru Honung (Matildas snälla lärare)och i motsats rektor Domderasson och herr och fru Vidrigsson (Matildas föräldrar).

Matilda själv är en snäll och väluppfostrad flicka( i motsats till vad hennes pappa säger), men hon tvekar inte att tänka ut ett straff åt, den som verkligen förtjänat det. Med sin enastående intelligens är det lätt för henne att tänka ut både rättmätiga och komiska straff. Som när hon straffar sin pappa för att han i vanlig ordning skällt på henne utan att det funnits någon anledning. Med hjälp av ”Limmet som aldrig släpper”får hon pappans hatt att verkligen sitta fast på hans huvud. Det blir verkligt komiska scener innan hatten får klippas av, tillsammans med tussar av håret.

I skolan regerar rektor Domderasson med de hemskaste metoder. En dag får Matilda nog och upptäcker då att hon besitter en övernaturlig kraft. Hon bestämmer sig för att skipa rättvisa!

En tankeväckande, hemsk och rolig bok. Det finns mycket att diskutera om rätt och fel och hur vi människor beter oss mot varandra. Men även om hur kärlek och klokskap kan växa ur de mest hårda marker.

LÄSLISTA: JAG OCH ALLA

LÄSLISTA: JAG OCH ALLA

I Jag och alla av Ylva Karlsson och Sara Lundberg får vi möta tio barn. Tio barn med helt olika liv och helt olika erfarenheter. På varje uppslag möter vi ett nytt barn som berättar om sig själv. Texten avslutas på samma sätt varje gång, med att barnet undrar hur det skulle vara att vara ett barn som det på nästa uppslag. På så sätt lämnas stafettpinnen över och vi följer barnen i boken ända fram till sista sidan där Olivia undrar hur ”det känns att vara den som läser om mig”.

Denna bok har jag och lärarna på mina skolor använt i åk F-2 vid högläsning. Den är kanon vid samtal om konflikter, vänskap, olikheter och likheter. Hur vi människor har olika förutsättningar ute i stora världen och i vår direkta närhet.

Läslista: Himlabrand

Läslista: Himlabrand

Titel: Himlabrand
Författare: Moa Backe Åstot
Rabén & Sjögren, 206 s
Passar för 12+

När Himlabrand kom ut 2021, var bokens författare Moa Backe Åstot endast 23 år gammal. Att vara så ung och skriva så bra är helt enkelt fantastiskt! Boken blev direkt nominerad till Augustpriset.

Himlabrand handlar om Ante. Ante bor i en samisk renskötarfamilj och för honom känns det självklart att han ska ta över arbetet med renarna efter sin pappa (han är enda barnet). De samiska traditionerna och renskötarjobbet är Antes liv, han kan inte tänka sig ett annat liv.

På senare tid är det dock andra känslor som kommer för Antje. Han tänker mycket på sin bästa kompis Erik och Antjes känslor för Erik är andra än för en kompis. Antje blir rädd för sina känslor. Vad är det han känner och är det möjligt att Erik känner likadant? Antje funderar mycket och blir irriterad på sina enkelspåriga och traditionella föräldrar och släktingar. Hur ska det gå med sametraditionerna och all förväntan. Går det ens att vara en homosexuell renskötare?

I boken får vi följa Antje, i hans familj, när han är med kompisarna, när han är med renarna och när han är med Erik. Vi får ta del av alla Antjes tankar om sig själv, familjen, släkttraditionerna och om livet.

Himlabrand beskriver de samiska släkttraditionerna och förväntningarna. Jag tänker att även ungdomar från andra kulturer kan känna igen sig i känslan av utanförskap, att inte passa in och att inte kunna matcha förväntningar från äldre släktingar.

Boken innehåller underbara beskrivningar av renskötsel och om de samiska traditionerna. Man lär sig mycket om detta och det är en viktig och intressant del av boken. Bokens styrka är dock framförallt att Backe Åstot så skickligt lyckas sätta ord på vad utanförskap, att inte passa in och att känna sig annorlunda gör med en (ung) människa.

Himlabrand finns med på högstadiets läslista. Boken finns även som lättläst (2023, Nypon förlag). Till den lättlästa boken finns handledningar på Nypons webbsida. Där finns handledning för både elev och lärare.